Jämställd vård behandlar kvinnor och män både lika och olika
En utgångspunkt för jämställdhetsarbetet är skillnaden mellan människors biologiska kön och genus, det vill säga de föreställningar om kvinnligt och manligt som vi tillskriver personer för att de har ett visst biologiskt kön. Män ska var starka, kvinnor får var svaga, män är rationella, kvinnor är emotionella, män satsar på prestationer, kvinnor på relationer.
Det här skillnadsskapandet försöker jämställdhetsarbetet motverka. I kommuner och landsting handlar det om att inte göra skillnad på invånarna bara för att de har olika kön. Flickor och pojkar i skolan ska ha samma möjligheter till lärande och utveckling. Kvinnor och män på särskilda boenden ska vara lika nöjda och trygga. Alla invånare ska ha samma möjligheter till en aktiv fritid, oavsett kön. Kvinnor och män ska få lika stor del av den kommunala kakan.
Men inom hälso- och sjukvården gäller en delvis annan logik, helt enkelt för att det finns biologiska och fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män: ibland ska det vara lika, men ibland måste det vara olika för att bli jämställt.
Lägre överlevnad vid hjärtinfarkt för kvinnor
Ta till exempel hjärtinfarkt. En studie vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg visade att kvinnors överlevnad vid hjärtinfarkt var lägre än för män. Kartläggningen visade att kvinnorna väntade längre än män med att ringa 112, vilket i sin tur hänger ihop med att kvinnors symtom vid hjärtinfarkt ofta är mer diffusa än hos män.
Eftersom kvinnor uppvisar andra symtom än män, missade personalen i ambulansen och på akutmottagningen ofta att kvinnorna fått en hjärtinfarkt. Det ledde till att färre kvinnor med infarkt fick specialistvård och att de fick den senare än männen.
Det här är ett exempel på hur mannen ofta varit norm i medicinsk forskning, inte minst när det gäller utveckling av nya läkemedel.
Svårare att upptäcka depression hos män
Men det finns också exempel på när kvinnor utgör norm: Flera studier tyder till exempel på att vården missar män med depression. Det kan bero på att männen själva inte sätter ord på sin depression, att de rapporterar symtom som inte känns igen som depression enligt konventionella diagnosinstrument, som är utformade utifrån hur kvinnor vanligtvis ger uttryck för depression – eller att medarbetare i vården inte förväntar sig att män ska vara deprimerade.
Under 2018–2020 gör SKL en särskild satsning på stöd till jämställd hälsa, genom en överenskommelse med regeringen. En viktig del är att säkerställa att SKL:s pågående satsningar för att utveckla hälso- och sjukvården tar hänsyn till skillnader mellan kvinnors och mäns kroppar som är medicinskt relevanta – men också motverkar skillnader i behandling och bemötande som är en följd av våra föreställningar om olikheter, det vill säga det socialt konstruerade könet.
Kön spelar alltid roll alltså, men inte alltid på samma sätt.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.
-
2018-10-11
Förändringen i Borgholm
Det pågår en omställning av vården i vårt land. Vi kallar det Nära vård. Det är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, utan snarare ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg.
En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Hur ska man då uppnå detta?Idag saxar jag från Åke Åkessons kloka ord från skriften Nära vård i Borgholm, där han är verksamhetschef:”Generellt är vår sjukvård i Sverige som bäst när patienten är som sämst, såvida det handlar om akuta tillstånd för tidigare friska personer. Hjärtinfarkter, benbrott, trafikolyckor, magblödningar, blindtarmsinflammationer och många fler akuta tillstånd hanteras snabbt och effektivt.När det gäller mer och mest sjuka äldre är situationen en annan. Dessa människor sköts bäst så långt det är möjligt i primärvården, i bästa fall i hemsjukvården eller motsvarande. När en äldre multisjuk hamnar på en akutmottagning är det väldigt lätt att ”finna fem fel”. Men ofta är det lika svårt att förstå vad som just denna dag tvingade denna människa till akutmottagningen. Störst chans att hitta rätt har naturligtvis en erfaren geriatriker i nära kontakt med patientens egen läkare från hemsjukvård/vårdcentral.Många vägar inEtt helt sjukhus och bara en akut ingång, vilket resursslöseri! När vi har bemannat primärvården för att med kompetens och kontinuitet sköta alla patienter kan vi öppna många vägar in till sjukhuset. Allmänmedicinaren kontaktar rätt organspecialist eller geriatriker. Allmänmedicinaren och sjukhusläkaren kommer överens om en optimal handläggning. När detta innebär inläggning går patienten direkt till en anvisad plats där fortsatt utredning och behandling redan är förberedd. Patientens läkare från primärvården håller kontakten med ansvarig sjukhusläkare.Vården optimeras och hemgång sker så snart sjukhuset inte behövs för diagnostik och behandling. Omvårdnad sker ofta mycket bra i Hemsjukhuset, naturligtvis kan dock tiden på sjukhuset ibland förlängas av omvårdnadsbehov som bara kan tillgodoses där.HoppfulltJa, visst är det självklart och enkelt! Så enkelt att jag när jag skriver tänker jag att det nästan låter förnumstigt. Ändå är detta oftast mycket långt från verkligheten. I Borgholm har vi tillsammans försökt att genomföra denna omställning och kommit en bra bit på väg. Vi kallar det Borgholmsmodellen. Det ligger något genuint hoppfullt för alla i denna förändring.”Skrift: Nära vård i Borgholm (Borgholmsmodellen)
Läs mer
-
2018-10-02
Om statistik
I dagarna har det varit en del i media om hur vi på SKL presenterar jämförelser och statistik, i första hand internationella jämförelser.
Internationella jämförelser är ofta svåra, vilket vi betonar då vi redovisar olika länders statistik och jämför den med vår. Samtidigt är både nationella och internationella jämförelser intressanta. Vi i kommer att med OECD ta upp de brister som uppmärksammats av tidningen Sjukhusläkaren rörande väntetidsdata i olika länder. Dessutom kan vi överväga att tillsammans med till exempel Socialstyrelsen mer aktivt värdera kvaliteten i de data som används i internationella jämförelser.
Man kan hävda att statistik som inte är perfekt inte ska redovisas, men jag anser att motsatsen också kan gälla. Med insikt om att data kan ha brister kan vi ändå vinna på att använda dem för att analysera våra verksamheter i syfte att ständigt förbättra. Givetvis med de förbehåll som krävs för att uttolkandet av statistiken inte ska bli missledande.TransparensSveriges Kommuner och Landsting arbetar kontinuerligt och aktivt med att lyfta fram olika kvalitetsdata inom vården och omsorgen. I första hand för att stötta hälso- och sjukvårdens ledning och professionerna genom att visa på såväl uppnådda förbättringar som brister som behöver åtgärdas.
SKL är den nationella aktör i Sverige som på uppdrag av samtliga landsting och regioner kontinuerligt redovisar en rad olika uppgifter om sjukvårdens resultat, goda som sämre. Utöver att bidra till ökad transparens, gör vi det för att bidra till en verksamhetsutveckling och förbättra hälso- och sjukvården.Sant och relevantVi arbetar hårt för att se till att den data vi presenterar är kvalitetssäkrad och relevant, även om vi också väljer att redovisa data som är behäftad med olika brister. Men när SKL och andra i rapporter använder data för att utvärdera eller dra slutsatser om hälso- och sjukvården och omsorgen är det helt centralt att data inte över- eller feltolkas.
De data vi redovisar är inte missvisande, utan både sanna och relevanta.
Läs mer
-
2018-09-20
Hur får vi en trygg och säker vård före, under och efter graviditet?
Den pågående nationella patientsäkerhetskonferensen sätter ljuset på viktiga frågor som alltid är värda att lyfta. SKL presenterade igår fem förbättringsområden för en trygg och säker vård före, under och efter graviditet tillsammans med Svenska Neonatalföreningen och Barnmorskeförbundet.
När föräldrar får frågan om hur vården kan förbättras är svaret samstämmigt: en sökväg in och snabb återkoppling. Samtidigt ser vi att det blir svårare över tid att möta behoven, och en anledning är personaltillgången. På Patientsäkerhetskonferensen tog jag upp fem förbättringsområden för en trygg och säker vård före, under och efter graviditet.
1. Involvera patienter och partnersDetta kan tyckas vara en självklarhet, men vi ser stora behov av att i ännu större utsträckning involvera både gravida och deras partners. Det bidrar inte bara till bättre vårdresultat utan har också ett egenvärde i sig. I vården tror man sig ofta ha en relativt bra förståelse av vad patienter vill och behöver, men så är inte alltid fallet.2. Pröva innovativa arbetssättVården före, under och efter graviditet måste, precis som alla branscher, sträva efter att hitta nya smarta arbetssätt. Det är avgörande för att klara de kompetensförsörjningsutmaningar som finns på flera håll i landet.3. Stärk vårdkedjanVi vet att många föräldrar upplever glapp i vården före, under och efter graviditet – glapp som också påverkar patientsäkerheten. En sammanhängande vårdkedja är en grundläggande förutsättning för att skapa trygghet hela vägen.4. Utveckla kunskapsstyrningAtt säkerställa goda förutsättningar för att styra på bästa tillgängliga kunskap är viktigt för att kunna bedriva vård av god kvalitet oavsett område. Den nya organisationen för kunskapsstyrning som håller på att etableras är en av flera viktiga delar i ett sådant arbete.5. Anpassa vården efter behovSist, men definitivt inte minst, är det centralt att utforma vården utifrån olika patienters behov och förutsättningar. Det kan till exempel handla om kvinnor med förlossningsrädsla, om nyanlända föräldrar eller om föräldrar med beroendesjukdom.Vår samlade bild är att kraftansträngningar inom dessa områden tillsammans gör att föräldrar kan känna sig mer trygga, säkra och delaktiga. Den nationella patientsäkerhetskonferensen bidrar till att sätta dessa angelägna frågor på kartan – något som inte kan underskattas!Vilka förbättringsområden tycker ni är viktiga för att utveckla vården före, under och efter graviditet? Vad kan vi på SKL göra för att stödja en positiv utveckling? Hör gärna av er till mig med era tankar och reflektioner.
Läs mer
-
2018-09-13
När patienterna säger sitt
I dagarna fick vi veta vad drygt 144 000 patienter tyckte om sina upplevelser av sjukhusvården. Och överlag var det glädjande siffror.
Helhetsintrycket för många sjukhus låg på mellan 95 och 98 procent nöjda patienter. Jag är egentligen inte särskilt förvånad, den som har egen erfarenhet av att få vård och behandling är i allmänhet mer nöjd än den som inte har det.Patienterna lämnade omdömen inom flera områden, som till exempel respekt och bemötande, information och kunskap samt delaktighet och involvering. Upplevelsen av bemötande och emotionellt stöd har förbättrats jämfört med förra undersökningen. Det känns bra, särskilt som Sverige i internationella undersökningar rankats lägre just vad gäller det.Men tro nu inte att vårdgivarna nöjda lutar sig tillbaka. Förbättringsarbete pågår ständigt. En viktig del av den nationella patientenkäten är de kommentarer som patienterna har möjlighet att lämna. Varje klinik får ta del av omdömena för den egna kliniken, och jag vet hur betydelsefulla de är.Denna gång var det 43 599 patienter som tog sig tid att skriva en kommentar, ömsom ris, ömsom ros. Det blir viktig läsning för klinikerna.Alla resultat finns på patientenkat.se
Läs mer
-
2018-09-04
Personal och villkor
Det har väl inte undgått någon att landstingen och regionerna behöver rekrytera mer personal. Och det är också viktigt att behålla de medarbetare som redan arbetar i vården. Då är arbetsvillkoren viktiga.
Landsting och regioner jobbar mycket tillsammans med SKL för att hela tiden försöka utveckla våra arbetsplatser. Därför är det tråkigt att rätt ofta läsa debattartiklar, ledarsidor och andra inlägg där enbart dåliga löner och hopplösa arbetsvillkor lyfts fram. Olika yrkesgrupper driver sina hjärtefrågor och det finns varierande bilder av vardagens verklighet. Det är självklart. Men få lyfter fram att landstingens och regionernas satsning på sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors löner. De har exempelvis under åren 2014-2017 i genomsnitt haft en löneutveckling på cirka 4 procent om året. Det är också en bild av vardagens verklighet.Kortare arbetstidUtöver tillägg för obekväm arbetstid tillämpas också kortare arbetstid för de sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som arbetar helger, kvällar och ibland nätter. Beroende på omfattningen av sådan tid varierar oftast arbetstiden (avser heltid) cirka 34-38 timmar/vecka.En annan viktig pusselbit är det faktum att alla landsting och regioner erbjuder sjuksköterskor möjlighet att utbilda sig till specialistsjuksköterska eller barnmorska med lön. Samtliga har också infört eller ska införa särskilda utbildningstjänster för sjuksköterskor som genomgår vissa specialistutbildningar.Naturligtvis finns mer att göra. Vi som är arbetsgivare vill och kan ta ytterligare steg. Men viktigt att visa på verkligheten – det finns mycket som är riktigt bra.
Läs mer
-
2018-08-24
Lyssna på valrörelsens vårddebatt
Häromdagen var jag bisittare i en stor sjukvårdspolitisk debatt. Den sändes direkt i både radio och TV, och stundtals var det rätt hårda ordväxlingar partierna emellan. Du kan lyssna på och se den i efterhand.
Min roll i debatten var att ge en nationell bild, av tillgängligheten, jämlik vård, ekonomin och cancervården. Första frågan till mig handlade om hur svensk vård mår idag. Mitt svar:Svensk sjukvård har en stark position, både när vi ser på vårdens resultat och när vi jämför med andra länder. Men väntetiderna är ett bekymmer. Det hänger ihop med att alla ska känna sig trygga i att få vård när man behöver den. I jämförelse med andra länder är Sverige på fjärde plats.Svensk vård är relativt jämlik, men det finns skillnader. Detta arbetar SKL och landstingen/regionerna för att utjämna. Jämförelser sinsemellan och bra kunskapsunderlag tillgängliga för alla i vården är några av verktygen. Landsting och regioner jämför sig hela tiden med varandra, för att var och en ska bli bättre. Inget landsting har högst resultat på allt och inget landsting har lägst resultat på allt.Vårddebatt byggd på faktaDet kändes väldigt bra att på detta sätt kunna bidra med fakta. I en valrörelse ska förstås de stora visionerna och åsikterna brytas, men jag är helt övertygad om att vi alla tjänar på att debatterna byggs på fakta och alla de nyanser som finns i en sån komplex verksamhet som hälso- och sjukvården. Jag tror att vi alla är överens om att inga av våra utmaningar i vården löses med några snabba penseldrag. Det tycker jag att arrangörerna av debatten lyckades spegla på ett bra sätt.Lyssna eller titta på debatten härPatientsäkerhetskonferens i septemberHösten är i startgroparna, den blir spännande. Bland mycket annat är det snart dags för den stora patientsäkerhetskonferensen 19-20 september. Ett spännande program, och än finns möjlighet att anmäla sig.Anmäl dig till patientsäkerhetskonferensen här
Läs mer
-
2018-08-21
Sjukvårdsdebatter heta i valrörelsen
Det är valrörelsetider och vård- och omsorgsfrågorna är på högkant i debatten. På onsdag deltar jag som expert i en vårddebatt som Sveriges Television och Sveriges Radio gör tillsammans med regional media i Jämtland.
Det är en fantastisk tid för oss som har ett stort engagemang i utvecklingen av vård och omsorg. Nu finns ju så många idéer och förslag för framtiden – och alla tar sikte på att göra välfärden bättre för patienter och brukare. Ibland blir debatten förstås litet väl svart/vit eller saknar några viktiga fakta, men det hör väl till i de heta debatterna i vår demokrati.På onsdag har jag förmånen att vara med som expert och bisittare i en vårddebattsatsning som Sveriges Television och Sveriges Radio gör tillsammans med regional media i Jämtland, men som sänds över hela landet. Deras ambition är att den ska bidra till att vi som väljare ska få mer information om just hälso- och sjukvårdsfrågorna inför valet den 9 september. Deras tema är #rättvisvård och fokus är hur alla – oavsett vem du är eller var du bor – ska få jämlik vård och att utmaningarna är stora när vi nu lever allt längre och allt fler sjukdomar kan botas. I grunden är ju det oerhört bra, men gör också att vården behöver drivas på en del nya sätt. Vi har exempelvis fler medarbetare i vården idag än någonsin tidigare, men ändå inte tillräckligt många – på grund av den generella arbetskraftsbristen.Sjukvårdsdebatten kan ses och höras bland annat i SvT Forum och i Sveriges Radios P4 Jämtland på onsdag klockan 13.30.Mer information om debatten #rättvisvård på Sveriges RadioPolitikerna som deltar i debatten kommer att diskutera tillgängligheten, kompetensförsörjning och frågor om hur vi organiserar vården på olika nivåer. Jag ska försöka ge en nationell bild utifrån fakta om hur svensk vård faktiskt fungerar och varför. Till grund för det har jag bland annat den öppna jämförelse, som vi publicerade i mitten av juni. Den ger verkligen mycket viktig kunskap om hälso- och sjukvården. En aspekt, som jag tror att vi lätt glömmer, är att inget landsting eller region är bäst på allt och inget har heller lägst resultat i alla kategorier. Svensk vård håller generellt sett hög kvalitet och alla har något att förbättra.Läs Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 - Öppna jämförelser
Läs mer
-
2018-07-06
Nära vård och förebyggande hälsa i Almedalen
Någon sa att över 500 programpunkter under Almedalsveckan handlar om vård och omsorg på olika sätt. Detta under en vecka med omkring 4000 workshops och samtal. Jag tror att hälsa diskuterades på betydligt fler än så, exempelvis i diskussioner om skolutveckling, barn och ungas villkor och arbetsmarknad.
Det har varit många goda samtal. Det är litet av Almedalsveckans signum, att varje seminarium präglas av en vilja till samsyn eller åtminstone att vi som deltar ska mötas någonstans på vägen. Det är ett bra signum och jag tror att vi tar med oss en hel del bra ur det när vi sedan återvänder till våra olika verksamheter och ansvar efter sommaren.Viktigt samtal om strategi för hälsaMin Almedalsvecka började med ett viktigt samtal kring SKL:s egen strategi för hälsa. Strategi för hälsa innebär att Sveriges välfärdsverksamheter - skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård - behöver styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa.Verktyget för detta arbete ska vara gemensamma mål för kommuner, landsting och regioner. Vi bjöd in medlemmar, myndigheter, organisationer och debattörer till ett inspirerande samtal om vilka olika nästasteg som vi kan och bör ta. Folkhälsomyndigheten har beräknat samhällets kostnader för den ojämlika hälsan till 120 miljarder kronor. Även här skulle ökad kvalitet för människor leda till minskade kostnader för oss alla. En fantastisk möjlighet att möta dagens och morgondagens utmaningar.Rörelsen mot nära vård är på gångDen hela tiden närvarande diskussionen om nära vård utvecklas hela tiden. Det som handlar om personcentrering, omställning, färdplaner, organisationsförändring, kulturförändring – ja, mängden ord är stor – börjar nu äntligen handla om hur vi kan få bättre förutsättningar till en god och jämlik hälsa och – när sjukdom trots allt blir en del av vårt liv – inte ska ses som passiva objekt. Vi ska vara personer, som på våra egna villkor gör vårdens professioner delaktiga i våra strävanden att bli friska. Rörelsen är på gång, den finns hos våra medlemmar kommuner, landsting och regioner och hos många andra som är med och bidrar i vårdens utveckling. Tillsammans behöver vi hjälpas åt för att bli bättre ännu snabbare.Nu tar vårdbloggen några veckors uppehåll. Jag vill passa på att önska er en skön sommar, oavsett om den präglas av ledighet eller arbete.
Läs mer
-
2018-06-21
När bebisen kommer för tidigt
SKL har släppt en studie om hur neonatalvården ser ut i Sverige och vad som kan förbättras. Neonatalvården har ett minst sagt viktigt uppdrag. Både sjuka nyfödda och för tidigt födda barn möter neonatalvården i början av livet - cirka 10 000 barn per år i Sverige.
Läs mer
-
2018-06-18
Bra vård ska bli ännu bättre
Chansen att du klarar dig om du har drabbats av någon av de vanligaste folksjukdomarna stroke, cancer eller en hjärtsjukdom är stor och har blivit större. Men även om svensk hälso- och sjukvård är bra, så finns det saker som kan bli bättre.
Häromdagen publicerade vi Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 där vi har sammanställt de senaste resultaten och datan från hälso- och sjukvården. Detta är en öppen jämförelse av SKL, som ska fungera som ett stöd för kommuner, landsting och regioner i deras jobb för att vidareutveckla en hälso- och sjukvård som redan idag håller en hög nivå och där överlevnaden i våra vanligaste sjukdomar ökar.Allt fler överlever de vanligaste folksjukdomarnaRapporten visar att allt fler överlever stroke, cancer och hjärtsjukdom. Förtroendet för hälso- och sjukvården är högt om vi jämför internationellt, men vi kan bli ännu bättre. Många anser att de har tillgång till den vård som de behöver och att de är nöjda med de besöken som de gör hos sjukvården. Det är en viktig och en positiv signal.Stora utmaningar med rekryteringEn del data visar på att tillgängligheten till vården har blivit sämre. Antingen har man en egen erfarenhet av en upplevd lång väntan på en behandling eller att man har hört om bekanta, som fått vänta på en akutmottagning eller en vårdcentral. Det är en känsla som ska tas på största allvar och som landsting och regioner behöver jobba vidare med.Vi har en bra vård i Sverige. Genom att vara transparanta och visa på de saker som är bra samt de saker som är utmaningar så kan vi utveckla nya metoder och nya arbetssätt.Under de kommande åren står vi inför stora utmaningar med rekrytering för att täcka de behov som kommer att finnas. Även om vi fortsätter att nyrekrytera, så kommer det inte att räcka. Vi kommer att behöva hitta nya metoder där digital teknik används på fler sätt, där vi använder medarbetarnas kompetens bättre och där vi organiserar vården smartare. Bra vård ska bli ännu bättre.
Läs mer
Kommentarer