Publicerad: Elever #metoo #tystiklassen

#tystiklassen berör på djupet

Elevers berättelser i Dagens Nyheter under hashtagen #tystiklassen berör på djupet. Skolan ska vara en plats för lärande och social utveckling. Skolan ska vara trygg.

#tystiklassen – elevernas berättelser om övergrepp i skolan, DN

Även om skolan i mycket är en spegel av det omgivande samhällets värderingar och kultur så kan det på inget sätt minska arbetsgivarens och lärarnas ansvar att förebygga och förhindra att unga flickor – och pojkar – utsätts för sexuella trakasserier. Tvärtom behöver alla vuxna i skolan – såväl lärare som skolledare och huvudmän – lyssna och agera utifrån sina respektive roller och ansvar. De två lärarförbundens gemensamma artikel i Aftonbladet är ett viktigt stöd för elevernas upprop.

Vi lyssnar – och är skyldiga att agera, Aftonbladet

Satsning på män och jämställdhet

Sedan 2016 driver SKL, tillsammans med regeringen, en satsning på män och jämställdhet som handlar om normer för maskulinitet. Syftet är det självklara – att jämställdhetsarbetet även behöver inkludera män och pojkar. I satsningen tar vi del av det arbete som pågår i kommuner och landsting, där skolan är en verksamhet. Vi kommer att sprida goda exempel och ta fram stödmaterial.

Ett exempel på att det går att göra skillnad är Järvenskolan Tallås i Katrineholm. Genom ett medvetet arbete har de exempelvis nolltolerans för olika former av ”skojbråk” i korridorerna, utvecklat sex- och samlevnadsundervisningen och har återkommande diskussioner om normer, värderingar och förhållningssätt.

Normkritik för lugnare skola och bättre betyg

Tydliga rutiner

Som arbetsgivare och huvudman har varje kommun och skola ett stort ansvar för att omgående agera vid vetskap eller misstanke om sexuella trakasserier i verksamheten och jag vet att skolor och kommuner runt om i landet arbetar aktivt med frågan. Diskussionen behöver vara ständigt pågående och involvera både lärare, elever och skolans ledare.

Ett första steg i det förebyggande arbetet är att fram tydliga rutiner hur man ska agera. På Diskrimineringsombudsmannens hemsida finns information om utbildningsanordnares ansvar och hur man kan arbeta för att främja och vidta åtgärda vid trakasserier på förskolor och skolor.

Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier

Mitt i känslor av indignation känner jag också hopp. Det mod och den styrka som elever – och andra grupper – visar genom att gå tillsammans och föra ut sina berättelser i #metoo kan förhoppningsvis leda till en bestående förändring.

Skribent

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

    • 2018-07-06
      Kompetensförsörjning het fråga i Almedalen
      En av de frågor som diskuterats mest under Almedalsveckan i år har varit kompetensförsörjning. Oavsett om samtalet har handlat om skolan, vården eller industrin har fokus varit på hur man ska locka fler till just sin bransch. Hur få fler att studera de utbildningar som krävs? Hur göra yrkena attraktiva?
      Viktiga frågor, men jag saknar en central pusselbit i diskussionen. Nämligen var alla människor ska komma ifrån. Den demografiska utvecklingen de kommande åren medför ett gap eftersom antalet barn, unga och äldre ökar i en högre takt än vad antalet människor i arbetsför ålder gör. Alla branscher kommer att konkurrera om arbetskraft.Hur många kan bli lärare?Ta skolan till exempel. En fjärdedel av alla som går in i högre utbildning väljer idag att påbörja en lärarutbildning. För att möta behovet av lärare skulle den siffran behöva fördubblas om genomströmningen ligger på samma nivå. Det är inte realistiskt att tro att vi kommer kunna få en så mycket större andel av de som går in i högre utbildning att välja lärarutbildningen. Vi måste ju också utbilda för andra yrken som samhället behöver.Om vi dessutom lägger till den önskan om ökat söktryck till lärarutbildningen som hörts i några av samtalen här i veckan, ger matematiken ett tydligt svar. Volymerna på lärarutbildningen är så stora att tre-fyra sökande till varje plats som vi behöver för att klara lärarbehovet, skulle betyda att i princip alla som går in i högre utbildning skulle välja att bli lärare. Det säger sig självt att det inte går ihop.Mitt önskemål efter den här veckan är således mer av problematisering i debatten om hur vi ska få hela kompetensförsörjningspusslet på plats.Kommuner och skolor arbetar aktivt med olika typer av lösningarKlart är att det inte bara finns en enda lösning, utan att vi behöver jobba med en bredd av olika insatser både för att öka antalet lärare men också för att utveckla organisation och arbetssätt.Här är ett axplock av kloka tankar från några av de seminarier jag deltog i eller lyssnade på:
      • - Vi skapar inget attraktivt yrke om vi bara påtalar brister och problem, utan vi behöver bli bättre på att tala väl om skolan och läraryrket.
      • - Styrkedjan behöver fungera bra. Vi behöver alla ta ansvar utifrån våra roller och samarbeta väl. Det gäller regering, lärosäten, huvudmän, rektorer och lärare.
      • - Vägarna till läraryrket behöver vara flexibla och det behöver finnas alternativa former till lärarutbildningen. Det måste vara lätt att växla till läraryrket i livet.
      • - Det blir allt vanligare med andra yrkeskategorier än lärare i skolan - ett sätt att möta rekryteringsutmaningen.
      • - Förenkla regelverket för fjärrundervisning och skapa möjligheter för lärare att jobba på fler skolor.
      • - Tänk innovativt på hur vi kan använda lärarnas tid och kompetens. Till exempel kan digitala plattformar möjliggöra att för- och efterarbete kan användas av flera lärare, på flera skolor och på så sätt frigöra tid. Det ger också möjligheter att arbeta på ett effektivare sätt och skapa en bättre arbetssituation för lärarna.
      • - För att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en god arbetsmiljö finns det inga ”quick fixes”. Det är långsiktigt och ständigt arbete för att få vardagen och verksamheten att fungera bra och ta tag i de problem som finns.
      Jag avslutar med den film som Malmö stad visade i inledningen av sitt seminarium om kompetensförsörjningen. Den visar några av de insatser som kommunen gjort.
      Läs mer
    • 2018-07-04
      Digitala rådslag i #skolDigiplan fyller en viktig funktion
      ”Digitala rådslag är precis vad vi har saknat, nu kan olika perspektiv och kompetenser enkelt komma till tals. Det digitala arbetssättet gör arbetet mer demokratiskt och går dessutom i takt med våra egna digitala ambitioner.” Så lät det från några deltagare som var med i premiären av #skolDigiplans digitala rådslag i Almedalen. Kommentarerna var så positiva, inspelen till vår digitala samarbetsyta VoteIT så många och seminariet så fullsatt att jag törs använda ordet succé.
      Precis som vår projektansvariga Annika Agélii Genlott sa på seminariet, så har ingen tidigare använt VoteIT som vi gör nu. Vi ger oss alltså ut på en jungfrutur, men vi har heller inte råd att ligga still i hamn – ska handlingsplanen för skolans digitalisering bli det verktyg som många hoppas och behöver, så behövs en digital process som involverar hela skolväsendet och bäddar för en bred förankring.Digitalisering för att utveckla lärandetTyvärr handlar diskussionen om skolans digitalisering alltför ofta om problem, oro och teknik istället för möjligheter och verksamhet. Det händer också i Almedalen. Till viss del tror jag det beror på brist på kunskap. Men syftet med skolans digitalisering är att utveckla lärandet, inte att köpa datorer. Det är elevernas och lärarnas arbete som ska vara i fokus. Det stora engagemang för verksamhetsfrågor som lärare, skolledare, skolchefer och andra grupper nu visar på VoteIT är därför befriande.Att vara öppen för digitaliseringens möjligheter innebär inte att minska lärarens betydelse eller att förringa de utmaningar som digitaliseringen står inför. Tvärtom, digitala verktyg kräver kunniga lärare som får stöd med såväl kompetensutveckling som med teknik. Många talare i Almedalen betonar därför både vikten av en bättre lärarutbildning och att hela styrkedjan i kommunen står bakom skolans digitalisering. Enskilda eldsjälar är fantastiska, men när de slocknar finns risken att eleverna inte får det digitala stöd de behöver.Kom med inspel till 5 juliDet är inte någon slump att #skolDigiplans tre fokusområden är Likvärdig tillgång och användning, Digital kompetens och Forskning och uppföljning. Och nu har vi alltså öppnat VoteITför inspel inom sex frågeställningar till och med 5 juli. Under hösten kommer vi att ordna flera rådslag, både digitala och i form av regionala möten. Häng med på resan!
      Läs mer
    • 2018-06-28
      Fler vägar till förskollärarexamen behövs
      SKL:s medlemmar efterfrågar fler förskollärare, men den reguljära förskollärarutbildningen kommer inte att räcka till. Prognoser visar att andelen förskollärare kommer att fortsätta sjunka. Därför har SKL skickat in en skrivelse till regeringen om behovet av fler vägar in i yrket, bland annat med ett konkret förslag som skulle kunna genomföras i närtid.
      Förskolan växer ständigt och når allt fler barn, men varken förskollärarutbildningen eller utbildningen av barnskötare har varit dimensionerade efter de allt större behoven.I brist på förskollärare och barnskötare har kommunerna lyckats hålla personaltätheten stabil genom att anställa fler medarbetare som saknar relevant utbildning. I många kommuner räcker inte förskollärarna till varje barngrupp. I längden blir det ohållbart.Orimligt att kommunerna får bekosta förskollärares grundutbildningRegeringen har visserligen skapat något fler utbildningsplatser på förskollärarutbildningen, vilket är bra men det är långt ifrån tillräckligt. För att försöka klara rekryteringsutmaningen finansierar flera kommuner själva lokala uppdragsutbildningar, där barnskötare får yrkesväxla till förskollärare. Bra satsningar till sitt innehåll, men de medför stora kostnader.Konkurrenssituationen gör dessutom investeringen osäker – risken är överhängande att den nyexade förskolläraren går till grannkommunen eller till en fristående förskola. Det är varken möjligt eller rimligt att förvänta sig att kommunerna ska bekosta sådana insatser.Förskolans kompetensförsörjning är en gemensam utmaning. Kommunerna har en stor del av ansvaret när det gäller att utbilda barnskötare. Men det är inte kommunernas ansvar att finansiera lärares grundutbildning.Yrkesväxling och förskollärarexamen genom VALTrots förskolans rekryteringsutmaning har förskollärarna konsekvent undantagits från statliga lärarsatsningar, eller bara fått en symbolisk del av dem. Ett exempel är statens satsning på vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL). Att fullt ut öppna upp VAL för förskollärare skulle skapa rimligare förutsättningar för huvudmännen att fullfölja de ökade kraven som staten ställer på förskolan.Idag är VAL öppen för en mycket begränsad målgrupp inom förskolan – den studerande ska ha varit anställd som förskollärare i minst åtta år, och klara examensmålen på en termins heltidsstudier – i realiteten ett nålsöga. För lärare i grund- och gymnasieskolan finns helt andra möjligheter. Där krävs två års lärarerfarenhet och man har två års heltidsstudier på sig att nå examensmålen.I våra förskolor finns många erfarna och ofta välutbildade medarbetare som har kunskapsmässiga förutsättningar att klara en förskollärarutbildning på kortare tid. Många har genom både utbildning och erfarenhet förvärvat stora kunskaper inom det förskolepedagogiska området. Vissa har omfattade högskolestudier, ibland delar av en förskollärarutbildning.Vi får inte fler förskollärare genom att yrkesverksamma medarbetare lämnar sin anställning i förskolan för att gå den reguljära utbildningen. Platserna på förskollärarprogrammet fylls redan idag. Den reguljära utbildningen innebär dessutom onödiga omvägar. Förskollärarexamen genom validering och individuell studiegång inom VAL, parallellt med tjänstgöring inom förskolan, skulle ge helt andra möjligheter. Men det kräver att regeringen utökar VAL-lärosätenas uppdrag.
      Läs mer
    • 2018-06-20
      Skarpt legitimationskrav för fritidshemmet
      Nu har riksdagen fattat beslut om att ta bort det undantag i skollagen som gör att högskoleutbildade fritidspedagoger inte har behövt legitimation för att få undervisa i fritidshem. Det innebär att ett skarpt legitimationskrav införs även för undervisning i fritidshem.
      Samtidigt skrivs behörighetsreglerna för fritidshem om, så att alla fritidspedagoger/lärare med inriktning mot fritidshem från 1 juli i år kan söka lärarlegitimation. Det innebär i sin tur att skälen till att det infördes ett undantag är borta. Ett logiskt beslut med andra ord.Men inte utan konsekvenser. Från och med 1 juli nästa år kommer alla huvudmän behöva säkerställa att undervisningen i fritidshem bedrivs av legitimerade och behöriga lärare i fritidshem. Precis som i förskolan får annan personal, till exempel barnskötare och fritidsledare, även fortsättningsvis anställas i fritidshemmet, men undervisningen ska ske under ledning av legitimerade. Det närmaste året behöver alltså de fritidspedagoger/lärare i fritidshem som ännu inte har ansökt om legitimation göra det.Offentliga statistiken ger inte tillräcklig informationDet är inte helt klarlagt hur många medarbetare som faktiskt kommer att vara behöriga när de nya bestämmelserna träder i kraft. Vi vet att 39 procent av fritidshemspersonalen har en pedagogisk högskoleexamen, det vill säga någon typ av förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Variationerna är oerhört stora mellan kommunerna – allt mellan 0 och 86 procent.För att bli behörig i fritidshem krävs dessutom att den pedagogiska högskoleexamen antingen har en inriktning mot fritidshem (fritidspedagog eller lärare med inriktning fritidshem), eller har kompletterats med kurser så att den motsvarar den nuvarande grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. Den informationen saknas i den offentliga statistiken.SKL satsar på fritidshemmets kompetensförsörjningLegitimationskravet är en av flera anledningarna till att SKL nu sätter ljuset på fritidshemmens kompetensförsörjning. Vi kommer att arbeta för att öka kommunernas beredskap i frågan, bland annat genom att:
      • synliggöra det aktuella läget samt ta fram prognoser för framtiden
      • belysa hur kompetensen hos olika yrkesroller kan användas rätt
      • visa på strategier och goda exempel för att öka personaltätheten, höja utbildningsnivån samt stärka kompetensen hos olika kategorier av medarbetare i fritidshem.

      Läs mer
    • 2018-06-01
      Lagförändringar ska ge gymnasieelever bättre förutsättningar
      I förra veckan fattade riksdagen beslut om propositionen En gymnasieutbildning för alla (2017/18:183). Beslutet innebär att den ketchupeffekt jag tidigare skrev om på bloggen nu är här. Alla regeringens förslag gick igenom förutom dispensen från vissa behörighetskrav för elever som fyllt 19 år.
      Regeringens proposition 2017/18:183, En gymnasieutbildning för alla (PDF, nytt fönster)Ketchupeffekt i gymnasiepolitikenMånga förändringar redan den 1 juli 2018Jag hoppas och tror att förändringarna kommer bidra till att fler unga fullföljer en gymnasieutbildning. Att många av förändringarna införs med mycket kort varsel ställer så klart stora krav på huvudmännens och skolornas organisation.Överföring av information om elever vid övergångar måste ske på ett säkert sätt och förutsätter beslut om vilken information som ska skickas vidare och hur detta ska gå till. I dessa dagar behöver jag knappast andas GDPR i sammanhanget – bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning som trädde i kraft den 25 maj och som ju behöver vägas in.Att introduktionsprogrammens elever inte längre ska omfattas av kommunernas aktivitetsansvar är en efterlängtad och välkommen förändring, som ger ökade möjligheter att rikta insatser mot rätt målgrupp bland ungdomarna och en förhoppningsvis bättre träffbild i statistiken.Flera skolformer omfattasFörändringarna rör i flera fall inte bara gymnasie- och gymnasiesärskolan utan även andra skolformer, däribland kravet på informationsöverföring vid övergångar och rektors ansvar vid frånvaro.Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU23, En gymnasieutbildning för alla (PDF, nytt fönster)Lära av varandraDet är alltså mycket på gång, med flera steg i rätt riktning och en hel del omställningsarbetet med kort framförhållning.Vi på SKL vill gärna underlätta för erfarenhetsutbyte som gör att de som har lite längre kvar exempelvis vad gäller lösningar för informationsöverföring kan dra nytta av lärdomar bland andra som ligger mer i framkant. Mer om detta kommer efter sommaren. Vill ni dela med er av hur ni arbetar med detta hör gärna av er till Karin Hedin, karin.hedin@skl.se.Här är lagändringarna i korthetRiksdagens beslut innebär många förändringar redan från den 1 juli i år
      • Informationsöverföring vid elevers övergångar mellan skolenheter och skolformer
      • Stöd med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet
      • Tydligare ansvar för rektor att utreda längre eller upprepad frånvaro
      • Rätten att fullfölja utbildningen knyts till elevens individuella studieplan
      • Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet på språkintroduktion (får effekt för elever som påbörjar utbildning efter 30 juni 2019)
      • Elever på introduktionsprogram ges rätt till minst 23 timmars garanterad undervisningstid i veckan
      • Preparandutbildningen ersätts av en bredare utbildning inom programinriktat val (får effekt för elever som påbörjar utbildning efter 30 juni 2019)
      • Elever som läser ett introduktionsprogram omfattas inte längre av det kommunala aktivitetsansvaret
      Från och med den 1 juli 2019 gäller även
      • Huvudmannens utbildningsplan för introduktionsprogrammen ska beskriva utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd
      • Varje elev ska ha en mentor som följer kunskapsutvecklingen och studiesituationen i dess helhet

      Läs mer
    • 2018-05-31
      Kohortindelade skolstorlekars andel av totalen, läsåren 1979/80-2017/18, vartannat år i skalaxeln. Källa: SCB och Skolverket.
      Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat
      Så heter SKL:s senaste utbildningspolitiska rapport som jag hade nöjet att publicera idag.
      En stor andel av Sveriges grundskolor är små eller mycket små. Mer än en fjärdedel av skolorna har färre än 100 elever och fler än hälften av grundskolorna har färre än 200 elever. Som framgår av diagrammet nedan har andelen mycket små skolor (0-99 elever) minskat tydligt, medan andelen medelstora skolor (200-399 elever) ökat de senaste åren.
      Läs mer
    • 2018-05-25
      Klassmentorer – intressant satsning i Lycksele
      Förra veckan presenterades SKL:s ekonomirapport. Den tecknar ett allvarligt läge med ökande välfärdsbehov och brist på arbetskraft inom kommuner, landsting och regioner framöver. Hela sektorn påverkas av att Sverige får allt fler yngre och äldre medan antalet personer i arbetsför ålder helt enkelt inte ökar i samma takt. Som SKL:s ordförande Lena Micko nämnde i samband med publiceringen kommer det att krävas en rad åtgärder för att kunna fortsätta leverera välfärd av hög kvalitet.
      SKL:s EkonomirapportDenna situation gäller i allra högsta grad förskolan och skolan. Det kommer inte räcka att behålla dagens lärare och rekrytera nya när antalet barn och unga blir många fler snabbare än arbetskraften växer. Då behöver vi tänka nytt och se över hur vi kan utveckla organisation och arbetssätt i skolan. I vår rapport ”Skolans rekryteringsutmaningar – lokala strategier och exempel” ger vi förslag på sådana strategier.Rapport ”Skolans rekryteringsutmaningar – lokala strategierEn åtgärd som diskuteras är andra yrkesgrupper i skolan som ska stödja lärarna direkt eller indirekt. I Lycksele gör man just nu en satsning som jag tycker är intressant och som jag gärna vill ska få spridning. Kanske kan den inspirera andra. Där har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero. Mentorerna är rastvakter och tar hand om konflikter, sköter praktiska frågor som busstider, tandläkartider och är extra ögon och öron i klassrummet. Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen. Lärarna är nöjda och känner att de får avlastning. Att vara klassmentor är dessutom ett sätt att prova på läraryrket och locka fler till lärarutbildningen.Artikel Skolvärlden: "Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna
      Läs mer
    • 2018-05-08
      Effektivisering är inte av ondo
      ”Kommunerna gör smygbesparingar på skolan”. Det är budskapet från Tankesmedjan Balans (TS Balans) som läst kommuners skolbudgetar. Diskussionen är viktig och får en del spridning, men den blir tyvärr lite för ensidig. Verkligheten är mer komplex än vad som ofta lyfts fram.
      Jag vet att ordet ”effektivisering” har en negativ klang och till och med har blivit ett skällsord. Jag tycker det är synd. Effektivisering handlar om att vara rädd om våra gemensamma resurser och se hur vi kan arbeta smartare. Historien är fylld av effektiviseringar som vi idag ser som självklara och inte vill vara utan.Lärartätheten är konstantFörst och främst, skolans resurser har inte minskat. Tvärtom. Skolverket visar att kostnaderna per elev i grundskolan har ökat varje år sedan 2010. När Skolverket tittar på delkostnader ser de att samtliga poster har ökat per elev; undervisningskostnaderna, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, skolskjuts och så vidare.Beskrivande data 2016 - Förskola, skola och vuxenutbildning (PDF, nytt fönster)Även lärartätheten är konstant – i snitt ungefär 12,3 elever per lärare - detta trots att antalet elever ökat kraftigt de senaste åren. Även sett i ett internationellt perspektiv är lärartätheten hög i grundskolan i Sverige.Välfärdens resurser är inte oändligaI debatten lyfts bland annat att kommuner inte fullt ut kompenserar för lönehöjningar och det ses som ”smygbesparingar”. Offentliga verksamheter – såväl kommunala som statliga – har ofta ett årligt effektivitetskrav på någon procent. Detta för att alla ständigt behöver jobba med sina prioriteringar. Om detta läggs ut genom att inte kompensera löneökningar fullt ut eller som ett generellt effektivitetskrav i hela linjen väljer man olika i kommuner. Syftet är att hushålla med offentliga medel genom att hela tiden värdera vad i verksamheten som kostar tid och pengar och lägga resurser där de behövs för att nå resultat.I alla verksamheter måste det göras prioriteringar om hur resurser ska användas och fördelas. Om det är äldrevårdens eller skolans kostnader som ska öka mest finns inget givet svar. Det gäller överallt, oavsett om verksamheten är statlig, kommunal eller privat. Men, som sagt, resurserna till svensk skola har på inga sätt minskat de senaste åren. Det syns framför allt genom att lärartätheten inte har minskat.All effektivisering är inte av ondoVåra gemensamma resurser är inte oändliga. Vi behöver därför arbeta med hur nya arbetsmetoder och teknik kan öka kvaliteten och spara tid och pengar. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning betyder att kommunerna ska redovisa ett rimligt överskott årligen, för att inte urholka ekonomin på sikt. Viktigt att ha med sig de närmaste åren när demografin pressar på från både unga och gamla, samtidigt som skatteunderlagets ökningstakt dämpas. Det sista betyder att intäkterna kommer att öka i mycket mindre takt än vad de gjort de senaste åren.Som ansvariga för välfärden måste vi helt enkelt säkerställa att våra offentliga medel räcker till och används på ett klokt sätt.Allt högre krav är ett problemSKL delar uppfattningen att det är ett problem om krav och ambitioner ökar på ett sätt som leder till en press på personalen närmast brukaren. Känslan av att man alltid kan göra mer skapar stress.Krav och resurser måste självklart hänga ihop. Men svaret är inte alltid mer resurser.Jag tycker vi ska diskutera de här frågorna mer framöver. Både för att bli ännu bättre på att fatta rätt beslut och för att hitta sätt att jobba smartare med de resurser vi har. Vilka krav kan vi ställa givet de resurser vi har? Vilka prioriteringar behövs? Gör vi något idag som vi skulle kunna göra mindre av?I vår rapport Skolans rekryteringsutmaningar lyfter vi till exempel fram hur man arbetar på Blommensbergsskolan. De har sett över sin organisation, rensat i arbetsuppgifter och scheman, stärkt ledarskapet och fokuserat på att främja personalens hälsa. Sjukfrånvaron bland pedagogerna har minskat från 5,6 procent 2012 till 1,5 procent år 2016.Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempelPrecis som Blommensbergsskolan behöver vi alla fundera över vår egen verksamhet - finns det smartare sätt att arbeta, använda lokaler eller samarbeta mellan skolor och förvaltningar? Vad är välfärdens grundläggande uppdrag? Hur når vi dit på bästa sätt givet befolkningsutvecklingen och prognoserna över skatteintäkterna framöver? Att inte ständigt ställa sig dessa frågor är inget alternativ. Självklart behöver det ske i nära samarbete och dialog mellan kommunledning och medarbetare.Missa inte vårens Ekonomirapport från SKL som presenteras tisdagen den 15:e maj. I rapporten finns fördjupande analyser och resonemang om kommunal och landstingskommunal ekonomi och vilka utmaningar och möjligheter den står inför de kommande åren. God läsning för den som vill lära sig mer om hur kommunal ekonomi fungerar.SKL:s Ekonomirapport
      Läs mer
    • 2018-04-25
      Barngrupperna i förskolan fortsätter att minska
      Idag släppte Skolverket ny statistik om förskolan. Den visar att det trendbrott vi såg 2016 med minskade barngrupper håller i sig och fortsätter – detta trots att antalet inskrivna barn ökar. Även personaltätheten har ökat något. Samtidigt ökar andelen personal som saknar utbildning mot barn.
      Barn och personal i förskolan hösten 2017, Skolverket (PDF, nytt fönster)Den senaste tiden har såväl gruppstorlekar som kompetensförsörjning varit i fokus i debatten om förskolan. Dagens siffror från Skolverket ger ett viktigt underlag till den fortsatta diskussionen.Tydlig minskning av barngrupperna de senaste två årenDen genomsnittliga barngruppen i förskolan 2017 har 15,3 barn. På två år har barngrupperna minskat med ungefär 1,5 barn per grupp. Inte sedan 1992 har grupperna varit mindre. Att även personaltätheten ökar något samtidigt som barnkullarna fortsätter att öka, ger en tydlig signal om att kommunerna satsar på förskolan.Under våren har berättelser om brister och behov i förskolan lyfts fram i debatten. Dessa ska vi lyssna på. Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om och sprida den positiva utveckling som faktiskt sker här och nu. Barngruppers storlek är en av flera faktorer som påverkar förskolans kvalitet. Det är en fråga som berör och engagerar, samtidigt som den är komplex. Läs gärna mitt tidigare blogginlägg från mars där jag bland annat problematiserar frågan om riktmärken.Likvärdig förskola kräver utrymme att göra olikaKompetensförsörjning – en gemensam utmaningRekryteringsbehovet inom förskolan är stort de kommande åren. UHR presenterade idag statistik om söktryck till lärarutbildningarna. Dessa siffror visar att antal sökande till förskollärarprogrammet har minskat med 13 procent jämfört med förra året. Förskollärarprogrammet har varit den lärarutbildning med högst söktryck. Dagens siffror betyder därmed inte att det kommer att bli tomma platser. Däremot behöver utvecklingen följas.Färre vill utbilda sig till förskollärare, UHRSkolverkets siffror visar att 43 procent av förskollärarna i kommunala förskolor har förskollärarlegitimation – en siffra som skiljer sig mellan kommuner. Motsvarande siffra för fristående förskolor är 28 procent. Skolverket visar också att andelen årsarbetare som saknar en utbildning för arbete med barn (de kan dock ha en annan typ av utbildning) har ökat och motsvarar hösten 2017 nästan 30 procent.För att bibehålla personaltätheten när antalet barn har ökat har kommunerna tvingats anställa allt fler som saknar relevant utbildning för att arbeta med barn. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt många utbildade att tillgå. Samtidigt vet vi att personalens utbildning och kompetens är den faktor som har störst betydelse för förskolans kvalitet. Förskolans kompetensförsörjning är därför en utmaning som kräver insatser både på nationell och lokal nivå. Jag lyfte även denna fråga i ett blogginlägg tidigare i våras och skrev då om de åtgärder som vi på SKL ser behövs.Förskolans kompetensförsörjning – en gemensam utmaningI det sammanhanget vill jag passa på att tipsa om det program om förskolans kompetensförsörjning som vi sände på webben förra veckan. I programmet berättar Uppsala kommun och Uppsala universitet hur de arbetar tillsammans för att barnskötare ska kunna yrkesväxla till förskollärare. I studion finns även Örebro som beskriver hur de arbetar på olika sätt för att få fler utbildade barnskötare till förskolan.Höga ambitioner kräver ständig utvecklingBåde verksamma i förskolan och beslutsfattare på olika nivåer har höga ambitioner med svensk förskola. Det kräver ständig utveckling och nytänkande. Särskilt i en tid då jag ser kompetensförsörjningen som den centrala utmaningen för förskolans kvalitet. Hör gärna av er till mig och mina medarbetare om ni som huvudman eller förskola vill dela med er av hur ni arbetar för att trygga kompetensförsörjningen på olika sätt.
      Läs mer
    • 2018-04-11
      Hög tid att ta tag i fritidshemmens rekryteringsutmaning
      I går släpptes Skolverkets senaste statistik om fritidshem. En viss förbättring har skett när det gäller personaltäthet och gruppstorlekar men det finns skäl till oro över andelen utbildade, som fortsätter att minska. SKL kommer nu att intensifiera arbetet med fritidshemmens kompetensförsörjning.
      Skolverkets statistik om fritidshem för läsåret 2017/18Det är ingen hemlighet att fritidshemmen och dess medarbetare har varit hårt belastade under många år. Att andelen högskoleutbildad personal sjunker stadigt är främst en effekt av den stora utbyggnad som har skett. Det enda sättet för huvudmännen att inte ytterligare minska den redan låga personaltätheten har varit att anställa fler utan relevant utbildning. Utvecklingen är inte oväntad, men den är bekymmersam.

      Så mycket som 600 fritidshem – drygt 34 000 elever – står helt utan pedagogiskt högskoleutbildad personal. Om vi ska klara av att följa skollagen behöver alla aktörer vara självkritiska och sätta fritidshemmen högre upp på agendan. Regeringen har föreslagit ett skarpt legitimationskrav för undervisning i fritidshem från 1 juli 2019. Inom kort lär alltså luppen sättas på behörighetsläget i fritidshem. Jag menar att det inte finns några skäl att vänta. Det behövs kreativa och uthålliga insatser för att rekrytera och utbilda fler lärare i fritidshem.      39 procent högskoleutbildade, men behörighetsgraden ännu lägreBland medarbetarna i fritidshem har andelen med pedagogisk högskoleexamen minskat från 42 till 39 procent. Den siffran säger dock ganska lite. Bland dessa finns sannolikt en betydande andel som inte uppfyller skollagens krav för att få undervisa i fritidshem, eftersom deras lärar- eller förskollärarutbildning inte innehåller en inriktning mot fritidshem.

      För att skapa bättre insikt om hur stor fritidshemmens rekryteringsutmaning är behöver den offentliga statistiken visa hur många som faktiskt är utbildade mot fritidshem och får undervisa där. Vi behöver också veta mer om vilka utbildningar och kompetenser som gömmer sig inom den gigantiska kategorin ”övrigt”, som motsvarar 40 procent av personalen i fritidshem.      Från genomgångsyrke till framtidsyrkeSom huvudmän och arbetsgivare har vi ett ansvar för att göra fritidshemmen till en attraktiv arbetsplats. Det innebär att vi inte kan blunda för att det finns problem, något som bland annat lyfts i Lärarförbundets fritidshemsrapport nu i dagarna.

      Men det är också hög tid att staten och lärosätena tar sitt ansvar. Fritidshemmen har under många år varit eftersatta i statliga reformer. Lärarutbildningens inriktning mot fritidshem är rejält underdimensionerad. Och så har det varit länge. I många år har SKL och våra medlemmar tryckt på behovet av att bygga ut utbildningen. Söktrycket till utbildningen är hyfsat; flaskhalsen är snarast lärosätenas prioritering och bristen på forskarutbildade lärarutbildare.

      Det kommer att behövas kreativa lösningar för att komma till rätta med kompetensförsörjningen i fritidshemmen. Ett led är att locka fler av de unga medarbetare som nu har fritidshemmen som ett genomgångsyrke att se det som ett framtidsyrke. För att stimulera fler att utbilda sig behövs mer flexibla vägar till examen.      Nu intensifierar vi arbetet med fritidshemmens kompetensförsörjningDet senaste exemplet på SKL:s arbete med skolans rekryteringsutmaning är den rapport som bland annat visar på det övergripande behovet de närmaste åren. SKL kommer nu att ytterligare fokusera på fritidshemmens kompetensförsörjning. I det fortsatta arbetet avser vi att belysa vilka åtgärder som behövs på kort och lång sikt. Det handlar dels om att utbilda fler lärare i fritidshem och höja kompetensnivån hos andra yrkeskategorier, men också om att utveckla organisation, samverkan och ett ledarskap som stärker fritidshemmens arbete.Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempel

      Fritidshemmen har en stor potential att vara en viktig och utvecklande del av barns liv. Nästan alla barn deltar och vi vet att såväl barn som föräldrar trivs med verksamheten. Men den skulle ändå kunna vara så mycket mer.
      Läs mer

    Prenumeration

    Så hanterar SKL dina personuppgifter

    Skribenter

    Sök i bloggen

    Sidfot