Effektivisering är inte av ondo

”Kommunerna gör smygbesparingar på skolan”. Det är budskapet från Tankesmedjan Balans (TS Balans) som läst kommuners skolbudgetar. Diskussionen är viktig och får en del spridning, men den blir tyvärr lite för ensidig. Verkligheten är mer komplex än vad som ofta lyfts fram.

Jag vet att ordet ”effektivisering” har en negativ klang och till och med har blivit ett skällsord. Jag tycker det är synd. Effektivisering handlar om att vara rädd om våra gemensamma resurser och se hur vi kan arbeta smartare. Historien är fylld av effektiviseringar som vi idag ser som självklara och inte vill vara utan.

Lärartätheten är konstant

Först och främst, skolans resurser har inte minskat. Tvärtom. Skolverket visar att kostnaderna per elev i grundskolan har ökat varje år sedan 2010. När Skolverket tittar på delkostnader ser de att samtliga poster har ökat per elev; undervisningskostnaderna, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, skolskjuts och så vidare.

Beskrivande data 2016 - Förskola, skola och vuxenutbildning (PDF, nytt fönster)

Även lärartätheten är konstant – i snitt ungefär 12,3 elever per lärare - detta trots att antalet elever ökat kraftigt de senaste åren. Även sett i ett internationellt perspektiv är lärartätheten hög i grundskolan i Sverige.

Välfärdens resurser är inte oändliga

I debatten lyfts bland annat att kommuner inte fullt ut kompenserar för lönehöjningar och det ses som ”smygbesparingar”. Offentliga verksamheter – såväl kommunala som statliga – har ofta ett årligt effektivitetskrav på någon procent. Detta för att alla ständigt behöver jobba med sina prioriteringar. Om detta läggs ut genom att inte kompensera löneökningar fullt ut eller som ett generellt effektivitetskrav i hela linjen väljer man olika i kommuner. Syftet är att hushålla med offentliga medel genom att hela tiden värdera vad i verksamheten som kostar tid och pengar och lägga resurser där de behövs för att nå resultat.

I alla verksamheter måste det göras prioriteringar om hur resurser ska användas och fördelas. Om det är äldrevårdens eller skolans kostnader som ska öka mest finns inget givet svar. Det gäller överallt, oavsett om verksamheten är statlig, kommunal eller privat. Men, som sagt, resurserna till svensk skola har på inga sätt minskat de senaste åren. Det syns framför allt genom att lärartätheten inte har minskat.

All effektivisering är inte av ondo

Våra gemensamma resurser är inte oändliga. Vi behöver därför arbeta med hur nya arbetsmetoder och teknik kan öka kvaliteten och spara tid och pengar. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning betyder att kommunerna ska redovisa ett rimligt överskott årligen, för att inte urholka ekonomin på sikt. Viktigt att ha med sig de närmaste åren när demografin pressar på från både unga och gamla, samtidigt som skatteunderlagets ökningstakt dämpas. Det sista betyder att intäkterna kommer att öka i mycket mindre takt än vad de gjort de senaste åren.

Som ansvariga för välfärden måste vi helt enkelt säkerställa att våra offentliga medel räcker till och används på ett klokt sätt.

Allt högre krav är ett problem

SKL delar uppfattningen att det är ett problem om krav och ambitioner ökar på ett sätt som leder till en press på personalen närmast brukaren. Känslan av att man alltid kan göra mer skapar stress.

Krav och resurser måste självklart hänga ihop. Men svaret är inte alltid mer resurser.

Jag tycker vi ska diskutera de här frågorna mer framöver. Både för att bli ännu bättre på att fatta rätt beslut och för att hitta sätt att jobba smartare med de resurser vi har. Vilka krav kan vi ställa givet de resurser vi har? Vilka prioriteringar behövs? Gör vi något idag som vi skulle kunna göra mindre av?

I vår rapport Skolans rekryteringsutmaningar lyfter vi till exempel fram hur man arbetar på Blommensbergsskolan. De har sett över sin organisation, rensat i arbetsuppgifter och scheman, stärkt ledarskapet och fokuserat på att främja personalens hälsa. Sjukfrånvaron bland pedagogerna har minskat från 5,6 procent 2012 till 1,5 procent år 2016.

Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempel

Precis som Blommensbergsskolan behöver vi alla fundera över vår egen verksamhet - finns det smartare sätt att arbeta, använda lokaler eller samarbeta mellan skolor och förvaltningar? Vad är välfärdens grundläggande uppdrag? Hur når vi dit på bästa sätt givet befolkningsutvecklingen och prognoserna över skatteintäkterna framöver? Att inte ständigt ställa sig dessa frågor är inget alternativ. Självklart behöver det ske i nära samarbete och dialog mellan kommunledning och medarbetare.

Missa inte vårens Ekonomirapport från SKL som presenteras tisdagen den 15:e maj. I rapporten finns fördjupande analyser och resonemang om kommunal och landstingskommunal ekonomi och vilka utmaningar och möjligheter den står inför de kommande åren. God läsning för den som vill lära sig mer om hur kommunal ekonomi fungerar.

SKL:s Ekonomirapport

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300
    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

    • 2019-04-18
      SKL tar fram vägledning om webbfilter
      Digitaliseringen av samhället pågår för fullt. Via appar, mobiler och datorer handlar vi mat, lämnar tidrapporter, deltar i undervisning och umgås socialt. Såväl föräldrar som skolan behöver ge unga färdigheter för att hantera de möjligheter som digitalisering kan innebära. Samtidigt finns en oro för att elever ska exponeras för eller få åtkomst till exempelvis pornografi och extremt våld på nätet via sin egen eller skolans utrustning.
      Filter i en del skolorI debatten framförs ibland krav på att skolor ska införa ett slags filter i sin IT-utrustning. Om en användare – medvetet eller omedvetet – surfar in på en sida med innehåll som definierats som olämpligt blockeras detta av en filterfunktion i skolans utrustning.Flera kommuner har redan infört denna typ av filter, andra väljer att hantera frågorna på andra sätt. Många står dock osäkra inför beslutet om hur de ska göra. I valet finns en rad frågor. Vilka produkter finns på marknaden? Vad kostar de i inköp och att driva? I teorin låter filtertekniken vattentät, men hur väl fungerar produkterna egentligen? Hur definieras olämpligt innehåll, och av vem? Vilka alternativa tekniska lösningar existerar? Vilka juridiska aspekter av webbfilter finns det?Vägledning från SKLFör att guida beslutsfattare hos våra medlemmar genom ovanstående frågor kommer SKL att ta fram en vägledning. Vi kommer bland annat att hämta information från medlemmar som har erfarenhet av filterfrågorna.Oavsett webbfilter eller inte så är nätet med allt dess innehåll tillgängligt för barn och unga via privata mobiler och datorer såväl på skoltid som på fritiden. Därför behöver undervisningen i skolan ge eleverna färdigheter i att kritiskt navigera och förhålla sig till alla typer av innehåll på nätet. Sex- och samlevnadsundervisningen bör till exempelvis rusta elever i frågor om samtycke och i att kritiskt kunna granska porrens budskap. Skolan behöver också på olika sätt samverka med föräldrar.Att skolan ska vara en trygg miljö för alla fri från porr och våldsbejakande material är ett gemensamt och självklart mål. Vägarna dit kan vara flera, det väsentliga är att varje kommun gör ett medvetet val och har ett uthålligt arbete i frågan. Vi hoppas att den vägledning som vi tar fram blir en hjälp på vägen.
      Läs mer
    • 2019-04-17
      Hur kan vi öka behörigheten i fritidshemmen?
      Igår släpptes Skolverkets årliga statistik om elever och personal i fritidshem. För första gången redovisar Skolverket siffror ur lärarregistret och kan därmed ge besked om hur många av de som är anställda som lärare i fritidshem som har ansökt om och beviljats legitimation och behörighet. Det är bedrövande siffror, som ger en fingervisning om den utmaning som kommunerna står inför i samband med det stundande skarpa legitimationskrav som träder i kraft den 1 juli.
      Statistik om elever och personal i fritidshem för läsåret 2018/19Av de som har anställning som lärare i fritidshem saknar tre fjärdedelar formell behörighet. Siffrorna ska fortfarande tas med en nypa salt, eftersom det tros vara många med äldre fritidspedagogexamen som ännu inte har ansökt om legitimation. Trots detta går inte att bortse från att läget är allvarligt.Tittar vi på andelen som har någon form av pedagogisk högskoleexamen – lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen – är det inte fullt så dystert. 58 procent av de läraranställda har sådan examen.Svårt att snabbt bygga ut lärarutbildningenSamtidigt som Skolverkets statistiksläpp har Universitetskanslerämbetet publicerat sin granskning av förskollärar- och grundskollärarutbildningarna. När det gäller grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem har merparten glädjande nog god kvalitet.Första resultaten klara i omfattande kvalitetsgranskning av lärarutbildningarnaDet finns dock ett grundläggande problem som gör det svårt att se hur Sveriges fritidshem under överskådlig framtid ska kunna få en högre grad av behöriga lärare, nämligen bristen på forskning om fritidshem och fritidspedagogik. Dessutom råder brist på forskarutbildade lärarutbildare inom inriktningen. Det gör att kapaciteten att bygga ut utbildningen på det sätt som skulle behövas inte finns idag, och det kommer ta lång tid att förändra.Det här går att göra på kortare siktMen det finns några saker som skulle kunna få upp behörighetsgraden väsentligt på någorlunda kort sikt.
      1. De som ännu inte har ansökt om legitimation måste göra det. Här behöver vi som huvudmän på olika sätt informera.
      2. Regeringen behöver vidta åtgärder så att legitimerade lärare med lång erfarenhet från fritidshem kan ansöka om utökad behörighet.Det finns en övergångsregel som gör det möjligt för legitimerade lärare och förskollärare att få behörighet i ett undervisningsämne eller i förskolan förutsatt att de har minst åtta års undervisningserfarenhet. Lärare i fritidshem måste ha samma möjlighet.
      3. Skapa vägar för lärar- och förskollärarutbildade att komplettera sin examen och få behörighet för fritidshem. Ett stort antal lärare i fritidshem har pedagogisk högskoleutbildning i kombination med erfarenhet, men saknar behörighet för fritidshem. Dessa behöver ges möjlighet att enkelt och utan omvägar komplettera sin utbildning, vilket kräver insatser från staten.
      Från SKL:s sida arbetar vi för att öka kommunernas beredskap när det gäller fritidshemmens kompetensförsörjning, bland annat genom att synliggöra det aktuella läget samt ta fram prognoser för framtiden. Vi belyser också hur kompetensen hos olika yrkesroller kan användas på olika sätt och visar på strategier och goda exempel för att öka personaltätheten, höja utbildningsnivån samt stärka kompetensen hos olika kategorier av medarbetare i fritidshem.Lärarutbildningar av hög kvalitet är ett statligt ansvar
      Läs mer
    • 2019-03-29
      Introduktionsprogram i fokus
      I går publicerade vi årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan (dessutom i ett nytt webbaserat format). Resultaten visar glädjande nog att utvecklingen är positiv för många kommuner.
      Men det är på de nationella programmen som vi ser att allt större andelar av eleverna når examen, såväl inom tre som fyra år. För introduktionsprogrammen är utvecklingen inte lika munter. I den här bloggen vill jag stanna upp vid detta.Sedan gymnasieskolans reformerades år 2011 har andelen av förstaårseleverna som går ett introduktionsprogram varierat mellan 17 och 29 procent. Som högst var andelen hösten 2016 efter att gymnasieskolan på kort tid tagit emot många nyanlända elever på språkintroduktion. Utöver mottagande av nyanlända elever spelar grundskolans resultat och elever som saknar behörighet för gymnasiestudier huvudroll för inflödet till introduktionsprogrammen.Mer än åtta av tio elever utan examenBland de fyra elevkullar som vi kan följa upp fyra år från studiestarten har andelen elever som nått examen legat relativt konstant mellan 14 och 15 procent, på kommunala skolor ytterligare någon procentenhet lägre än sett till samtliga skolor. Mer än åtta av tio elever som påbörjat ett introduktionsprogram lämnar alltså gymnasieskolan utan examen.Eftersom Sverige saknar ett nationellt system med samordningsnummer för elever som inte harsvenskt personnummer går det inte att ge en fullständig bild av gymnasieresultaten för många av de ungdomar som kom till landet i samband med det stora flyktingmottagandet. Detta gör att den nationella statistiken troligen överskattar resultaten för vissa elevkullar som börjat på introduktionsprogram.Samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildningSamtidigt behöver vi påminna oss om att det inte är alla elever som börjar på ett introduktionsprogram med primärt mål att nå en gymnasieexamen i gymnasieskolan. För en del ungdomar kan ett första mål vara att tillgodogöra sig de yrkeskunskaper som behövs för att bli anställningsbar. På sikt finns det däremot en risk att hamna i en sårbar position på arbetsmarknaden om man inte har en examen med sig. Här kan kommunerna underlätta genom att utveckla goda samverkansformer mellan gymnasieskola och vuxenutbildning.Bättre uppföljning behövsFör att öka förståelsen för hur det går för elever som läser introduktionsprogrammen behöver vi utveckla resultatmått som kan visa progression i elevernas kunskapsutveckling, även om de inte når kraven för gymnasieexamen. Under våren 2019 inleder vi fördjupade samtal om detta med kommunerna och med Skolverket som ansvarar för den nationella uppföljningen. Välkommen att höra av er till någon av mina medarbetare om ni vill dela med er av goda exempel på hur ni följer upp resultat bland introduktionsprogramseleverna.Så lyckas vi med introduktionsprogrammenSom jag skrev i ett blogginlägg för en tid sen har SKL sjösatt en stor satsning som vi kallar Uppdrag fullföljd utbildning, vars grundläggande syfte är att öka andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier. Inte minst på just introduktionsprogrammen.Ny satsning för fullföljda studierSKL:s satsning Uppdrag fullföljd utbildningSlutligen vill jag slå ett slag för seminariet Så lyckas vi med introduktionsprogrammen! vid årets Skolriksdag den 6-7 maj. Det kommer att handla just om hur vi kan skapa effektiva studievägar och tydliga utbildningsplaner som ger eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå målen för sina studier.Om seminariet Så lyckas vi med introduktionsprogrammen, Skolriksdag 2019Förändringar i introduktionsprogrammen i årDet lokala utrymmet för huvudmannen att utforma den utbildning som ges inom ramarna för introduktionsprogrammen är stort, givet att vi inte har så stark nationell reglering av detta. Det lägger ett ansvar på kommuner och andra huvudmän att i sin plan för utbildning ange syfte och mål med de introduktionsprogram man anordnar.Från och med den 1 juli i år träder ett förtydligande av skollagen i kraft som innebär att huvudmännen i planen ska ange syfte, huvudsakligt innehåll och längd för varje introduktionsprogram. För elever som påbörjar utbildning efter den 30 juni 2019 kommer fyra introduktionsprogram att erbjudas, till skillnad från de tidigare fem. Preparandutbildningen tas bort och programinriktat val ersätter tidigare programinriktat individuellt val nu med möjligheten att läsa in behörighet till ett högskoleförberedande program.
      Läs mer
    • 2019-03-20
      Onyanserad bild av yrkesvux i Dagens industri
      I Dagens industri i helgen gick att läsa att kommunerna lämnar tillbaka miljardbelopp som är tänkta att finansiera yrkesutbildningar för vuxna. I artikeln intervjuades privata utbildningsföretag och representanter för staten, men ingen kommunal representant.
      Regeringen har som artikeln beskriver gjort en kraftig utbyggnad av antalet platser för yrkesutbildning för vuxna, yrkesvux. 2016 genomfördes ca 9 000 årsstudieplatser och för 2019 har ca 40 000 platser aviserats i budgetpropositionen.SKL har verkat för att det behövs fler platser på yrkesvux men för att utbyggnaden ska bli framgångsrik måste den ske långsiktigt och med framhållning. Det råder ex. lärarbrist och vuxenutbildningen omfattas inte av statliga lärarlönelyftet, vilket har betydelse för att rekrytera lärare.Elevernas intresse för vissa yrkesutbildningar är lågtDet måste också finnas en efterfrågan från eleverna. I en undersökning SKL gjorde 2018 framgår att 60 procent av kommunerna anger brist på sökande som det största hindret för ett breddat utbud. Här måste branscherna ta ett större ansvar och visa på fördelarna med att välja respektive yrke.Statsbidraget för yrkesvux behöver utvecklasEn stor del av vuxenutbildningen idag är en rättighet för den enskilde, men det gäller inte yrkesutbildningar. Statsbidraget är inte ett stabilt system och dessutom med krav på 50 procent av medfinansiering av kommunerna. I en konjunkturnedgång kan det bli ännu svårare med finansieringen. Skolverket menar i artikeln att kommunerna måste ta mer ansvar. Vi ser gärna att staten gör desamma. År efter år får kommunerna starta verksamheter i januari utan att veta vilka förutsättningar man har och kraven från Skolverket kan förändras under året.De förändringar SKL vill se är:
      • Öka långsiktigheten, det skulle hjälpa kommunerna om statsbidraget omfattade mer än ett år. Speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar och en uppbyggnad av dyrare utbildningar.
      • Förbättra framförhållningen, kommunerna får ansöka om statsbidrag i december eller under pågående år, långt efter att de kommunala budgeterna är tagna.
      • Höja ersättningen för delen yrkesvux i kombination med sfi/sva och ge ersättning för språkstöd. 45 procent av de som läste yrkesvux 2017 var utrikesfödda.
      • Stuprören inom statsbidraget, som är uppdelat i fem delar, behöver undanröjas så att medlen kan fördelas direkt utifrån söktryck och behov.
      • Sänk graden på medfinansiering vilket skulle möjliggöra fler utbildningsplatser.
      Förändrad målgrupp ställer nya kravEn annan stor utmaning är att behovet av stöd för de studerande inom vuxenutbildningen har accelererat. Antalet elever har under några år fördubblats i sfi och allt fler elever med bland annat psykisk ohälsa och tidigare skolmisslyckanden ställer krav på stora anpassningar.Kommunerna driver i allra högsta grad ett utvecklingsarbete samtidigt som de hanterar utmaningar här och nu. Behovet av stöd kommer att fortsätta öka och i synnerhet när utbudet av arbetsmarknadsutbildningar kommer att minska. Stat och kommuner behöver tillsammans diskutera en mer långsiktig plan för hur vuxenutbildningen kan utvecklas för att möta både elevernas och samhällets behov.

      Läs mer
    • 2019-03-15
      Ny lärarstatistik från Skolverket
      Årets lärarstatistik från Skolverket som kom i veckan har väckt många diskussioner och en hel del besvikelse över att andelen behöriga grundskollärare minskar. Det är förståeligt.
      Utgångspunkten är att alla elever ska möta behöriga lärare för att ges bästa förutsättningar att nå målen. Att andelen behöriga lärare minskar är dock inte konstigt. Antalet elever ökar nämligen i snabbare takt än de behöriga lärarna.Viktigt med en helhetsbild av förutsättningarnaSkolverkets rapport om lärare och pedagogisk personal i skolan illustrerar tydligt situationen som skolans står inför när det gäller kompetensförsörjningen. Här vill jag särskilt lyfta fram tre aspekter av statistiken som jag menar att alla aktörer på både lokal och nationell nivå behöver förhålla sig till.De åtgärder vi vidtar behöver utgå från en helhetsbild av de förutsättningar som råder inför de kommande åren, nämligen:Fler lärare men lägre andel behörigaAntalet lärare ökar nu stadigt för varje år men behörighetsgraden sjunker samtidigt på vissa håll eftersom behoven ökar snabbare. Och antalet barn och unga kommer att fortsätta öka även framöver. Så många behöriga lärare som skulle behövas för att arbeta med dessa elever kommer inte att finnas, allt annat lika.Olika utvecklingar av behörighetenUtvecklingen av andelen behöriga lärare skiljer sig åt – mellan skolformer, mellan huvudmän men också mellan olika ämnen. Andelen behöriga lärare ökar inom gymnasieskola, förskoleklass, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna.För sfi och särvux sker ökningen från en låg nivå. Andelen behöriga är fortsatt högre i kommunala skolor än fristående skolor.Annan pedagogisk personal ökarGivet de rådande förutsättningarna växer behovet av pedagogisk personal i skolan som kan avlasta och komplettera de behöriga lärarna. Det handlar om lärarassistenter, elevassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidspedagoger och fritidsledare.Av Skolverkets statistik framgår att annan pedagogisk personal ökat med cirka fyra procent jämfört med föregående läsår. Ökningen av antalet lärarassistenter var nästan hela 20 procent.En bredd av åtgärder behövs - samtidigtMed denna helhetsbild framför ögonen kan man identifiera den bredd av åtgärder som behövs för att säkra kompetensförsörjningen till skolan. Det handlar om att stärka läraryrkets attraktivitet och öka möjligheterna att utbilda sig till lärare - inklusive mer flexibla vägar till examen för den som vill yrkesväxla samt bättre möjligheter att komplettera en lärarexamen med behörighet i fler ämnen.Det handlar också om att fördela arbetsuppgifterna mellan lärare och andra yrkesgrupper, utveckla enskilda skolors organisation men även samverka bättre mellan skolor och mellan huvudmän, ta till vara digitaliseringens möjligheter och minska administrationen. För att nämna några. Och inte minst behöver vi se till att inga nya åtaganden läggs på skolan utan tillhörande resurser – både ekonomiska och personella – att genomföra dem.
      Läs mer
    • 2019-02-25
      En onödigt dyster bild av vuxenutbildningen
      Nyligen presenterade Skolinspektionen en granskning av flexibilitet och individanpassning i komvux på gymnasial nivå.
      Inspektionen har granskat totalt 30 kommuner: i 19 granskades kommunens egen regi och i 11 en enskild utbildningsanordnares verksamhet.Det är bra att Skolinspektionen granskar vuxenutbildningen och att de belyser viktiga utvecklingsområden. Flexibilitet och individanpassning är centralt för att kunna möta elevernas behov.Det är samtidigt olyckligt att den sammanfattande rapporten har en slagsida åt det negativa. Om man läser de 30 granskningsbesluten som ligger till grund för rapporten får man en mer diversifierad bild.Många kommuner får mycket positiva beskrivningar av sin verksamhetFör en tredjedel av kommunerna gör Skolinspektionen i huvudsak mycket positiva bedömningar av vuxenutbildningen. Dessa kommuner skapar i stor utsträckning förutsättningar för att eleverna får en flexibel och individanpassad utbildning.Några exempel är Båstad och Hörby, där utbildningen är anpassad efter elevernas behov både när det gäller studieform, plats för studierna, studietakt och tidpunkt. Andra exempel är Helsingborg och Borås, som erbjuder möjlighet till 5, 10 eller 20 veckors studietakt och kontinuerlig antagning under året.Det går inte helt ihop med formuleringen i den sammanfattande rapporten om att inspektionen bara mött ett fåtal välfungerande verksamheter. Även bland övriga 20-tal kommuner finns ett flertal där verksamheten beskrivs som välfungerande till stora delar.Individuell studieplan vanligaste utvecklingsområdetDet vanligast utvecklingsområdet för kommunerna i granskningen är användning av individuella studieplaner (IUP). Ett annat vanligt utvecklingsområde är att erbjuda fler utbildningsstarter under året och att ha öppet fler veckor över sommaren.Det är en utmaning för kommunerna att erbjuda undervisning året runt i många ämnen. Vissa lärare kan ha ferietjänst och många vill ha huvuddelen av sin semester under sommaren. I kommuner med få elever blir det svårt att erbjuda ett heltäckande utbud av kurser, med olika studieformer och med många studiestarter per år. Trots det gör många kommuner ett väldigt bra jobb för att möta elevernas behov.Som Skolinspektionen konstaterar är det inte helt enkelt att få ihop organisatoriskt att i alla lägen låta elevernas behov styra. Jag noterar att inspektionen själv valt att granska 20 kommuner i Västra Götaland och Skåne och ingen kommun norr om Värmland. Man kan undra om det är utifrån behoven hos de granskade verksamheterna eller om även organisatoriska faktorer hos inspektionen spelat in?Stat och kommun behöver arbeta tillsammansAvslutningsvis tycker jag att det är glädjande att många verksamheter erbjuder så mycket individuellt stöd och flexibilitet till eleverna inom komvux. Det visar att många kommuner satsar mycket resurser på detta. Vuxenutbildningen behöver ständigt fortsätta att utvecklas för att möta elevernas behov.Vi ser att behoven av en anpassad vuxenutbildning kommer att bli allt större. Här behöver stat och kommuner gemensamt arbeta för att utveckla möjligheterna till stöd inom vuxenutbildningen.
      Läs mer
    • 2019-02-21
      Ny satsning för fullföljda studier
      Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.
      Även om andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har ökat kontinuerligt de senaste åren, är det fortfarande alltför många unga som inte får de förutsättningar som de behöver för att avsluta sina studier. En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande faktor för ungdomars fortsatta möjligheter till studier och arbete. Sett mot bakgrund av såväl det stora behovet av utbildad arbetskraft som de konsekvenser som en utebliven gymnasieexamen kan innebära för individen, är detta en fråga som måste fortsätta stå högt på dagordningen – både lokalt, regionalt och nationellt.Nationell samordning behövsDe senaste åren har kommuner och regioner med stöd från bland annat Europeiska socialfonden och SKL bedrivit ett gediget arbete för att utveckla metoder och arbetssätt som kan förebygga och förhindra att elever avbryter sina studier i förtid.Arbetet har hittills skett i projektform och utifrån lokala behov, vilket har givit goda förutsättningar för innovativa och anpassade lösningar. Nu gäller det att sammanställa och ta tillvara all erfarenhet och kunskap som finns över landet. De nya initiativ som tas behöver också koordineras. Det behöver göras på nationell nivå.Trots samsyn kring vikten av tidiga insatser för den här målgruppen har det hittills saknats en sådan nationell samordning. Genom satsningen Uppdrag fullföljd utbildning tar SKL ett viktigt första steg för att skapa ett sådant forum för samverkan. Här är myndigheterna, såsom MUCF och Skolverket, en central part och vi ser fram emot att utveckla det samarbete som vi redan inlett.Utvecklingsprogram för fullföljd utbildningSom en första aktivitet erbjuder Uppdrag fullföljd utbildning ett utvecklingsprogram till kommuner som vill göra en medveten och strategisk satsning för att öka andelen elever som tar examen. Utvecklingsprogrammet bygger på kunskaper och erfarenheter från bland annat SKL:s projekt Plug In.Utvecklingsprogram för fullföljd utbildning (PDF, nytt fönster) Fortsätter att utveckla frågan tillsammans med våra medlemmarSKL kommer genom Uppdrag fullföljd utbildning att fortsätta att driva utvecklingsprojekt i dessa frågor. Inom uppdraget finns två projekt där introduktionsprogrammen är i fokus. Yrk In, vars ambition är att stärka kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad och IMprove som fokuserar på att förkorta tiden på introduktionsprogrammen för nyanlända ungdomar.Jag ser fram emot att få följa arbetet i satsningen och se hur vi på nationell nivå kan ge stöd för att fler ungdomar ska uppnå en gymnasieexamen.
      Läs mer
    • 2019-02-15
      En skola i en digital värld – ett uppdrag på egna ben
      SKL har det senaste året haft en bred dialog om skolans digitalisering och kan konstatera en sak: Skolans digitalisering är en fråga som engagerar! Och vi ser att det fortsatt finns en hel del kvar att göra.
      En helt analog skola får flera negativa konsekvenser. För det första försvårar det den del av skolans demokratiska uppdrag som är att förbereda och stärka eleverna för deltagandet i samhället. Eleverna förbereds för ett samhälle som inte längre finns. För det andra förloras möjligheten att använda digitala verktyg för att öka måluppfyllelsen när det gäller kunskapsuppdraget. Jag vill här förtydliga att vi menar att digitala verktyg ska användas, när det är lämpligt och pedagogiskt genomtänkt, för att öka elevernas lärande. Och för det tredje kan digitaliseringen underlätta administrationen för lärare och andra medarbetare.Med det demokratiska uppdraget i åtanke - vad är alternativet till en digital skola? Att stoppa huvudet i sanden och inte bry sig om att världen förändras? Digitala verktyg ska inte ersätta analoga av slentrian. Lika lite ska vi av slentrian förkasta digitala verktyg. Inte ens för att de är dyra. Kostnaden ska inte enbart ställas mot att genomföra liknande aktiviteter i ett analogt eller ett digitalt klassrum. Frågan vi bör ställa oss är: Vill vi se en skola som formas av sin omvärld eller skolan som en isolerad värld? Och vad skulle kostnaden bli med ett sådant förhållningssätt?Förändring tar ofta tid innan fördelarna blir tydligaSkolans administrativa uppgifter måste kunna skötas på samma effektiva digitala vis som på kontor i andra delar av det svenska samhället. Det är idag svårt att tänka sig ett analogt kontor, trots att det tog lång tid innan digitaliseringen verkligen effektiviserade. Idag kan vi skratta åt olyckskorparna på 80-talet, när vi är vana vid en helt digital värld. Men hade de som varnat för att man inte såg de omedelbara vinsterna fått genomslag, så hade samhället på många sätt sett annorlunda ut idag, till det sämre skulle nog de flesta säga.För min del är det snarare ett problem att digitaliseringen i skolan inte har kommit tillräckligt långt, att det är så pass mycket utveckling kvar innan vi har system som pratar med varandra; innan vi har standards som fungerar överallt; innan vi har nationella inloggningar för eleverna som följer genom utbildningssystemet. Det vill säga sådana problem som skolledarna Peyman Vahedi och Kirsty Lundström beskriver i den här intervjun.Vinsterna kommer med standarder och enkla systemDet finns också många olika exempel där man lokalt har utvecklat verktyg som stödjer såväl undervisningen i klassrummet som förberedelsearbete, rättning och bedömning, kontakter med hemmet, dokumentation och olika rapporter till myndigheterna, för att nämna några. Dessutom ska ju digitaliseringen av de nationella proven vara klar 2022, och det är ju inte valfritt.Digitala verktyg i undervisningen ska användas genomtänktDet är inte så att undervisningen automatiskt blir bättre för att man genomför delar digitalt. Här är jag och debattörer som Isak Skogstad överens: All teknik ska användas med en pedagogisk tanke. Det är även vad studier av Skriva sig till lärande (STL) visar.Skriva sig till lärandeMen det behöver också finnas utrymme för utveckling. Vi behöver pröva nytt, vi behöver studera det vi gör och vi behöver dra slutsatser utifrån det vi ser. Vi behöver därför fler praktiknära studier för att se hur undervisningen kan utvecklas. Detta arbetar SKL med på olika sätt.Svartvit debatt gynnar inte utvecklingenPå Skolriksdagen i maj kommer vi att få höra professor Neil Selwyn resonera om en digital skola och hur man på bästa sätt implementerar digitala verktyg i undervisningen och i skolans arbete i stort. Han menar att det är centralt att på nationell och lokal nivå diskutera hur skolan hanterar och förhåller sig till den digitala utvecklingen. Det tror jag alla vi som arbetar med skolans utveckling är helt överens om. Jag tycker att det höga tonläget runt skolans digitalisering tenderar att bli väldigt svartvitt. Som vi alla vet är skolans verklighet en annan.Digital technology in schools – time to choose wisely, Neil Selwyn
      Läs mer
    • 2019-01-31
      Samverkan centralt när högskolans styrmodell förändras
      I dagarna presenterar Styr- och resursutredningen sina förslag om högskolans styrning och finansiering. En förändrad styrmodell måste möta arbetsmarknadens behov av kompetens på ett bättre sätt än idag. Då behöver samverkan mellan högskolan, kommuner och regioner vara i fokus.
      I stort sett varje dag läser jag om förslag på hur den svenska välfärden ska bli bättre. Jag läser om fler lärare, fler socialsekreterare, fler sjuksköterskor. Jag läser om rätt till språkförskola, stärkt cancervård och förlossningsvård och förstärkt elevhälsa. Jag läser om utbyggd kulturskola, fler undervisningstimmar i skolan och kortare köer till BUP. Och allt oftare ställer jag mig frågan hur denna ekvation ska gå ihop.Ambitioner måste matcha förutsättningarnaFörstå mig rätt, jag menar inte att vi inte ska ha ambitioner i välfärden. Men vi måste matcha ambitionerna med möjligheterna att genomföra dem. Det jag främst tänker på är var alla medarbetare ska komma ifrån. För förslagen handlar nästan alltid om att medarbetarna behöver bli fler, eller att de behöver en breddad eller fördjupad kompetens. Ibland behövs både och. Och det i en situation där rekryteringsläget redan idag är svårt.Möjligheter till lärande under hela livetNyanställda behöver ha en relevant utbildning. För att nå en bredare eller fördjupad kompetens behövs ofta fortbildning. För att kunna byta yrkesbana under livet behövs möjligheter till utbildning även som äldre. Vi vet inte idag exakt vilka kompetenser som behövs i framtiden, men vi vet att det behövs goda möjligheter till ett lärande under hela livet. Högskolan behöver kunna möta alla de behov som ett föränderligt arbetsliv ställer.För att klara detta måste högskolan och arbetsgivarna samarbeta väl. Kommuner och regioner är beroende av högskolans samlade utbud och dimensionering. Och avatt relevant utbildning och kompetensutveckling är tillgänglig i hela Sverige. Det var därför positivt att regeringsförklaringen tydliggjorde att tillgången till högre utbildning och distansutbildning ska öka i hela landet.Men hur behöver då högskolan styras och finansieras för att möta dessa mål som regeringen och arbetslivet ställer?Kan STRUT ge svaren?Om några dagar känner vi till Styr- och resursutredningens förslag på detta område. Kanske får vi svaren då? Jag hoppas på förslag på en finansiering och en styrmodell för högskolan som i större utsträckning än idag tar hänsyn till samhällets kompetensbehov. Vi är många på SKL som kommer att läsa utredningen noga, och mina kollegor har redan skrivit om sina förväntningar:SKL:s Arbetsgivarblogg: Välfärdens kompetensförsörjning viktigt uppdrag för högskolanSKL:s Ekonomibloggen: Otydlig styrning av högskolan drabbar välfärdenLångsiktighet och samverkanUtredningen ger möjlighet till en bred diskussion om hur en ändamålsenlig styrning av högskolan kan se ut. En sådan styrning bygger på långsiktighet och samverkan mellan lärosäten, kommuner och regioner. Jag hoppas att den regering som tar emot förslagen fattar kloka beslut i den riktningen.Jag hoppas även att regeringen tar kompetensförsörjningen på allvar och i alla beslut låter politiska ambitioner vara i samklang med möjligheten att utbilda och utveckla de medarbetare som behövs i samhället.
      Läs mer
    • 2019-01-29
      Höga ambitioner för studie- och yrkesvägledningen- men kan förslagen genomföras?
      Igår överlämnades studie- och yrkesvägledningsutredningens betänkande, ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle”, till vår nya regering. Klart är att det finns en enad syn på behovet av ett förstärkt väglednings- och arbetsmarknadsperspektiv i skolan. Det är viktigt både för enskilda individer och för samhällets fortsatta kompetensförsörjning. Frågan är dock hur förslagen kommer att kunna genomföras?
      Igår överlämnades utredningens betänkande till de nya regeringen.Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle

      Vi är positiva till flera av förslagen – som också var väntade. Dock finns ett par frågor som jag vill lyfta.
      Framtidsval i grundskolanUtredningen har landat i förslaget Framtidsval, som föreslås genomföras i grundskolan och i motsvarande skolformer av studie-och yrkesvägledare. Framtidsval ska tilldelas 80 timmar från den garanterade undervisningstiden. I Framtidsval ska eleverna lära sig mer om val och framtidsplanering, arbetsliv och samhälle och utbildningsvägar och yrken. Här hade utredningen kunnat göra på andra sätt till exempel föreslå ett eget ämne, i likhet med de andra nordiska länderna, eller att utvidga kunskapsområden i befintliga ämnen. Framtidsval är dock en klok väg att gå och blir betydligt enklare att genomföra jämfört med till exempel att införa ett nytt ämne. Samtidigt blir det en stor utmaning för huvudmännen eftersom studie- och yrkesvägledarna inte räcker till.Närmare 450 nya heltidstjänster bara för FramtidsvalUtredningen beräknar nämligen att det kommer att behövas 450 heltidstjänster bara för att genomföra Framtidsval. Till detta kommer all den individuella vägledning som föreslås till de riktade målgrupper, till exempel nyanlända och elever som riskerar att hoppa av gymnasieskolan.

      Betänk då att det idag finns 1 040 verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan, varav 686 har studie- och yrkesvägledarexamen och 354 är verksamma utan studie- och yrkesvägledarexamen. Det är alltså redan idag svårt att rekrytera till yrket, och det gäller även inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
      Brist på utbildningsvägar ett stort problemDagens brist på studie- och yrkesvägledare handlar inte om yrkets attraktionskraft utan bristen på utbildningsvägar. Idag är det tre sökande till varje plats samtidigt som bristen på utbildade studie- och yrkesvägledare är stor. Förslagen om fler utbildningsplatser på studie- och yrkesvägledarprogrammet och hur vi ska skapa fler möjligheter att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare måste därför påskyndasStudie – och yrkesvägledning föreslås bli karriärvägledningSom ett raster över förslagen vill utredningen använda tydligare och mer sammanhållna benämningar, såsom karriärvägledning, karriärvägledare, karriärkompetens.

      Trots att jag fortfarande inte är helt bekväm med begreppen anser jag att tiden är mogen för denna förändring. Det tog tio år av invänjning i Norge, men nu är det helt vedertaget. Ett begreppsbyte kring uppdraget skulle tydliggöra och lyfta både yrket och kunskapsområdet då detta är det vokabulär som används internationellt, i forskningen och hos andra myndigheter.

      SKL utgår från att utredningen snabbt går ut på remiss så att kommunerna snarast möjligt kan få till stånd förändringar som leder till fler utbildade vägledare och till en utvecklad och samordnad studie- och yrkesvägledning, eller snarare karriärvägledning om vi ska blicka mot framtiden.

      SKL:s metodstöd och till lärande exempel om studie- och yrkesvägledning och prao

      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sidfot