En vård att vara stolt över

Glöm inte bort: Vi har en vård att vara stolt över. De medicinska resultaten är i absolut världsklass, vi genomför kontinuerligt världens största mätning av vårdskador. Den bekräftar bilden: Svensk vård är säker, sommar som vinter. Självklart kan den bli ännu bättre!

Jag har all respekt för att det på sina håll är tufft därute. Och att misstro och oro sprider sig, bland både personal, anhöriga och patienter gör mig riktigt orolig.

Det finns inga enkla lösningar men vi som arbetsgivare behöver bli bättre på att organisera arbetet på bästa sätt, i alla delar av vården. Och medarbetarna behöver vara med och diskutera och planera detta. Vi behöver också bli bättre på att behålla den personal vi har.

Oberoende av hyrpersonal

Nu har samtliga landsting och regioner kommit överens om att bli oberoende av hyrpersonal, med stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare i den löpande verksamheten.

Det finns många skäl till detta. Främst handlar det om att vi vill att vården ska vara säker för patienterna. Det förutsätter kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Det handlar också om trygghet. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov.

För att nå ett oberoende kommer alla landsting och regioner, utifrån sina egna förutsättningar, att ta fram egna handlingsplaner.

Mycket handlar om arbetsmiljö och arbetsvillkor, som att se till att läkare och sjuksköterskor får en god kompetensutveckling och att skapa nya möjligheter till att göra karriär.

Det handlar också om nya arbetssätt. Vi har fler sjuksköterskor och fler läkare jämfört med andra länder inom OECD-området räknat per 1000 invånare. Ändå saknas personal. Vi behöver se över hur vi fördelar resurserna, hur fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier ser ut. Det går till exempel att renodla sjuksköterskornas arbetsuppgifter genom att låta andra vård- och omsorgskompetenser komplettera vården.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.

    • 2018-06-21
      När bebisen kommer för tidigt
      SKL har släppt en studie om hur neonatalvården ser ut i Sverige och vad som kan förbättras. Neonatalvården har ett minst sagt viktigt uppdrag. Både sjuka nyfödda och för tidigt födda barn möter neonatalvården i början av livet - cirka 10 000 barn per år i Sverige.
      Läs mer
    • 2018-06-18
      Bra vård ska bli ännu bättre
      Chansen att du klarar dig om du har drabbats av någon av de vanligaste folksjukdomarna stroke, cancer eller en hjärtsjukdom är stor och har blivit större. Men även om svensk hälso- och sjukvård är bra, så finns det saker som kan bli bättre.
      Häromdagen publicerade vi Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 där vi har sammanställt de senaste resultaten och datan från hälso- och sjukvården. Detta är en öppen jämförelse av SKL, som ska fungera som ett stöd för kommuner, landsting och regioner i deras jobb för att vidareutveckla en hälso- och sjukvård som redan idag håller en hög nivå och där överlevnaden i våra vanligaste sjukdomar ökar.Allt fler överlever de vanligaste folksjukdomarnaRapporten visar att allt fler överlever stroke, cancer och hjärtsjukdom. Förtroendet för hälso- och sjukvården är högt om vi jämför internationellt, men vi kan bli ännu bättre. Många anser att de har tillgång till den vård som de behöver och att de är nöjda med de besöken som de gör hos sjukvården. Det är en viktig och en positiv signal.Stora utmaningar med rekryteringEn del data visar på att tillgängligheten till vården har blivit sämre. Antingen har man en egen erfarenhet av en upplevd lång väntan på en behandling eller att man har hört om bekanta, som fått vänta på en akutmottagning eller en vårdcentral. Det är en känsla som ska tas på största allvar och som landsting och regioner behöver jobba vidare med.Vi har en bra vård i Sverige. Genom att vara transparanta och visa på de saker som är bra samt de saker som är utmaningar så kan vi utveckla nya metoder och nya arbetssätt.Under de kommande åren står vi inför stora utmaningar med rekrytering för att täcka de behov som kommer att finnas. Även om vi fortsätter att nyrekrytera, så kommer det inte att räcka. Vi kommer att behöva hitta nya metoder där digital teknik används på fler sätt, där vi använder medarbetarnas kompetens bättre och där vi organiserar vården smartare. Bra vård ska bli ännu bättre.
      Läs mer
    • 2018-06-11
      Jämställd vård behandlar kvinnor och män både lika och olika
      En utgångspunkt för jämställdhetsarbetet är skillnaden mellan människors biologiska kön och genus, det vill säga de föreställningar om kvinnligt och manligt som vi tillskriver personer för att de har ett visst biologiskt kön. Män ska var starka, kvinnor får var svaga, män är rationella, kvinnor är emotionella, män satsar på prestationer, kvinnor på relationer.
      Det här skillnadsskapandet försöker jämställdhetsarbetet motverka. I kommuner och landsting handlar det om att inte göra skillnad på invånarna bara för att de har olika kön. Flickor och pojkar i skolan ska ha samma möjligheter till lärande och utveckling. Kvinnor och män på särskilda boenden ska vara lika nöjda och trygga. Alla invånare ska ha samma möjligheter till en aktiv fritid, oavsett kön. Kvinnor och män ska få lika stor del av den kommunala kakan.
      Men inom hälso- och sjukvården gäller en delvis annan logik, helt enkelt för att det finns biologiska och fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män: ibland ska det vara lika, men ibland måste det vara olika för att bli jämställt. Lägre överlevnad vid hjärtinfarkt för kvinnorTa till exempel hjärtinfarkt. En studie vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg visade att kvinnors överlevnad vid hjärtinfarkt var lägre än för män. Kartläggningen visade att kvinnorna väntade längre än män med att ringa 112, vilket i sin tur hänger ihop med att kvinnors symtom vid hjärtinfarkt ofta är mer diffusa än hos män.Eftersom kvinnor uppvisar andra symtom än män, missade personalen i ambulansen och på akutmottagningen ofta att kvinnorna fått en hjärtinfarkt. Det ledde till att färre kvinnor med infarkt fick specialistvård och att de fick den senare än männen.Det här är ett exempel på hur mannen ofta varit norm i medicinsk forskning, inte minst när det gäller utveckling av nya läkemedel.Svårare att upptäcka depression hos män
      Men det finns också exempel på när kvinnor utgör norm: Flera studier tyder till exempel på att vården missar män med depression. Det kan bero på att männen själva inte sätter ord på sin depression, att de rapporterar symtom som inte känns igen som depression enligt konventionella diagnosinstrument, som är utformade utifrån hur kvinnor vanligtvis ger uttryck för depression – eller att medarbetare i vården inte förväntar sig att män ska vara deprimerade.Under 2018–2020 gör SKL en särskild satsning på stöd till jämställd hälsa, genom en överenskommelse med regeringen. En viktig del är att säkerställa att SKL:s pågående satsningar för att utveckla hälso- och sjukvården tar hänsyn till skillnader mellan kvinnors och mäns kroppar som är medicinskt relevanta – men också motverkar skillnader i behandling och bemötande som är en följd av våra föreställningar om olikheter, det vill säga det socialt konstruerade könet.Kön spelar alltid roll alltså, men inte alltid på samma sätt.
      Läs mer
    • 2018-06-07
      Vad är viktigt för dig?
      Idag under Vad är viktigt för dig-dagen vill vi uppmärksamma personcentrerad vård. Det innebär att se den enskilda personen, att involvera och anpassa insatser efter individens behov, resurser och förutsättningar. Frågan "Vad är viktigt för dig?" är central.
      I personcentrerad vård ingås ett partnerskap mellan patienter, närstående och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. I det mötet är samtalet det centrala och det är frågan ”Vad är viktigt för dig?” allt börjar med. Svaren kan vara självklara eller mer förvånande allt från att själv kunna ta hand om sin egen medicinering, att kunna involvera sina barn i vården, att komma ur sin ensamhet eller att kunna fortsätta med det man tycker om som att meka med bilen eller lösa korsord.Det pågår ett arbete där både landsting, regioner och kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och aktuell forskning på olika sätt lyfter fram vikten av att arbeta personcentrerat. 13 av 21 landsting/regioner har ett övergripande beslut om att skapa förutsättningar och samordna insatser för personcentrerad vård. En statusrapport om hur arbetet bedrivs har just blivit klar och finns i SKLs webbutik.Vad är viktigt för dig-dagenIdag, den 7 juni, är det ”Vad är viktigt för dig?” -dagen i Sverige, då uppmärksammar vi personcentrering i praktiken. Den internationella ”What matters to you day” går av stapeln 6 juni och för ett år sedan deltog företrädare från över 30 länder med olika aktiviteter.Min förhoppning är att vi alla under den här dagen vågar ställa frågan ”Vad är viktigt för dig?” i alla typer av möten i vård och omsorg. Det är först då vi kan få syn på både behov och resurser hos dem vi är till för! Webbsänd konferensUnder dagen håller SKL en webbsänd konferens för att uppmärksamma "Vad är viktigt för dig"-dagen. Fokus är på behov och lösningar i den personcentrerade vården.Digital konferens om personcentrerad vård under Vad är viktigt för dig?-dagen
      Läs mer
    • 2018-05-18
      Våga fråga!
      Jag blir glad och stolt när jag läser en artikel om en av våra medarbetare Mia Fernando i Vårdförbundets tidning. Hon arbetar på SKL en dag i veckan för att bidra med sin kompetens om kvinnors hälsa.
      Mia är fysioterapeut till vardags och inriktad på gynekologi och eftervård för mammor. Hennes erfarenhet och stora engagemang för förlossningsskadade kvinnor är också väldigt värdefullt i vårt arbete.I samband med våra regionala konferenser som vi gjorde inom satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa under april berättade Mia för deltagarna att hon alltid kände sig trygg i vården före, under och efter sina graviditeter. Det skulle vi vilja höra alla mammor säga. Men i Mias fall blev det tydligt att vårdkedjan behöver hänga ihop på ett bättre sätt för att kvinnor ska veta vart de ska vända sig om de har behov av vård efter förlossningen. En annan lärdom från Mias berättelse är vikten av att den samlade kompetensen finns runt kvinnan.Läs gärna artikeln här!Jag passar på att lyfta sista citatet även här.– Jag hoppas att alla barnmorskor vågar fråga kvinnorna vid efterkontrollen hur de har det med kiss, bajs och sex. Har de några problem då kan de remitteras vidare till en fysioterapeut eller gynekolog. En riktigt bra anamnes är viktigt och jag har aldrig träffat en kvinna som inte velat berätta om sina problem.
      Läs mer
    • 2018-05-16
      Psykiatriarbete ger effekt
      Socialstyrelsen publicerade igår, den 15 maj, sin uppföljning av 2016 och 2017 års överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet inom området psykisk hälsa. Socialstyrelsen ger i sitt pressmeddelande en negativ bild av resultatet av överenskommelserna, en bild som behöver nyanseras lite.
      Vi ser många bra resultat av satsningarna, även om det också finns områden som det behöver jobbas vidare på. Personalen i vård och omsorg gör ett bra jobb i en vardag där efterfrågan på vård och stöd inom området psykisk hälsa ständigt ökar.SKL och regeringen har sedan 2009 träffat överenskommelser med syftet att stödja tidiga och samordnade insatser riktade till barn och unga och att ge nationellt stöd bland annat till kompetenshöjande insatser för personalen, implementering och verksamhetsutveckling. Överenskommelserna har varit ettåriga, vilket gjort det svårt för kommuner, landsting och regioner att göra långsiktiga satsningar.Socialstyrelsens rapport utgår ifrån de handlingsplaner och analyser som lämnats in av kommuner, landsting och regioner under 2016 och 2017.Att utifrån dessa dokument dra slutsatser om vårdutbud, bemanning eller tillgänglighet till vård och behandling ger inte en rättvisande bild.SKLs rapport ”Psykiatrin i siffror” som beräknas komma i slutet av maj, visar bland annat att fler läkare och sjuksköterskor finns inom barn- och ungdomspsykiatrin 2017 jämfört med 2016. SKLs siffror visar också att antalet besök på BUP har ökat med cirka 16 procent mellan 2016 och 2017 och att vuxenpsykiatrin har vårdat 70 000 fler personer 2017, en ökning med 18 procent jämfört med 2016.

      Då efterfrågan på vård ökar, tillsammans med den upplevda psykiska ohälsan, skulle vi önska mer långsiktiga och samordnande insatser från staten inom detta område. I många andra länder finns 10-åriga planer det skulle ge kommuner och landsting förutsättningarna att göra ekonomiska satsningar för breda insatser. Det vore något för oss att arbeta gemensamt för.

      Läs mer
    • 2018-05-02
      Fem konferenser om förlossningsvården med massor av intryck
      Engagemang, nyfikenhet och förbättringsvilja! Det är tre ord som på ett bra sätt sammanfattar våra regionala konferenser om förlossningsvård och kvinnors hälsa som vi genomfört de senaste veckorna.
      Temat har varit vårdkedjan - hur vi kan utveckla vården före, under och efter graviditet. Vi har träffat verksamhetsutvecklare, barnmorskor och beslutsfattare och tagit del av inspirerande regionala initiativ i Göteborg, Malmö, Stockholm, Linköping och Umeå.Stort engagemang i hela landetMitt samlade intryck är att det nu finns mycket goda förutsättningar för ett kraftfullt och brett förbättringsarbete runtom i landstingen och regionerna. Mötena har synliggjort att alla landsting och regioner, från norr till söder, har olika förutsättningar – precis som blivande mammor och pappor har olika behov. Det är därför inte möjligt eller ens önskvärt att alltid sträva efter en universallösning som är tänkt att fungera överallt. Alla verksamheter, landsting och regioner måste istället pröva sina egna vägar kring hur vårdkedjan kan stärkas.Rätt kompetens är nyckelnTrots att de regionala företrädarna bekräftar att både förutsättningar och behov varierar mellan landsting och regioner, uttrycker de överlag att rätt kunskap och kompetens är avgörande för en trygg och god vård före, under och efter graviditet. Det handlar till exempel om kompetens kring hur man bäst kan svara upp mot föräldrarnas varierande behov. Vi behöver många gånger bättre metoder och arbetssätt för att ta reda på vad olika föräldrar behöver och efterfrågar. Många har också pekat på vikten av en engagerad ledning som efterfrågar och följer upp resultat och vikten av en god arbetsmiljö där man erbjuder handledning och stöd till nyutbildade kollegor.Det finns många goda exempel - jag passar på att lyfta några av dessa här:
      • I Örebro prövar man ett system med självincheckning, bland annat för att frigöra vårdadministratörernas tid som därmed kan användas till annat.
      • I Norrbotten utvecklas mentorskapskapsprogram för barnmorskor som syftar till att säkerställa en trygg inskolning och tidig professionell utveckling för nyutbildade barnmorskor.
      • I Linköping samlas läkare, barnmorskor och undersköterskor på regelbunden basis för teamträffar. Något som har beskrivits leda till en rakare kommunikation i vardagen samt en förståelse för kollegornas kompetens och arbetssätt.
      Slutligen vill jag ge en liten inblick i ett av de aktuella arbeten som pågår inom ramen för satsningen. På SKL genomför vi för närvarande ett kartläggningsarbete med fokus på förbättringsområden inom neonatalvården, som också är en central del av vårdkedjan före, under och efter graviditet. Arbetet pågår fram till sommaren. Vi återkommer med viktiga insikter från denna mycket spännande och angelägna kartläggning!Jag vill också (som vanligt) passa på att påminna om att ni gärna får höra av er till oss om ni vill lyfta fram fler goda regionala exempel eller om ni har andra reflektioner kring hur vårdkedjan före, under och efter graviditet kan stärkas!
      Läs mer
    • 2018-04-17
      Nära vård kan vara miltals bort
      I Kiruna kan en patient få öronen undersökta digitalt av en specialist på Sunderbyns sjukhus, 33 mil bort. En undersköterska tar hand om patienten och manövrerar utrustningen. Specialisten ser allt i realtid på en dataskärm och kan ge råd och ordinera behandling. Det här är ett exempel på Nära vård, trots ett stort geografiskt avstånd.
      Många dimensionerNära vård utgår från patientens behov och upplevelse. Geografi är en viktig dimension av närhet men det finns fler. Tillgänglighet är en annan viktig dimension för att uppleva vården som nära. Det spelar ingen roll om vården finns i kvarteret om den inte är tillgänglig när patienten behöver den. Även om det finns en vårdcentral geografiskt nära kan patienten söka sig till en annan, längre bort om den erbjuder den trygghet och de stabila relationer som patienten vill ha.Utgå från patientens behovAtt vården ska utgå från patientens behov och där patienten är delaktig kan tyckas självklart men kräver ofta både ett nytt synsätt och arbetssätt. Det handlar om att tänka utanför organisatoriska boxar och stuprör, utgå från behovet och se hur olika kompetenser tillsammans kan bidra. I det perspektivet är Nära vård ett begrepp som inkluderar alla insatser, en sömlös vård där gränser och uppdelning i begrepp som vård, omsorg, rehabilitering eller egenvård inte är väsentligt.En målmedveten rörelse mot en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv Nära vård pågår i landsting, regioner och kommuner, om än med lite olika hastighet och lösningar. Från SKL:s sida bidrar vi med stöd till medlemmarna i den här omställningen. Den kräver både mod, uthållighet och en hel del tänk utanför boxen.
      Läs mer
    • 2018-04-11
      Så mycket bättre
      Varje år granskas vården, av myndigheter, media och även vi på SKL bidrar, genom att samla in och visa upp data om väntetider, kvalitet, kostnader och mycket annat.
      Hela syftet med det är förstås att visa på framgångar men framför allt förbättringsområden.
      Och det fungerar!Idag vill jag dela med mig en framgångsresa i Härjedalen, närmare bestämt Sveg.Resan i SvegVartannat år tillfrågas människor som besökt en hälso/vårdcentral om vad de tyckte om tillgänglighet, bemötande, respekt med mera.2015 låg hälsocentralen i Sveg illa till. Endast 38 procent var nöjda med tillgängligheten, mot rikssnittet 83 procent. Helhetsintrycket låg på 47 procent –rikssnittet var 80 procent.Siffror som glädjerEfter ett gediget arbete är nu siffrorna något att glädja sig åt. Patienterna skattar nu tillgängligheten till 79 procent och helhetsintrycket ligger på 78 procent.Det är bara att gratulera, både hälsocentralens personal och deras patienter.Svegs hälsocentral utmärker sig positivt i nationell undersökning, Region Jämtland HärjedalenResultat från patientenkäterna
      Läs mer
    • 2018-04-04
      Flera satsningar på förlossningsvårdens personal
      Nu har landstingens rapporterat om hur de använt medlen (totalt 817 miljoner kronor) under förra året.
      Redovisningarna visar att det pågår en mängd olika insatser runt om i landet. Detta ger en fingervisning om behovet av att förbättra förlossningsvården och stärka kvinnors hälsa. Insatserna syftar bland annat till att skapa en mer sammanhängande vårdkedja, en ökad tillgänglighet och en mer jämlik vård.Kompetensförsörjning prioriterasEn relativt stor del av satsningens medel har använts till kompetensförsörjning som är ett prioriterat område. En annan central del av landstingens redovisningar handlar om att säkra vårdpersonalens förutsättningar att bedriva vård som svarar upp mot kvinnors, blivande föräldrars eller närståendes förutsättningar och behov.Varje landsting har i genomsnitt använt omkring två tredjedelar av sina tilldelade medel till att på olika sätt stärka upp bemanningen där behoven är stora, något som också bekräftar att insatser behövs.Viktigt att matcha behovMycket görs dessutom för att stärka och utveckla vårdpersonalens kunskap och kompetenser så att de bättre matchar patienternas behov. Exempelvis bedrivs utbildningsinsatser med fokus på könsstympning och dess konsekvenser samt insatser för att öka den kulturella kompetensen hos personalen så att de bättre kan möta patienter från olika kulturer. Detta pekar på att utbildning och kompetensutveckling i kombination med effektivare arbetssätt kan ha stor betydelse för att vården ska kunna möta olika behov och förutsättningar.Utifrån årets redovisningar ser jag naturligtvis fram emot att följa de regionala insatserna mer långsiktigt. För mig som samordnare är det särskilt viktigt att insatserna över tid leder till önskade och hållbara resultat. Detta för att satsningen ska kunna göra verklig skillnad för alla de kvinnor som den är tänkt att nå.Mer om redovisningen om hur medlen har använtsAvslutningsvis (och i vanlig ordning) får ni gärna återkomma om ni har tankar eller reflektioner på SKL:s arbete inom ramen för den nationella satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa!
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Sidfot