Vårdbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Hans Karlsson

    Orsaker till inställda operationer

    Förra året ställdes omkring 20 000 planerade operationer in. Det finns flera orsaker till det. Patientens tillstånd kan till exempel ha ändrats så att det inte är möjligt att operera. Mindre än 1 proc

    (0) Kommentarer Ekonomi Hälso- och sjukvård
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården. Det är i första hand Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, som skriver inläggen.

  • 2019-06-13
    Sjukvården räddar betydligt fler liv idag
    Igår publicerade SKL 2019 års hälso- och sjukvårdsrapport. Den visar att förekomsten av flera folksjukdomar minskat kraftigt och att sjukvården räddar många fler liv idag jämfört med för 20 år sedan.
    Hälso- och sjukvårdsrapporten är en sammanställning över den övergripande hälso- och sjukvårdsstatistik som publicerats under året. När statistik från alla delar av hälso- och sjukvården presenteras och analyseras gemensamt får man lite nya perspektiv. Rapporten ger oss ett tillfälle att stanna upp, zooma ut och fundera över hur det egentligen står till med den svenska hälso- och sjukvården.Det finns många resultat som behöver analyseras och diskuteras djupare. Det finns många debatter som behöver föras. Det är ändå en viss del av rapporten som jag fastnat för, den del som visar utvecklingen över tid för våra stora folksjukdomar. I hälso- och sjukvårdsrapporten tittar vi på förekomsten av cancer, hjärtsvikt, stroke och höftfrakturer mellan åren 1998-2017. Nästan sex av tio dödsfall i Sverige orsakas av antingen cancer eller hjärt-kärlsjukdom.Fler överlever cancerFörekomsten av cancer har ökat de senaste 20 åren, för kvinnor med 25 procent och för män med 16 procent. Den främsta orsaken till det är att fler människor idag lever allt längre och därmed också löper större risk att hinna drabbas.Men dödligheten minskar, behandlingen blir bättre och bara de senaste åren har vi bland annat sett att vården blivit mer jämlik och väntetiderna kortats inom flera cancerdiagnoser i takt med att standardiserade vårdförlopp införts.Kraftig minskning av folksjukdomarDe senaste 20 åren har förekomsten av hjärtinfarkt och stroke minskat kraftigt. Också dödligheten har minskat, för hjärtinfarkt med drygt 70 procent sedan slutet på 1980-talet. För dödligheten i stroke är minskningen 40 procent under samma period.Höftfraktur är ett annat vanligt och vårdkrävande tillstånd som sätter ned funktionsförmågan och ökar risken för död. Förekomsten av höftfrakturer har också minskat kraftigt de senaste 20 åren, med omkring en tredjedel.Utan denna minskade förekomst hade resursbehoven i sjukvården varit mycket större. Antalet fall av stroke respektive hjärtinfarkt hade varit 65 000 per år istället för under 30 000 per år, om förekomsten idag varit densamma som för 20 år sedan.Det är väldigt glädjande och det finns flera olika förklaringar. Dels har befolkningens hälsa förbättrats generellt, men det handlar också om sjukvårdens insatser. Vården har blivit bättre på att hitta riskfaktorer för att kunna förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer. Vi vet också mycket mer idag om hur man förhindrar att människor som fått en stroke eller infarkt drabbas igen.Hälften så många patienter dörEtt brett mått på sjukvårdens resultat är den sjukvårdsrelaterade påverkbara dödligheten. Det är en indikator som speglar dödlighet i 18 sjukdomar som valts ut för att de bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, som tidig upptäckt och behandling. Det är ett mått som används inom EU och är ett sätt att mäta kvaliteten på hälso- och sjukvården.Resultaten är fantastiska. 1998 var antalet påverkbara dödsfall per 100 000 invånare 159. 2017 hade den siffran sjunkit till 83, nästan en halvering.Medicinska resultat i världsklassAtt ständigt mäta och följa upp resultat är helt avgörande för att kunna utveckla vården. Men att stanna upp, zooma ut och faktiskt se vilken positiv utveckling som skett de senaste åren är väldigt nyttigt. Vi står inför stora utmaningar i den svenska hälso- och sjukvården, inte minst utifrån att vi har en alltmer åldrande befolkning. Mycket handlar om tillgänglighet och jämlikhet, många patienter behöver vänta för länge på operation idag.Men samtidigt måste vi få känna en stor stolthet över att vi har en hälso- och sjukvård som ständigt förbättras, med medicinska resultat i världsklass!
    Läs mer
  • 2019-05-28
    Uppströms i Ängelholm
    I omställningen till nära vård är förebyggande och hälsofrämjande insatser en av grundpelarna. Ett sätt att uttrycka det på är att vården och omsorgen ska jobba uppströms. Eller som det gamla ordspråket säger, det är bättre att stämma i bäcken än i ån.
    I Ängelholm har regionen och kommunen anammat detta synsätt med ett imponerande resultat: Färre besök på akuten, färre antal höftfrakturer, tidigare upptäckt av kognitiv svikt och ökad livskvalitet. Men framför allt, nöjda och trygga patienter, brukare och anhöriga.Projektet Hälsostaden Ängelholm startade 2013 på initiativ från både politiker och tjänstemän i Region Skåne och Ängelholms kommun. Förra året gick projektet över i en permanent verksamhet.Individens behov i centrumKärnan i det nya arbetssättet är att designa en vård som utgår från individens behov och förutsättningar i ett mycket nära samarbete mellan sjukhus, primärvård, omsorg och socialtjänst. Det viktigaste har varit att riva de osynliga murarna mellan olika verksamheter i region och kommun och börja samarbeta på riktigt utifrån varje patient och brukare. Ett nära samarbete där varje profession är en viktig kugge i teamet vilket ökar arbetsglädjen.Med detta synsätt som grund har det gjorts flera insatser. Exempelvis mobila akutteam för att minska besöken på akuten och ge trygghet med vård i hemmet. Resultatet kom snabbt. Teamet kunde redan det första året konstatera att 94 procent av de besök de gjorde hade inneburit att patienten annars hade tvingats uppsöka akuten.Andra insatser är att förebygga fallskador och att tidigt upptäcka kognitiv svikt. Bara genom att fråga patienterna vid inskrivning på sjukhuset om vilket år och månad det är fångades kognitiv svikt upp hos 702 patienter de första 18 månaderna. Av dessa hade 500 ingen känd demensdiagnos.Besöksvän är en verksamhet som görs i samarbete mellan sjukhus och kommun för att minska ensamheten bland de äldre när de lämnat sjukhuset. Social isolering är en allvarlig hälsorisk och med små insatser går det att minska vård- och omsorgsbehovet.Ängelholm är ett bra exempel på när verksamheten utgår från patientens behov. Genom att samarbeta och känna tillit till varandra och satsa på hälsofrämjande och förebyggande insatser tar vi stora steg mot en jämlik hälsa. Det innebär bättre livskvalitet för patienterna, större arbetsglädje för medarbetarna och lägre kostnader. Men det kräver mod att tänka nytt och göra saker annorlunda.
    Läs mer
  • 2019-05-23
    Standardiserade vårdförlopp ett steg mot mer jämlik vård
    Nu satsar staten och regionerna på att utveckla nya standardiserade vårdförlopp för fler sjukdomsgrupper. Målet är en mer jämlik och tillgänglig vård där patienten kan bli mer delaktig och vårdpersonal arbeta effektivare.
    Förra veckan tecknade regeringen och SKL tre överenskommelser för 2019 inom vårdområdet. Tre satsningar på viktiga områden; kvalitetsregister, barnhälsovård och standardiserade vårdförlopp. En gemensam nämnare för alla tre satsningarna är jämlik vård. Som invånare ska du få en god, säker och tillgänglig vård oavsett vem du är eller var i landet du söker vård.Av de tre överenskommelserna är den om standardiserade vårdförlopp helt ny. Vårdförloppen ska omfatta en hel vårdkedja, inklusive utredning, uppföljning och rehabilitering. Ambitionen är att standardiserade vårdförlopp tas fram inom minst fem nya sjukdomsområden i år och införs i vården 2020. Exempel på områden som kan komma att bli aktuella är diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar samt astma och kol.Satsningen omfattar 100 miljoner kronor 2019. Aviserade medel för 2020 och 2021 är 300 respektive 500 miljoner kronor.Goda resultat från cancervårdenStandardiserade vårdförlopp har funnits inom cancerområdet sedan 2015, och erfarenheterna är goda. Idag finns det 31 standardiserade vårdförlopp inom cancervården och drygt 270 000 patienter har utretts enligt standardiserade vårdförlopp sedan de infördes. För en dryg månad sedan gjorde Socialstyrelsen en utvärdering av dem och slutsatserna är glädjande. Väntetiderna till utredning har minskat för många cancerdiagnoser och jämlikheten har ökat.I takt med att allt fler standardiserade vårdförlopp införs så förändras också arbetsuppgifter för vårdens medarbetare, så att kompetens används på ett sätt som kommer patienten till mest nytta. En helt ny roll i vården har införts i form av så kallade SVF-koordinatorer inom cancerområdet. De har många gånger en nyckelroll för att göra patientens resa genom utredningsförloppet så snabb och effektiv som möjligt.På Blekingesjukhuset var det tidigare sjuksköterskor som koordinerade allting runt varje patient. Men när allt fler standardiserade vårdförlopp infördes på sjukhuset blev det inte längre möjligt. Istället inrättades koordinatorsfunktionen och två medicinska sekreterare sköter nu allt administrativt arbete kring cancerutredningen av patienter inom sex standardiserade vårdförlopp.För patienten innebär det en trygghet, när det finns någon som aktivt koordinerar hela resan. För kirurgklinikens sjuksköterskor på Blekingesjukhuset har det inneburit att de fått tid att fokusera mer på sina andra arbetsuppgifter, inte minst vittnar de om att samtalen med patienterna har kunnat bli både fler och längre.Utgå från patientens förutsättningarDe standardiserade vårdförloppen bidrar till ett enhetligt sätt att ge vård, samtidigt som vården skapas tillsammans med patienten och med utgångspunkt i dennes förutsättningar.En central del är det som kallas patientkontrakt, en gemensam plan för patienten och alla dess vårdgivare om vem som gör vad, när och hur. Patienten blir på ett konkret sätt involverad i sin vård och kan ta ansvar för delar av den utifrån sin förmåga.De nya standardiserade vårdförloppen ska kunna omfatta hela vårdkedjan, inte enbart utredningsdelen som på cancerområdet. Därför krävs ett stort arbete innan de kan föras in i hälso- och sjukvården.Satsningar nödvändiga men formerna behöver förändrasDet är bra att vi nu tecknat tre överenskommelser för 2019. Inom kort hoppas vi kunna teckna fler överenskommelser inom vårdområdet med staten, bland annat för att stärka satsningarna på utvecklingen av Nära vård, psykisk hälsa, cancervård, ökad tillgänglighet och satsningar på vårdens medarbetare. Det handlar om stora belopp.Regionerna i Sverige står inför tuffa ekonomiska utmaningar de närmaste åren och för dem är de statliga satsningarna av stor betydelse för att kunna bedriva en god och tillgänglig vård. Men att medlen för 2019 i bästa fall betalas ut först till sommaren vittnar om att det system vi har i dag med årliga överenskommelser och detaljerade krav på rapportering knappast gynnar någon part i förlängningen. Allra minst patienterna.Vi har under våren fört konstruktiva dialoger med regeringen och så sent som förra veckan sa finansminister Magdalena Andersson i radio att man nu ser över alla de många små riktade bidrag som finns på skolans område för att förenkla för kommunerna. Vi hoppas att hon utvecklar det och även tittar på vårdområdet. Jag både tror och hoppas att vi ska hitta bra lösningar för hur staten, regionerna och kommunerna tillsammans ska fortsätta utveckla en god, jämlik och tillgänglig vård.
    Läs mer
  • 2019-05-15
    Stor ökning av besöken till BUP
    Antalet besök i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) blir fler och behoven ökar. Även bemanningen inom psykiatrin har stärkts de senaste åren och kapaciteten ökar, men behoven ökar ännu snabbare. Det visar den senaste rapporten, Psykiatrin i siffror 2018, som snart publiceras.
    I dag samlas ansvariga inom psykiatrin från alla regioner i Sverige för att diskutera resultatet av den senaste kartläggningen av specialistpsykiatrin.Än så länge är siffrorna för 2018 preliminära, men vi kan se några tydliga trender. Antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin har ökat med sammanlagt 365 000 mellan åren 2016 och 2018. Det är inom BUP som ökningen sker snabbast, 24 procent på två år. Även antalet unika patienter har ökat under samma tidsperiod, där står vuxensidan för den största ökningen med 4 procent (14 000 patienter) medan BUP har ökat med 3 procent (4000 patienter).Under samma tidsperiod har bemanningen inom BUP ökat, läkarna med 9 procent och sjuksköterskorna med 3 procent.Flera kommuner och regioner har stärkt första linjens vård och på så sätt gjort vården och stödet mer tillgängligt. Det handlar bland annat om skolhälsovård, ungdomsmottagningar och primärvård. Den statistiken har vi inte än, men förmodligen är det en ännu större andel barn och unga som får stöd och vård för psykiska problem än som syns i statistiken om BUP.Tillgängligheten god i internationell jämförelseSverige deltar i en internationell jämförelse av psykiatridata som leds av NHS Benchmarking Network i Storbritannien. I förhållande till de 13 andra länderna som deltar i jämförelsen utmärker sig Sverige, framför allt när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin. Sverige ligger högst när det gäller antal patienter som har varit i kontakt med BUP, eller motsvarande, per invånare.Även bemanningen inom BUP tycks vara god jämfört med andra länder då Sverige ligger högst både vad gäller antal läkare per invånare och antal läkare per vårdplats. När det gäller vårdtider i heldygnsvården ligger Sverige bland länderna med kortast vårdtid.Vi har effektiva insatser för personer som lider av psykisk ohälsa och fler personer än någonsin tidigare får hjälp av vård och socialtjänst. Men insatserna räcker inte till, efterfrågan på stöd ökar ännu snabbare, vilket syns i våra tillgänglighetssiffror.Stora kostnaderMänniskor måste ges de bästa förutsättningarna att för att kunna må bra, det är vår skyldighet. Men det handlar också om vårdplatser och samhällskostnader. OECD uppskattade nyligen kostnaderna för psykisk ohälsa i Sverige till 70 miljarder kronor årligen. Och kostnaderna stiger.Under de senaste åren har sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat liksom den rapporterade psykiska ohälsan. Problemen är störst bland kvinnor. I Sverige står psykiatriska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan.Vi måste vända kurvanAlla de insatser som görs i kommuner och regioner idag behövs, de är för många människor helt livsavgörande. Och insatserna behövs på alla nivåer.Men om vi ska vända kurvan i samhället så att färre personer ska behöva drabbas av psykisk ohälsa måste vi tänka stort. Hela samhället behöver ta ett gemensamt ansvar och kommuner och regioner måste få rätt förutsättningar att kunna ge rätt insatser. Idag är lagen utformad utifrån ett huvudmannaperspektiv, men om lagstiftarna skulle kunna vrida på perspektivet och utgå ifrån patienterna tror jag att vi skulle kunna möta en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar på ett mycket bättre sätt.För att kunna hantera de ökande behoven krävs en kraftfull och långsiktig satsning på området psykisk hälsa.
    Läs mer
  • 2019-04-03
    Kortare väntetider med standardiserade vårdförlopp i cancervården
    I måndags presenterade Socialstyrelsen en uppföljning av standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Resultatet är glädjande, med kortare väntetider och minskade skillnader mellan regioner.
    För fyra år sedan infördes de första standardiserade vårdförloppen för vissa cancerdiagnoser. Idag finns det 31 standardiserade vårdförlopp och drygt 270 000 patienter har utretts enligt standardiserade vårdförlopp sedan de infördes.Genom standardiserade vårdförlopp ska vården bli säkrare och mer tillgänglig. För patienten handlar det också om att man ska kunna känna trygghet i att man blir bemött på samma sätt och får samma behandling oavsett vem man är eller var man bor.När Socialstyrelsen nu utvärderat satsningen så är slutsatserna glädjande. Väntetiderna till utredning har minskat för många cancerdiagnoser och jämlikheten har ökat. För vissa cancerformer har väntetiderna visserligen ökat något, men jag tycker att satsningen ändå är tydligt ett kvitto på att vi är på rätt väg.Och vi ser många exempel i regionerna på hur nya arbetssätt kopplade till utvecklingen av standardiserade vårdförlopp verkligen gjort skillnad. På urologen i Östersund har man kortat väntetiderna för behandling av prostatacancer med fem veckor genom nya rutiner där bland annat kontaktsjuksköterskorna fått ta över ansvaret från läkarna att ge cancerbesked till patienterna.Det sker många små utvecklingssteg i vården varje dag. När vi nu får ett kvitto från Socialstyrelsen om att utvecklingen är på väg åt rätt håll känns det väldigt bra, både för vårdens personal och de patienter som drabbas av cancer.
    Läs mer
  • 2019-03-08
    Vi ska vara stolta över vården för gravida och nyblivna mammor
    De senaste årens satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa har gett resultat. Antalet allvarliga bristningar minskar, eftervårdsbesöken ökar och alla kvinnor som föder barn kommer att kunna göra sin röst hörd.
    Satsningen på en förbättrad förlossningsvård som bedrivits i alla regioner sedan 2015 har verkligen gjort skillnad. Vi kan konstatera att färre kvinnor får allvarliga bristningar i samband med förlossning, en minskning från 2,7 procent till 1,8 procent på tre år. Regionerna har också stärkt bemanningen och infört effektiva och mer digitala arbetssätt för att anpassa vården efter kvinnornas behov. Det är imponerande att se vilka stora förbättringar som skett.En viktig fråga framåt handlar om att bli tydligare gentemot kvinnor vart de ska vända sig om de upplever besvär efter förlossningen. Det är inte alltid självklart för alla kvinnor, vilket gör tröskeln högre innan man kontaktar vården. Idag går fler kvinnor på efterkontroll jämfört med tre år sedan, en ökning från 80 procent till 87 procent. Det är ett steg i rätt riktning och visar att eftervården prioriteras alltmer.Snart kommer alla kvinnor som föder barn att få säga sitt om vården. En pilotundersökning av den så kallade Graviditetsenkäten pågår i Skåne och Halland där alla gravida och nyblivna mammor får svara på frågor om sin egen hälsa och hur de upplever vården. Därefter kommer alla kvinnor som föder barn i Sverige få besvara enkäten, förhoppningsvis redan i höst. Det blir en viktig utgångspunkt i den fortsatta satsningen på en mer trygg och jämlik vård.Om en månad skickar vi en sammanställning av regionernas redovisningar till Socialdepartementet för 2018 då 1,8 miljarder kronor investerades i långsiktiga och innovativa arbeten för kvinnors hälsa. Jag ser fram emot att berätta mer om vilka insatser som gjorts för att förbättra vården för kvinnor och deras familjer före, under och efter graviditet.
    Läs mer
  • 2019-03-07
    Att förebygga psykisk ohälsa är en fråga för alla delar av samhället
    Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, men det finns inga enkla svar på varför. Det finns inte heller någon uttömmande definition av vad psykisk ohälsa är. Idag används det som ett brett uttryck för allt ifrån allvarliga psykiska sjukdomar till svårigheter att hantera negativa känslor i samband med vardagliga påfrestningar i livet.
    Många allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom eller schizofreni, debuterar i tonåren eller hos unga vuxna, men den typen av diagnoser verkar inte ha ökat de senaste åren. Olika neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och andra autismspektrumstörningar finns från barndomen, men blir ofta mer märkbara ju äldre barnet blir. I ett samhälle med höga krav på sociala interaktioner och hantering av stora mängder information och upplevelser blir en sådan problematik tydligare.Vårt vardagsliv förändrasSkola, arbetsliv och det sociala livet har idag inte alltid lika tydlig struktur och förutsägbar ordning som tidigare, vilket för många innebär en mer positiv och större frihet, men för andra gör vardagen svårare. Det här är nog en av förklaringarna till att vi ser en kraftig ökning av utredningar av exempelvis ADHD, även om det nödvändigtvis inte är så många fler som har det.Den lindriga psykiska ohälsan och svårigheter att hantera livet kan till viss del handla om att vi har en livsstil och ett samhälle som sliter mer på hjärnan än övriga kroppen. Brist på sömn och återhämtning, mycket stillasittande, olämpliga matvanor, oro och stress som man inte kan hantera är faktorer som vi vet är dåligt för hela kroppen, inklusive hjärnan.I dagens uppkopplade samhälle med alla möjligheter att vara aktiva dygnet runt är det stor risk att många av oss inte låter sin hjärna få tillräcklig vila och därmed inte heller optimala förutsättningar för att fungera. Det kan leda till upplevda psykiska problem som sömnsvårigheter, grubblerier, nedstämdhet, ont i kroppen och oförmåga att hantera sina känslor.Vi ska självklart bejaka den digitala utvecklingen och allt det positiva det för med sig, men samtidigt vara uppmärksamma på vilka konsekvenser våra förändrade beteenden kan få.Vi behöver fokusera på lösningarnaMan kan då fråga sig vems fel den här utvecklingen är? Handlar det om individen eller samhället? Men en bättre fråga är egentligen vem som kan göra något åt situationen och då blir det självklara svaret båda. Som individer kan vi göra vårt bästa för att ta hand om vår hjärna och ge den återhämtning, men ett sådant ansvar kan inte vi inte enbart lägga på individen och särskilt inte barn och unga.Mycket av det som är stressande för unga idag handlar om samhälleliga förändringar som och också samhället behöver ta ett ansvar för. Ojämlikheter i ekonomiska förutsättningar, möjligheter att få bostad, krav i skola och på arbetet, svårigheter att få vård, ensamhet, förväntningar och en upplevelse av att alltid behöva vara välfungerande och lycklig är sådant som kan tänkas minska det psykiska välmåendet och som måste hanteras på samhällsnivå.Barn och ungas psykiska hälsa är alltså en fråga som kräver flera tankar samtidigt. Rätt insatser, på rätt nivå, i rätt tid, innebär framför allt ett minskat lidande för barn och ungdomar men också att specialistverksamheten kan räcka till för allvarliga problem. Att tidiga och kvalificerade insatser ges till dem med tidiga tecken på psykisk ohälsa och att alla delar av samhället förstår vikten av hälsofrämjande insatser är helt avgörande.Det handlar verkligen inte om att skuldbelägga barn och unga, utan tvärtom att lyfta fram hela samhällets ansvar att ge barn och unga en chans till ett hälsosamt liv. Vi måste på riktigt se till att det skapas jämlika förutsättningar. Barn, ungdomar och deras föräldrar måste få det stöd de behöver för att hitta levnadsvanor för att klara vardagens påfrestningar och förebygga psykiska problem.
    Läs mer
  • 2019-02-07
    Folkhälsoarbetet är en investering för välfärden
    Igår publicerade SKL och Folkhälsomyndigheten öppna jämförelser om folkhälsan i Sveriges kommuner och regioner. En kartläggning av hur vi mår, hur våra livsvillkor ser ut och vad vi har för levnadsvanor.
    Det är på flera sätt en positiv läsning. Generellt sett mår vi bra och våra levnadsvanor verkar bli bättre. Positivt är bland annat att både rökning och alkoholkonsumtion minskar bland unga. Bland äldre kvinnor ser vi en minskning av fallskador.Men samtidigt som hälsan är god och vi på många sätt tycks må bättre så är de socioekonomiska skillnaderna fortfarande stora. Skillnader som också påverkar hälsan. Personer som saknar gymnasieutbildning har lägre medellivslängd, sämre självskattad hälsa och ökad risk för fetma, hjärtinfarkt och lungcancer. Exempelvis kan medellivslängden för män skilja upp till åtta år mellan olika kommuner. På samma sätt ser vi stora skillnader i livsvillkor och levnadsförhållanden, bland annat när det gäller behörighet till gymnasiet, andel långtidsarbetslösa och upplevelsen av trygghet och tillit.Det är inte hållbart med så pass stora skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper i befolkningen. Alla invånare har rätt till en god hälsa och vi måste arbeta för att stärka de förutsättningarna. Mycket bra arbete görs i många kommuner och regioner idag för att minska skillnaderna i hälsa, exempelvis genom kommissioner för jämlik hälsa och social hållbarhet. Det är inte lätt och det finns inga snabba lösningar, men det går att göra något.Den tidigare nationella kommissionen för jämlik hälsa lyfte fram att det inte finns enbart ett svar eller en väg framåt.Ett verktyg för att göra rätt insatserFolkhälsa är en övergripande budgetfråga och folkhälsoperspektivet behöver synliggöras i alla politikområden – såväl nationellt som lokalt och regionalt. Från nationell nivå måste insatser från olika myndigheter synkas. Kommuner och regioner behöver få möjlighet att genomföra åtgärder utifrån sina invånares specifika behov, inte utifrån statliga prioriteringar eller satsningar.Jag hoppas att den här rapporten ska fungera som ett verktyg för att bättre förstå och analysera vilka åtgärder som ska prioriteras lokalt.Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder behöver genomförs lokalt, det handlar ofta om åtgärder som kan vara kostsamma på kort sikt men lönsamma på längre sikt. Den samhällsekonomiska vinsten tillfaller däremot inte alltid den samhällsaktör som står för investeringen. Stat, regioner och kommuner som alla påverkas av såväl positiva som negativa effekter behöver därför ta gemensamt ansvar för finansieringen av åtgärder.En god och jämlik folkhälsa är en investering för hela samhället, som inte bara innebär att vi mår bättre, utan också skapar tillväxt och kan utveckla välfärden. I ett samhälle där vi mår bra kan vi ännu bättre ta hand om de som behöver samhällets stöd.Öppna jämförelser: folkhälsa 2019
    Läs mer
  • 2019-02-01
    Vi behöver lyssna på alla kvinnor som föder barn
    För att kunna utveckla mödrahälsovården och förlossningsvården behöver alla gravida och nyblivna mammor vara delaktiga. Nu ska alla kvinnor få dela med sig av sina erfarenheter genom att svara på en ny enkät om sin egen hälsa och hur de upplevt vården.
    Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga och säkra hela vägen – före, under och efter graviditet. Det måste vården säkerställa.Den svenska mödrahälsovården och förlossningsvården har väldigt goda medicinska resultat. Vi är ett av de länder i världen som har den säkraste vården för både mammor och barn. Men säkerhet och trygghet handlar inte bara om medicinska resultat. Att få barn är en av de allra viktigaste händelserna i de flesta föräldrars liv och det är fullt förståeligt att man kan känna oro inför en förlossning. Då måste vården kunna stötta och ge svar.Upplevelsen är förstås alltid individuell. Men för att stärka och fortsätta utveckla vården behöver vi få en bättre bild av hur kvinnor upplever sin graviditet, förlossning och tiden efter graviditeten. Kvinnorna måste få möjlighet att medverka och vara delaktiga i utvecklingen av vården genom att berätta om sina egna upplevelser – och vi behöver lyssna.Därför startade regionerna Halland och Skåne i veckan ett arbete med att låta gravida och nyblivna mammor svara på en enkät via 1177 Vårdguiden. Efter försöksperioden ska vi utvärdera hur det fungerat för att förhoppningsvis kunna börja använda enkäten i alla regioner i höst och låta alla kvinnors röster bli hörda.Sedan 2015 pågår en satsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa över hela landet och den behövs. Kvinnor har bland annat efterfrågat en tydligare vårdkedja, stärkt eftervård och att förlossningsskador ska förebyggas. Det är tydligt att de insatser som pågår i hela landet ger resultat. Två positiva riktningar är att bristningar i samband med förlossning minskar i hela landet och att fler kvinnor gör eftervårdsbesök hos mödrahälsovården.Vården före, under och efter graviditet måste vara trygg, säker och jämlik. Ett viktigt steg i det arbetet är att faktiskt utvärdera hur den upplevs.
    Läs mer
  • 2019-01-08
    Myter om vårdpersonal
    Ämnet inhyrd personal i vården är ständigt återkommande i media, nu senast i Ekot 8 januari.
    Det är svårt att i en kort sändning få med hela komplexiteten i frågan. Det handlar ju både om den stora ökningen av antalet äldre och äldre som har stora behov av vård tillsammans med arbetskraftsbristen inom sjukvården. Då kan inhyrd personal vara en kortsiktig lösning. Men på längre sikt är det inte hållbart.Regionerna arbetar på många olika sätt för att kunna både behålla personalen och rekrytera ny. Det handlar om att underlätta administrationen, se över rutiner, förändra schemaläggning men också nya sätt att rekrytera, införa karriärlöner, vidareutbildning med bibehållen lön osv.I media och på sociala medier talas det om att vårdpersonal flyr yrket. Det är en myt.Andelen tillsvidareanställda som lämnat regionerna låg runt tio procent år 2017. Avgångarna består av pensionsavgångar, byte av jobb till annan sektor – kan vara privatvård eller bemanningsföretag till exempel - samt personer som lämnar arbetet av andra skäl. Andelen avgångar har ökat något de senaste åren, men ligger fortfarande på en relativt låg nivå.2017 var det 9,7 procent som lämnade, samtidigt som 11,7 procent rekryterades.Det går inte att säga att vårdpersonal flyr yrket. Många, många är stolta över sitt yrke och tycker att de gör nytta. Som arbetsgivare gäller det att ta vara på personalen och på alla sätt underlätta. Det arbetet pågår ständigt.Och även om det ambitiösa målet att uppnå oberoende av inhyrd personal inte har nåtts, är vi faktiskt på väg dit. Totalt sätt så ökar kostnaderna visserligen fortfarande men betydligt långsammare – med 4 procent i stället för de 25 procent som de ökade med för ett år sedan. Men kostnaderna för hyrpersonal ökar inte mer jämfört med kostnaden för egen personal. Det är en stor skillnad.
    Läs mer

Prenumeration

Sidfot