Socioekonomisk resursfördelning - kommuner behöver göra olika

I veckan släppte vi på SKL en rapport om i vilken utsträckning som kommuner tillämpar socioekonomiska resursfördelningsmodeller.

Rapporten Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola

Rapporten visar i korthet att sex av tio kommuner har sådana modeller för grundskolan, och nästan fem av tio när det gäller förskolan. Hur stor andel av resurserna som fördelas utifrån socioekonomiska faktorer varierar, från några procent upp till över 20 procent.

Jag kan tänka mig att dessa resultat förvånar eller rentav provocerar en del. Hur kan kommunerna göra så olika? Inte konstigt att likvärdigheten brister! Men det är just den typen av kategoriska synsätt som vi vill nyansera med vår rapport.

Ja, kommunerna gör olika. För att de behöver göra olika. Stora kommuner med påtaglig skolsegregation som vet att de behöver ha en resursfördelning som kompenserar för skillnader i förutsättningar har också det, i många fall dessutom sen många år tillbaka, långt innan skollagen ändrades 2014.

Medan det i andra änden finns små, varav en hel del riktigt små kommuner, som inte har det behovet. För att man har få skolor och förskolor, för att det inte finns några systematiska skillnader i barn- och elevsammansättningen eller för att man kompenserar för skillnader i förutsättningar på andra sätt.

Ger socioekonomisk resursfördelning resultat?

Allt detta går att läsa mer om i vår rapport. Det som jag tror är det viktiga framöver är att kraftsamla kring att differentierad resursfördelning verkligen ger resultat i form av förbättrad likvärdighet. Nyckeln till det stavas systematiskt kvalitetsarbete.

För hur en verksamhet använder sina resurser, vilka resultat det ger och om det utifrån det behöver skruvas och justeras i organisation och arbetssätt – det är ju just det som är det systematiska kvalitetsarbetet. Och det i grunden oavsett om man har en socioekonomisk resursfördelning eller inte.

Men när man har en sån modell, som ju innebär att vissa skolor får mer pengar än andra, är det extra viktigt att systematiskt ta reda på vilka insatser som verkligen funkar och ger effekt i form av förbättrad likvärdighet. Visst, varje skola är unik, men finns det ändå gemensamma nämnare och framgångsfaktorer? Och omvänt, finns det stötestenar eller fällor som bör undvikas?

Om du arbetar på en skola eller förskola eller i en kommun som har hittat modeller, arbetssätt och metoder som ni ser gör faktisk skillnad, hör gärna av dig till någon av mina medarbetare. Vi är alltid intresserade av att ta del av erfarenheter och lärande exempel.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

    • 2019-03-20
      Onyanserad bild av yrkesvux i Dagens industri
      I Dagens industri i helgen gick att läsa att kommunerna lämnar tillbaka miljardbelopp som är tänkta att finansiera yrkesutbildningar för vuxna. I artikeln intervjuades privata utbildningsföretag och representanter för staten, men ingen kommunal representant.
      Regeringen har som artikeln beskriver gjort en kraftig utbyggnad av antalet platser för yrkesutbildning för vuxna, yrkesvux. 2016 genomfördes ca 9 000 årsstudieplatser och för 2019 har ca 40 000 platser aviserats i budgetpropositionen.SKL har verkat för att det behövs fler platser på yrkesvux men för att utbyggnaden ska bli framgångsrik måste den ske långsiktigt och med framhållning. Det råder ex. lärarbrist och vuxenutbildningen omfattas inte av statliga lärarlönelyftet, vilket har betydelse för att rekrytera lärare.Elevernas intresse för vissa yrkesutbildningar är lågtDet måste också finnas en efterfrågan från eleverna. I en undersökning SKL gjorde 2018 framgår att 60 procent av kommunerna anger brist på sökande som det största hindret för ett breddat utbud. Här måste branscherna ta ett större ansvar och visa på fördelarna med att välja respektive yrke.Statsbidraget för yrkesvux behöver utvecklasEn stor del av vuxenutbildningen idag är en rättighet för den enskilde, men det gäller inte yrkesutbildningar. Statsbidraget är inte ett stabilt system och dessutom med krav på 50 procent av medfinansiering av kommunerna. I en konjunkturnedgång kan det bli ännu svårare med finansieringen. Skolverket menar i artikeln att kommunerna måste ta mer ansvar. Vi ser gärna att staten gör desamma. År efter år får kommunerna starta verksamheter i januari utan att veta vilka förutsättningar man har och kraven från Skolverket kan förändras under året.De förändringar SKL vill se är:
      • Öka långsiktigheten, det skulle hjälpa kommunerna om statsbidraget omfattade mer än ett år. Speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar och en uppbyggnad av dyrare utbildningar.
      • Förbättra framförhållningen, kommunerna får ansöka om statsbidrag i december eller under pågående år, långt efter att de kommunala budgeterna är tagna.
      • Höja ersättningen för delen yrkesvux i kombination med sfi/sva och ge ersättning för språkstöd. 45 procent av de som läste yrkesvux 2017 var utrikesfödda.
      • Stuprören inom statsbidraget, som är uppdelat i fem delar, behöver undanröjas så att medlen kan fördelas direkt utifrån söktryck och behov.
      • Sänk graden på medfinansiering vilket skulle möjliggöra fler utbildningsplatser.
      Förändrad målgrupp ställer nya kravEn annan stor utmaning är att behovet av stöd för de studerande inom vuxenutbildningen har accelererat. Antalet elever har under några år fördubblats i sfi och allt fler elever med bland annat psykisk ohälsa och tidigare skolmisslyckanden ställer krav på stora anpassningar.Kommunerna driver i allra högsta grad ett utvecklingsarbete samtidigt som de hanterar utmaningar här och nu. Behovet av stöd kommer att fortsätta öka och i synnerhet när utbudet av arbetsmarknadsutbildningar kommer att minska. Stat och kommuner behöver tillsammans diskutera en mer långsiktig plan för hur vuxenutbildningen kan utvecklas för att möta både elevernas och samhällets behov.

      Läs mer
    • 2019-03-15
      Ny lärarstatistik från Skolverket
      Årets lärarstatistik från Skolverket som kom i veckan har väckt många diskussioner och en hel del besvikelse över att andelen behöriga grundskollärare minskar. Det är förståeligt.
      Utgångspunkten är att alla elever ska möta behöriga lärare för att ges bästa förutsättningar att nå målen. Att andelen behöriga lärare minskar är dock inte konstigt. Antalet elever ökar nämligen i snabbare takt än de behöriga lärarna.Viktigt med en helhetsbild av förutsättningarnaSkolverkets rapport om lärare och pedagogisk personal i skolan illustrerar tydligt situationen som skolans står inför när det gäller kompetensförsörjningen. Här vill jag särskilt lyfta fram tre aspekter av statistiken som jag menar att alla aktörer på både lokal och nationell nivå behöver förhålla sig till.De åtgärder vi vidtar behöver utgå från en helhetsbild av de förutsättningar som råder inför de kommande åren, nämligen:Fler lärare men lägre andel behörigaAntalet lärare ökar nu stadigt för varje år men behörighetsgraden sjunker samtidigt på vissa håll eftersom behoven ökar snabbare. Och antalet barn och unga kommer att fortsätta öka även framöver. Så många behöriga lärare som skulle behövas för att arbeta med dessa elever kommer inte att finnas, allt annat lika.Olika utvecklingar av behörighetenUtvecklingen av andelen behöriga lärare skiljer sig åt – mellan skolformer, mellan huvudmän men också mellan olika ämnen. Andelen behöriga lärare ökar inom gymnasieskola, förskoleklass, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna.För sfi och särvux sker ökningen från en låg nivå. Andelen behöriga är fortsatt högre i kommunala skolor än fristående skolor.Annan pedagogisk personal ökarGivet de rådande förutsättningarna växer behovet av pedagogisk personal i skolan som kan avlasta och komplettera de behöriga lärarna. Det handlar om lärarassistenter, elevassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidspedagoger och fritidsledare.Av Skolverkets statistik framgår att annan pedagogisk personal ökat med cirka fyra procent jämfört med föregående läsår. Ökningen av antalet lärarassistenter var nästan hela 20 procent.En bredd av åtgärder behövs - samtidigtMed denna helhetsbild framför ögonen kan man identifiera den bredd av åtgärder som behövs för att säkra kompetensförsörjningen till skolan. Det handlar om att stärka läraryrkets attraktivitet och öka möjligheterna att utbilda sig till lärare - inklusive mer flexibla vägar till examen för den som vill yrkesväxla samt bättre möjligheter att komplettera en lärarexamen med behörighet i fler ämnen.Det handlar också om att fördela arbetsuppgifterna mellan lärare och andra yrkesgrupper, utveckla enskilda skolors organisation men även samverka bättre mellan skolor och mellan huvudmän, ta till vara digitaliseringens möjligheter och minska administrationen. För att nämna några. Och inte minst behöver vi se till att inga nya åtaganden läggs på skolan utan tillhörande resurser – både ekonomiska och personella – att genomföra dem.
      Läs mer
    • 2019-02-25
      En onödigt dyster bild av vuxenutbildningen
      Nyligen presenterade Skolinspektionen en granskning av flexibilitet och individanpassning i komvux på gymnasial nivå.
      Inspektionen har granskat totalt 30 kommuner: i 19 granskades kommunens egen regi och i 11 en enskild utbildningsanordnares verksamhet.Det är bra att Skolinspektionen granskar vuxenutbildningen och att de belyser viktiga utvecklingsområden. Flexibilitet och individanpassning är centralt för att kunna möta elevernas behov.Det är samtidigt olyckligt att den sammanfattande rapporten har en slagsida åt det negativa. Om man läser de 30 granskningsbesluten som ligger till grund för rapporten får man en mer diversifierad bild.Många kommuner får mycket positiva beskrivningar av sin verksamhetFör en tredjedel av kommunerna gör Skolinspektionen i huvudsak mycket positiva bedömningar av vuxenutbildningen. Dessa kommuner skapar i stor utsträckning förutsättningar för att eleverna får en flexibel och individanpassad utbildning.Några exempel är Båstad och Hörby, där utbildningen är anpassad efter elevernas behov både när det gäller studieform, plats för studierna, studietakt och tidpunkt. Andra exempel är Helsingborg och Borås, som erbjuder möjlighet till 5, 10 eller 20 veckors studietakt och kontinuerlig antagning under året.Det går inte helt ihop med formuleringen i den sammanfattande rapporten om att inspektionen bara mött ett fåtal välfungerande verksamheter. Även bland övriga 20-tal kommuner finns ett flertal där verksamheten beskrivs som välfungerande till stora delar.Individuell studieplan vanligaste utvecklingsområdetDet vanligast utvecklingsområdet för kommunerna i granskningen är användning av individuella studieplaner (IUP). Ett annat vanligt utvecklingsområde är att erbjuda fler utbildningsstarter under året och att ha öppet fler veckor över sommaren.Det är en utmaning för kommunerna att erbjuda undervisning året runt i många ämnen. Vissa lärare kan ha ferietjänst och många vill ha huvuddelen av sin semester under sommaren. I kommuner med få elever blir det svårt att erbjuda ett heltäckande utbud av kurser, med olika studieformer och med många studiestarter per år. Trots det gör många kommuner ett väldigt bra jobb för att möta elevernas behov.Som Skolinspektionen konstaterar är det inte helt enkelt att få ihop organisatoriskt att i alla lägen låta elevernas behov styra. Jag noterar att inspektionen själv valt att granska 20 kommuner i Västra Götaland och Skåne och ingen kommun norr om Värmland. Man kan undra om det är utifrån behoven hos de granskade verksamheterna eller om även organisatoriska faktorer hos inspektionen spelat in?Stat och kommun behöver arbeta tillsammansAvslutningsvis tycker jag att det är glädjande att många verksamheter erbjuder så mycket individuellt stöd och flexibilitet till eleverna inom komvux. Det visar att många kommuner satsar mycket resurser på detta. Vuxenutbildningen behöver ständigt fortsätta att utvecklas för att möta elevernas behov.Vi ser att behoven av en anpassad vuxenutbildning kommer att bli allt större. Här behöver stat och kommuner gemensamt arbeta för att utveckla möjligheterna till stöd inom vuxenutbildningen.
      Läs mer
    • 2019-02-21
      Ny satsning för fullföljda studier
      Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.
      Även om andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har ökat kontinuerligt de senaste åren, är det fortfarande alltför många unga som inte får de förutsättningar som de behöver för att avsluta sina studier. En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande faktor för ungdomars fortsatta möjligheter till studier och arbete. Sett mot bakgrund av såväl det stora behovet av utbildad arbetskraft som de konsekvenser som en utebliven gymnasieexamen kan innebära för individen, är detta en fråga som måste fortsätta stå högt på dagordningen – både lokalt, regionalt och nationellt.Nationell samordning behövsDe senaste åren har kommuner och regioner med stöd från bland annat Europeiska socialfonden och SKL bedrivit ett gediget arbete för att utveckla metoder och arbetssätt som kan förebygga och förhindra att elever avbryter sina studier i förtid.Arbetet har hittills skett i projektform och utifrån lokala behov, vilket har givit goda förutsättningar för innovativa och anpassade lösningar. Nu gäller det att sammanställa och ta tillvara all erfarenhet och kunskap som finns över landet. De nya initiativ som tas behöver också koordineras. Det behöver göras på nationell nivå.Trots samsyn kring vikten av tidiga insatser för den här målgruppen har det hittills saknats en sådan nationell samordning. Genom satsningen Uppdrag fullföljd utbildning tar SKL ett viktigt första steg för att skapa ett sådant forum för samverkan. Här är myndigheterna, såsom MUCF och Skolverket, en central part och vi ser fram emot att utveckla det samarbete som vi redan inlett.Utvecklingsprogram för fullföljd utbildningSom en första aktivitet erbjuder Uppdrag fullföljd utbildning ett utvecklingsprogram till kommuner som vill göra en medveten och strategisk satsning för att öka andelen elever som tar examen. Utvecklingsprogrammet bygger på kunskaper och erfarenheter från bland annat SKL:s projekt Plug In.Utvecklingsprogram för fullföljd utbildning (PDF, nytt fönster) Fortsätter att utveckla frågan tillsammans med våra medlemmarSKL kommer genom Uppdrag fullföljd utbildning att fortsätta att driva utvecklingsprojekt i dessa frågor. Inom uppdraget finns två projekt där introduktionsprogrammen är i fokus. Yrk In, vars ambition är att stärka kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad och IMprove som fokuserar på att förkorta tiden på introduktionsprogrammen för nyanlända ungdomar.Jag ser fram emot att få följa arbetet i satsningen och se hur vi på nationell nivå kan ge stöd för att fler ungdomar ska uppnå en gymnasieexamen.
      Läs mer
    • 2019-02-15
      En skola i en digital värld – ett uppdrag på egna ben
      SKL har det senaste året haft en bred dialog om skolans digitalisering och kan konstatera en sak: Skolans digitalisering är en fråga som engagerar! Och vi ser att det fortsatt finns en hel del kvar att göra.
      En helt analog skola får flera negativa konsekvenser. För det första försvårar det den del av skolans demokratiska uppdrag som är att förbereda och stärka eleverna för deltagandet i samhället. Eleverna förbereds för ett samhälle som inte längre finns. För det andra förloras möjligheten att använda digitala verktyg för att öka måluppfyllelsen när det gäller kunskapsuppdraget. Jag vill här förtydliga att vi menar att digitala verktyg ska användas, när det är lämpligt och pedagogiskt genomtänkt, för att öka elevernas lärande. Och för det tredje kan digitaliseringen underlätta administrationen för lärare och andra medarbetare.Med det demokratiska uppdraget i åtanke - vad är alternativet till en digital skola? Att stoppa huvudet i sanden och inte bry sig om att världen förändras? Digitala verktyg ska inte ersätta analoga av slentrian. Lika lite ska vi av slentrian förkasta digitala verktyg. Inte ens för att de är dyra. Kostnaden ska inte enbart ställas mot att genomföra liknande aktiviteter i ett analogt eller ett digitalt klassrum. Frågan vi bör ställa oss är: Vill vi se en skola som formas av sin omvärld eller skolan som en isolerad värld? Och vad skulle kostnaden bli med ett sådant förhållningssätt?Förändring tar ofta tid innan fördelarna blir tydligaSkolans administrativa uppgifter måste kunna skötas på samma effektiva digitala vis som på kontor i andra delar av det svenska samhället. Det är idag svårt att tänka sig ett analogt kontor, trots att det tog lång tid innan digitaliseringen verkligen effektiviserade. Idag kan vi skratta åt olyckskorparna på 80-talet, när vi är vana vid en helt digital värld. Men hade de som varnat för att man inte såg de omedelbara vinsterna fått genomslag, så hade samhället på många sätt sett annorlunda ut idag, till det sämre skulle nog de flesta säga.För min del är det snarare ett problem att digitaliseringen i skolan inte har kommit tillräckligt långt, att det är så pass mycket utveckling kvar innan vi har system som pratar med varandra; innan vi har standards som fungerar överallt; innan vi har nationella inloggningar för eleverna som följer genom utbildningssystemet. Det vill säga sådana problem som skolledarna Peyman Vahedi och Kirsty Lundström beskriver i den här intervjun.Vinsterna kommer med standarder och enkla systemDet finns också många olika exempel där man lokalt har utvecklat verktyg som stödjer såväl undervisningen i klassrummet som förberedelsearbete, rättning och bedömning, kontakter med hemmet, dokumentation och olika rapporter till myndigheterna, för att nämna några. Dessutom ska ju digitaliseringen av de nationella proven vara klar 2022, och det är ju inte valfritt.Digitala verktyg i undervisningen ska användas genomtänktDet är inte så att undervisningen automatiskt blir bättre för att man genomför delar digitalt. Här är jag och debattörer som Isak Skogstad överens: All teknik ska användas med en pedagogisk tanke. Det är även vad studier av Skriva sig till lärande (STL) visar.Skriva sig till lärandeMen det behöver också finnas utrymme för utveckling. Vi behöver pröva nytt, vi behöver studera det vi gör och vi behöver dra slutsatser utifrån det vi ser. Vi behöver därför fler praktiknära studier för att se hur undervisningen kan utvecklas. Detta arbetar SKL med på olika sätt.Svartvit debatt gynnar inte utvecklingenPå Skolriksdagen i maj kommer vi att få höra professor Neil Selwyn resonera om en digital skola och hur man på bästa sätt implementerar digitala verktyg i undervisningen och i skolans arbete i stort. Han menar att det är centralt att på nationell och lokal nivå diskutera hur skolan hanterar och förhåller sig till den digitala utvecklingen. Det tror jag alla vi som arbetar med skolans utveckling är helt överens om. Jag tycker att det höga tonläget runt skolans digitalisering tenderar att bli väldigt svartvitt. Som vi alla vet är skolans verklighet en annan.Digital technology in schools – time to choose wisely, Neil Selwyn
      Läs mer
    • 2019-01-31
      Samverkan centralt när högskolans styrmodell förändras
      I dagarna presenterar Styr- och resursutredningen sina förslag om högskolans styrning och finansiering. En förändrad styrmodell måste möta arbetsmarknadens behov av kompetens på ett bättre sätt än idag. Då behöver samverkan mellan högskolan, kommuner och regioner vara i fokus.
      I stort sett varje dag läser jag om förslag på hur den svenska välfärden ska bli bättre. Jag läser om fler lärare, fler socialsekreterare, fler sjuksköterskor. Jag läser om rätt till språkförskola, stärkt cancervård och förlossningsvård och förstärkt elevhälsa. Jag läser om utbyggd kulturskola, fler undervisningstimmar i skolan och kortare köer till BUP. Och allt oftare ställer jag mig frågan hur denna ekvation ska gå ihop.Ambitioner måste matcha förutsättningarnaFörstå mig rätt, jag menar inte att vi inte ska ha ambitioner i välfärden. Men vi måste matcha ambitionerna med möjligheterna att genomföra dem. Det jag främst tänker på är var alla medarbetare ska komma ifrån. För förslagen handlar nästan alltid om att medarbetarna behöver bli fler, eller att de behöver en breddad eller fördjupad kompetens. Ibland behövs både och. Och det i en situation där rekryteringsläget redan idag är svårt.Möjligheter till lärande under hela livetNyanställda behöver ha en relevant utbildning. För att nå en bredare eller fördjupad kompetens behövs ofta fortbildning. För att kunna byta yrkesbana under livet behövs möjligheter till utbildning även som äldre. Vi vet inte idag exakt vilka kompetenser som behövs i framtiden, men vi vet att det behövs goda möjligheter till ett lärande under hela livet. Högskolan behöver kunna möta alla de behov som ett föränderligt arbetsliv ställer.För att klara detta måste högskolan och arbetsgivarna samarbeta väl. Kommuner och regioner är beroende av högskolans samlade utbud och dimensionering. Och avatt relevant utbildning och kompetensutveckling är tillgänglig i hela Sverige. Det var därför positivt att regeringsförklaringen tydliggjorde att tillgången till högre utbildning och distansutbildning ska öka i hela landet.Men hur behöver då högskolan styras och finansieras för att möta dessa mål som regeringen och arbetslivet ställer?Kan STRUT ge svaren?Om några dagar känner vi till Styr- och resursutredningens förslag på detta område. Kanske får vi svaren då? Jag hoppas på förslag på en finansiering och en styrmodell för högskolan som i större utsträckning än idag tar hänsyn till samhällets kompetensbehov. Vi är många på SKL som kommer att läsa utredningen noga, och mina kollegor har redan skrivit om sina förväntningar:SKL:s Arbetsgivarblogg: Välfärdens kompetensförsörjning viktigt uppdrag för högskolanSKL:s Ekonomibloggen: Otydlig styrning av högskolan drabbar välfärdenLångsiktighet och samverkanUtredningen ger möjlighet till en bred diskussion om hur en ändamålsenlig styrning av högskolan kan se ut. En sådan styrning bygger på långsiktighet och samverkan mellan lärosäten, kommuner och regioner. Jag hoppas att den regering som tar emot förslagen fattar kloka beslut i den riktningen.Jag hoppas även att regeringen tar kompetensförsörjningen på allvar och i alla beslut låter politiska ambitioner vara i samklang med möjligheten att utbilda och utveckla de medarbetare som behövs i samhället.
      Läs mer
    • 2019-01-29
      Höga ambitioner för studie- och yrkesvägledningen- men kan förslagen genomföras?
      Igår överlämnades studie- och yrkesvägledningsutredningens betänkande, ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle”, till vår nya regering. Klart är att det finns en enad syn på behovet av ett förstärkt väglednings- och arbetsmarknadsperspektiv i skolan. Det är viktigt både för enskilda individer och för samhällets fortsatta kompetensförsörjning. Frågan är dock hur förslagen kommer att kunna genomföras?
      Igår överlämnades utredningens betänkande till de nya regeringen.Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle

      Vi är positiva till flera av förslagen – som också var väntade. Dock finns ett par frågor som jag vill lyfta.
      Framtidsval i grundskolanUtredningen har landat i förslaget Framtidsval, som föreslås genomföras i grundskolan och i motsvarande skolformer av studie-och yrkesvägledare. Framtidsval ska tilldelas 80 timmar från den garanterade undervisningstiden. I Framtidsval ska eleverna lära sig mer om val och framtidsplanering, arbetsliv och samhälle och utbildningsvägar och yrken. Här hade utredningen kunnat göra på andra sätt till exempel föreslå ett eget ämne, i likhet med de andra nordiska länderna, eller att utvidga kunskapsområden i befintliga ämnen. Framtidsval är dock en klok väg att gå och blir betydligt enklare att genomföra jämfört med till exempel att införa ett nytt ämne. Samtidigt blir det en stor utmaning för huvudmännen eftersom studie- och yrkesvägledarna inte räcker till.Närmare 450 nya heltidstjänster bara för FramtidsvalUtredningen beräknar nämligen att det kommer att behövas 450 heltidstjänster bara för att genomföra Framtidsval. Till detta kommer all den individuella vägledning som föreslås till de riktade målgrupper, till exempel nyanlända och elever som riskerar att hoppa av gymnasieskolan.

      Betänk då att det idag finns 1 040 verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan, varav 686 har studie- och yrkesvägledarexamen och 354 är verksamma utan studie- och yrkesvägledarexamen. Det är alltså redan idag svårt att rekrytera till yrket, och det gäller även inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
      Brist på utbildningsvägar ett stort problemDagens brist på studie- och yrkesvägledare handlar inte om yrkets attraktionskraft utan bristen på utbildningsvägar. Idag är det tre sökande till varje plats samtidigt som bristen på utbildade studie- och yrkesvägledare är stor. Förslagen om fler utbildningsplatser på studie- och yrkesvägledarprogrammet och hur vi ska skapa fler möjligheter att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare måste därför påskyndasStudie – och yrkesvägledning föreslås bli karriärvägledningSom ett raster över förslagen vill utredningen använda tydligare och mer sammanhållna benämningar, såsom karriärvägledning, karriärvägledare, karriärkompetens.

      Trots att jag fortfarande inte är helt bekväm med begreppen anser jag att tiden är mogen för denna förändring. Det tog tio år av invänjning i Norge, men nu är det helt vedertaget. Ett begreppsbyte kring uppdraget skulle tydliggöra och lyfta både yrket och kunskapsområdet då detta är det vokabulär som används internationellt, i forskningen och hos andra myndigheter.

      SKL utgår från att utredningen snabbt går ut på remiss så att kommunerna snarast möjligt kan få till stånd förändringar som leder till fler utbildade vägledare och till en utvecklad och samordnad studie- och yrkesvägledning, eller snarare karriärvägledning om vi ska blicka mot framtiden.

      SKL:s metodstöd och till lärande exempel om studie- och yrkesvägledning och prao

      Läs mer
    • 2018-12-18
      Fortsatta Öppna jämförelser för grundskolan
      Den nyhet som väckt mest uppmärksamhet sedan vi publicerade nya Öppna jämförelser för grundskolan handlar om att vi fattat beslut om att sluta ta fram det sammanvägda resultatet, det vill säga det index där vi slagit ihop resultat från ett antal nyckeltal, från och med nästa år. Vi har mött en del missförstånd och tolkningar som att rankingar är känsligt och att SKL tänker sluta analysera och jämföra elevers resultat. Det stämmer inte.
      Vi kommer alltså fortsätta ta fram alla andra nyckeltal och redovisa dem – precis som vanligt - i Kolada. Öppna jämförelser är i sig en ranking, som vi fortsätter med. Nu fokuserar vi arbetet på att utveckla våra ÖJ skola men också ÖJ generellt. Att kunna jämföra sig med andra är en viktig förutsättning för förbättring.Läs gärna min kommentar till Västmanlands läns tidning med anledning av deras ledare förra veckan. Tove Lifvendahl skrev också en ledare i SvD med liknande text som VLT:s. Mitt svar klargör skälen bakom besluten att ta bort sammanvägt resultat och varför vi utvecklar Öppnar jämförelser i den riktning som vi gör.Replik till VLTSKL kommer inte att sluta ta fram Öppna jämförelser för grundskolan. Det kommer en rapport även nästa och kommande år. VLT:s ledarskribent ger uttryck för att det skulle vara på något annat sätt. De förändringar vi nu gör handlar om att utveckla Öppna jämförelser och bli ännu bättre på att stödja kommunerna i utvecklingen av en ännu bättre skola.Vårt fokus är att ständigt utveckla och förbättra vår presentation av Öppna jämförelser till stöd för kommunerna, som de i sin tur kan beskriva för elever, föräldrar, lärare och kommuninvånare. Enskilda skolor och kommuner behöver kontinuerligt, inte bara en gång om året, följa upp resultat och utvärdera sina prestationer. Fokus är att ständigt följa upp, analysera och åtgärda. Med funktionen Jämföraren i kommun- och landstingsdatabasen Kolada gör vi data mer tillgängliga.Nu kan politiker, rektorer, lärare och andra när som helst gå in och jämföra sig med andra kommuner i länet, landet eller andra kommungrupper och få resultatlistor per kriterium. Aktuella nyckeltal presenteras regelbundet under året. Varje nyckeltal presenteras också med färger för öppna jämförelser; grön, gul och röd. Det är väl använt, både av kommuner och media runt om i landet. I år har vi dessutom tagit fram 290 helt nya kommunrapporter – en för varje kommun – med centrala nyckeltal för grundskolan. På några få dagar har dessa rapporter redan laddats ned flera tusen gånger.För cirka tio år sedan skapade SKL ett särskilt index, ett så kallat sammanvägt resultat i öppna jämförelser. Tanken var att ”baka ihop” ett fåtal centrala nyckeltal för att ge kommunerna en första ungefärlig bild av läget vad gäller elevernas kunskapsresultat. Detta sammanvägda resultat presenterades som en rankinglista en gång om året. Det har fått mycket uppmärksamhet genom åren. Men saker förändras och Sveriges kommuner har blivit mycket bättre på att mäta sina resultat. När fler diskussioner tenderar att handla om resurser, behöver vi tydligare markera vikten av att ta reda på vilka resultat man uppnår.Öppna jämförelser för grundskolan är nu än mer transparent och resultatfokuserad än tidigare. Det är ett stöd i att utveckla en ännu bättre skola.
      Läs mer
    • 2018-12-17
      Regeringen bör gå vidare med förslag om unga utanför studier och arbete
      I februari lämnade samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar sitt slutbetänkande. Det tog tid innan det skickades ut på remiss, så vi gjorde först en skrivelse till gymnasieministern där vi lyfte några av de viktiga förslagen. I fredags beslutade SKLs styrelse om vårt yttrande.
      Avslutande vägledningssamtalSamordnaren presenterar flera angelägna förslag. Ett av de viktigaste tycker jag är att införa avslutande vägledningssamtal för de ungdomar som funderar på att avbryta sin gymnasieutbildning. Det är angeläget att ungdomar får veta vilka alternativ de har och får kunskap om det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Min förhoppning är att skolornas förebyggande arbete kommer att stärkas för att fler ungdomar ska fullfölja sin utbildning. Kanske är det även några elever som ångrar sig på tröskeln när de sitter i det avslutande vägledningssamtalet.Vägar vidare och bättre uppföljningSamordnaren lyfter vikten av att stärka vägarna från språkintroduktion till vidare studier och arbete. Mot bakgrund av detta har SKL tagit initiativ till det treåriga ESF-projektet IMprove som ska genomföras i fyra regioner – Skaraborg, Värmland, Skåne och Södermanland. Ambitionen är att ta fram metoder som kan spridas till andra.Det finns också stora utmaningar i KAA-arbetet. SKL tycker att Skolverket behöver skifta fokus från att bara kräva in statistik från kommunerna till att ge ett effektivt implementeringsstöd. Något som kan underlätta KAA-arbete och som SKL i flera år framhållit är betygsdatabasen (BEDA), ett register med uppgifter om en person har examensbevis, slutbetyg och andra betygshandlingar från gymnasieskolor. Denna databas behöver göras tillgänglig för kommunerna utan kostnad och även omfatta vuxenutbildningen. Via registret får kommunen information om vilka ungdomar som kan behöva insatser för att nå examen och vilka som har avslutat sin utbildning. Fokus kan då läggas på konkreta insatser istället för på kartläggningsarbete. Kanske borde BEDA också flyttas från UHR till Skolverket för att underlätta kopplingen till utvecklingsarbetet.Nationell statistik om skolfrånvaroAtt eleverna är närvarande i skolan är en förutsättning för att de ska fullfölja sin utbildning. SKL vill gå längre än samordnaren – vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att nationellt samla in uppgifter om frånvaro i grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer. Detta lyfter jag och några andra samhällsaktörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Nationell statistik skulle vara en viktig pusselbit för att utveckla det förebyggande arbetet.Tvärsektoriellt tänkande och kunskapscentrumJag ser glädjande nog alltfler exempel på ett tvärsektoriellt tänkande där utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik möts, bland annat i OECDs Jobs Strategy som lanserades nu i december. SKL har också lyft detta perspektiv genom DUA-arbetet.Det är dags att ta nästa steg och skapa en bättre nationell samordning utifrån erfarenheterna av arbetet inom Plug In. SKL kommer därför att skapa ett kunskapscentrum för att förebygga studieavbrott. Jag hoppas och tror att vi under 2019 kommer att få med oss regeringen och dess myndigheter på ett bra sätt i detta arbete. Det ligger i allas vårt intresse att fler ungdomar kommer vidare från en ibland trasslig skolgång till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden.
      Insatser för unga kräver ekonomiska förutsättningar
      Läs mer
    • 2018-12-14
      Komvux kan bli lösningen på många samhällsproblem
      Vuxenutbildningen förväntas spela en avgörande roll för flera stora samhällsutmaningar, som nyanländas etablering, individers möjlighet att byta yrke och kompetensförsörjningen till arbetslivet.
      Det är i dagsläget fler som studerar inom vuxenutbildningen än inom gymnasieskolan. Trenden är ett fortsatt ökat elevantal, där många elever är födda utomlands.I dag presenterade SKL sitt remissvar till komvuxutredningen, där förbundet är positiva till flera av utredningens förslag:SKL:s remissvar: En andra och en annan chans - ett komvux i tiden (SOU 2018:71)För att komvux ska bli det effektiva verktyg som förväntas vill jag så här i jultider skicka med en önskelista till kommande regering:
      • Utveckla möjligheterna till stöd inom vuxenutbildningen. Behovet av utökat stöd inom vuxenutbildningen har accelererat. Ett allt större flöde av elever till sfi och allt fler elever med bland annat psykisk ohälsa och tidigare skolmisslyckanden ställer krav på stora anpassningar för att målgruppen ska kunna fullfölja utbildningen. Det behövs nationella insatser för att utveckla stödfunktionerna inom vuxenutbildningen.
      • Förbättra framförhållningen i statsbidragen . Kommunerna får ansöka om statsbidrag i december eller under pågående år, långt efter att de kommunala budgeterna är tagna. Och sedan undrar man varför pengarna inte går åt. Det behövs tid för att rekrytera lärare, samverka och organisera verksamheten.
      • Förbättra villkoren för yrkesvux. Stuprören inom bidraget behöver undanröjas, så att Skolverket kan fördela medlen direkt utifrån söktryck och där behoven finns. Det finns även behov av att höja ersättningen för yrkesvux i kombination med sfi/sva och att ge ersättning för språkstöd. 45 procent av de som läste yrkesvux förra året var utrikesfödda.
      • Öka långsiktigheten i yrkesvux. Antalet platser har varierat stort de senaste åren och det skulle även hjälpa kommunerna om statsbidraget sträckte sig längre än ett år. Speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar som lokaler och uppbyggnad av dyrare utbildningar.
      • Tillsätt inte nya utredningar som överlappar de pågående. Det pågår för närvarande flera utredningar om vuxenutbildningen, till exempel Lars Stjernkvists utredning och sfi-utredningen. Låt dem arbeta klart innan fler utredningar tillsätts.
      • Uppmärksamma vuxenutbildningen i statliga satsningar. Det är problematiskt när vuxenutbildningen inte får del av statliga satsningar på skolan. Till exempel omfattades inte vuxenutbildningen av lärarlönelyftet, vilket har betydelse för att rekrytera lärare, och den är inte alltid en del av nationella skolutvecklingssatsningar.
      • Öka möjligheterna att studera parallellt med arbetet. Möjligheterna att studera parallellt med jobbet bör vara kopplat till ett flexibelt studiestödssystem som möjliggör yrkesväxling för vuxna.
      Slutligen hoppas jag på incitament till ökad samverkan och att statens styrdokument ger utrymme för flexibilitet och möjlighet till regionala och lokala anpassningar. Våra regioner och kommuner ser väldigt olika ut och kan ha behov av olika utbildningsinsatser.Vuxenutbildningen firar i år 50 år och har utvecklats konstant efter hur det svenska samhället sett ut och hur omvärlden har förändrats. Det behöver den fortsätta göra. Förändringarna i utbildningssystemet behöver dock ske med eftertanke och med framförhållning. På så sätt når vi högsta möjliga kvalitet och långsiktigt goda resultat som gagnar både individer och samhälle.
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sidfot