Orsaker till inställda operationer

Förra året ställdes omkring 20 000 planerade operationer in.

Det finns flera orsaker till det. Patientens tillstånd kan till exempel ha ändrats så att det inte är möjligt att operera. Mindre än 1 procent ställdes in på grund av personalbrist. Men ett inte ringa antal – cirka 3 000 – ställdes in därför att patienten aldrig dök upp eller bokade av i ett sent skede, enligt Svenskt Perioperativt Register (SPOR).

Välja dag och tid

Det här kostar pengar och är ett slöseri med resurser. Det går att minska andelen inställda operationer. Flera sjukhus jobbar aktivt med att låta patienter välja operationsdag och tid, att bekräfta tiden och gör de inte det, ringer sjukhuset upp. För TT berättar Capio S:t Göran att de på detta sätt endast behövde ställa in 24 av 7 000 planerade operationer.

Stora kostnader

Exakt hur mycket en sent inställd operation kostar varierar, men uppskattningsvis handlar det i snitt om cirka 12 000 kronor per timme. Alltså absolut värt att jobba mer aktivt för att minska andelen strukna operationer.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.

    • 2019-02-07
      Folkhälsoarbetet är en investering för välfärden
      Igår publicerade SKL och Folkhälsomyndigheten öppna jämförelser om folkhälsan i Sveriges kommuner och regioner. En kartläggning av hur vi mår, hur våra livsvillkor ser ut och vad vi har för levnadsvanor.
      Det är på flera sätt en positiv läsning. Generellt sett mår vi bra och våra levnadsvanor verkar bli bättre. Positivt är bland annat att både rökning och alkoholkonsumtion minskar bland unga. Bland äldre kvinnor ser vi en minskning av fallskador.Men samtidigt som hälsan är god och vi på många sätt tycks må bättre så är de socioekonomiska skillnaderna fortfarande stora. Skillnader som också påverkar hälsan. Personer som saknar gymnasieutbildning har lägre medellivslängd, sämre självskattad hälsa och ökad risk för fetma, hjärtinfarkt och lungcancer. Exempelvis kan medellivslängden för män skilja upp till åtta år mellan olika kommuner. På samma sätt ser vi stora skillnader i livsvillkor och levnadsförhållanden, bland annat när det gäller behörighet till gymnasiet, andel långtidsarbetslösa och upplevelsen av trygghet och tillit.Det är inte hållbart med så pass stora skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper i befolkningen. Alla invånare har rätt till en god hälsa och vi måste arbeta för att stärka de förutsättningarna. Mycket bra arbete görs i många kommuner och regioner idag för att minska skillnaderna i hälsa, exempelvis genom kommissioner för jämlik hälsa och social hållbarhet. Det är inte lätt och det finns inga snabba lösningar, men det går att göra något.Den tidigare nationella kommissionen för jämlik hälsa lyfte fram att det inte finns enbart ett svar eller en väg framåt.Ett verktyg för att göra rätt insatserFolkhälsa är en övergripande budgetfråga och folkhälsoperspektivet behöver synliggöras i alla politikområden – såväl nationellt som lokalt och regionalt. Från nationell nivå måste insatser från olika myndigheter synkas. Kommuner och regioner behöver få möjlighet att genomföra åtgärder utifrån sina invånares specifika behov, inte utifrån statliga prioriteringar eller satsningar.Jag hoppas att den här rapporten ska fungera som ett verktyg för att bättre förstå och analysera vilka åtgärder som ska prioriteras lokalt.Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder behöver genomförs lokalt, det handlar ofta om åtgärder som kan vara kostsamma på kort sikt men lönsamma på längre sikt. Den samhällsekonomiska vinsten tillfaller däremot inte alltid den samhällsaktör som står för investeringen. Stat, regioner och kommuner som alla påverkas av såväl positiva som negativa effekter behöver därför ta gemensamt ansvar för finansieringen av åtgärder.En god och jämlik folkhälsa är en investering för hela samhället, som inte bara innebär att vi mår bättre, utan också skapar tillväxt och kan utveckla välfärden. I ett samhälle där vi mår bra kan vi ännu bättre ta hand om de som behöver samhällets stöd.Öppna jämförelser: folkhälsa 2019
      Läs mer
    • 2019-02-01
      Vi behöver lyssna på alla kvinnor som föder barn
      För att kunna utveckla mödrahälsovården och förlossningsvården behöver alla gravida och nyblivna mammor vara delaktiga. Nu ska alla kvinnor få dela med sig av sina erfarenheter genom att svara på en ny enkät om sin egen hälsa och hur de upplevt vården.
      Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga och säkra hela vägen – före, under och efter graviditet. Det måste vården säkerställa.Den svenska mödrahälsovården och förlossningsvården har väldigt goda medicinska resultat. Vi är ett av de länder i världen som har den säkraste vården för både mammor och barn. Men säkerhet och trygghet handlar inte bara om medicinska resultat. Att få barn är en av de allra viktigaste händelserna i de flesta föräldrars liv och det är fullt förståeligt att man kan känna oro inför en förlossning. Då måste vården kunna stötta och ge svar.Upplevelsen är förstås alltid individuell. Men för att stärka och fortsätta utveckla vården behöver vi få en bättre bild av hur kvinnor upplever sin graviditet, förlossning och tiden efter graviditeten. Kvinnorna måste få möjlighet att medverka och vara delaktiga i utvecklingen av vården genom att berätta om sina egna upplevelser – och vi behöver lyssna.Därför startade regionerna Halland och Skåne i veckan ett arbete med att låta gravida och nyblivna mammor svara på en enkät via 1177 Vårdguiden. Efter försöksperioden ska vi utvärdera hur det fungerat för att förhoppningsvis kunna börja använda enkäten i alla regioner i höst och låta alla kvinnors röster bli hörda.Sedan 2015 pågår en satsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa över hela landet och den behövs. Kvinnor har bland annat efterfrågat en tydligare vårdkedja, stärkt eftervård och att förlossningsskador ska förebyggas. Det är tydligt att de insatser som pågår i hela landet ger resultat. Två positiva riktningar är att bristningar i samband med förlossning minskar i hela landet och att fler kvinnor gör eftervårdsbesök hos mödrahälsovården.Vården före, under och efter graviditet måste vara trygg, säker och jämlik. Ett viktigt steg i det arbetet är att faktiskt utvärdera hur den upplevs.
      Läs mer
    • 2019-01-08
      Myter om vårdpersonal
      Ämnet inhyrd personal i vården är ständigt återkommande i media, nu senast i Ekot 8 januari.
      Det är svårt att i en kort sändning få med hela komplexiteten i frågan. Det handlar ju både om den stora ökningen av antalet äldre och äldre som har stora behov av vård tillsammans med arbetskraftsbristen inom sjukvården. Då kan inhyrd personal vara en kortsiktig lösning. Men på längre sikt är det inte hållbart.Regionerna arbetar på många olika sätt för att kunna både behålla personalen och rekrytera ny. Det handlar om att underlätta administrationen, se över rutiner, förändra schemaläggning men också nya sätt att rekrytera, införa karriärlöner, vidareutbildning med bibehållen lön osv.I media och på sociala medier talas det om att vårdpersonal flyr yrket. Det är en myt.Andelen tillsvidareanställda som lämnat regionerna låg runt tio procent år 2017. Avgångarna består av pensionsavgångar, byte av jobb till annan sektor – kan vara privatvård eller bemanningsföretag till exempel - samt personer som lämnar arbetet av andra skäl. Andelen avgångar har ökat något de senaste åren, men ligger fortfarande på en relativt låg nivå.2017 var det 9,7 procent som lämnade, samtidigt som 11,7 procent rekryterades.Det går inte att säga att vårdpersonal flyr yrket. Många, många är stolta över sitt yrke och tycker att de gör nytta. Som arbetsgivare gäller det att ta vara på personalen och på alla sätt underlätta. Det arbetet pågår ständigt.Och även om det ambitiösa målet att uppnå oberoende av inhyrd personal inte har nåtts, är vi faktiskt på väg dit. Totalt sätt så ökar kostnaderna visserligen fortfarande men betydligt långsammare – med 4 procent i stället för de 25 procent som de ökade med för ett år sedan. Men kostnaderna för hyrpersonal ökar inte mer jämfört med kostnaden för egen personal. Det är en stor skillnad.
      Läs mer
    • 2018-12-21
      Utdragen regeringsbildning får konsekvenser för vården
      Vi närmar oss jul och vet nu att det inte kommer finnas någon regering på plats i Sverige förrän tidigast i mitten av januari. Det är ett ovant läge för Sverige med en övergångsregering under så pass lång tid och osäkerhet om statsbudgeten in i det sista.
      Kommuner, landsting och regioner påverkas av det osäkra nationella läget. Många viktiga satsningar som görs inom hälso- och sjukvården bygger på överenskommelser mellan landsting, regioner, kommuner och staten. Det handlar bland annat om psykisk hälsa, kvinnors hälsa och förlossningsvård, nationella kvalitetsregister och cancervård.De flesta överenskommelser är ettåriga, med möjlighet till förlängningar under flera år. Nu tvingas arbetet stanna upp, då staten inte kan ge några tydliga besked om fortsättningen. Inom vissa områden har nu landsting och regioner tillfälligt kunnat finansiera satsningar själva, men de tvingas då prioritera om från andra områden.Demokratin måste få ha sin gång och en regeringsbildning behöver ta den tid den behöver. Men det är viktigt att förstå att den utdragna tiden och den oklara budgetsituationen får konsekvenser. Framförallt ser jag att det finns viktiga lärdomar att dra. Den här situationen sätter fingret på behov för framtiden, både för liknande lägen och för en allmänt mer långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård.SKL har länge pekat på två viktiga skiften som måste till:
      • Vi behöver teckna överenskommelser som sträcker sig över flera år, istället för de ettåriga samarbeten som nu är det vanliga.
      • Staten behöver minska antalet riktade statsbidrag och lita på att kommuner, landsting och regioner kan göra rätt prioriteringar själva med de generella statsbidragen.
      Trots goda intentioner hjälper kortsiktiga satsningar inte alltid vårdens medarbetare och patienterna på ett bra sätt. Vården behöver mer stabilitet och färre kortsiktiga utspel och löften. För att klara av den omställningen som vården och omsorgen står inför krävs större långsiktighet och att staten, kommuner och regioner samverkar betydligt bättre utifrån en gemensam strategisk målbild och färdplan.Förhoppningsvis kan erfarenheterna av den här höstens oklarheter bidra till en ytterligare positiv kraft i den riktningen.
      Läs mer
    • 2018-11-09
      Rätt till bra vård vid beroende och psykisk sjukdom
      Sveriges Televisions granskning av den vård som en person med flera olika tillstånd behöver har satt ljus på en rad viktiga frågor.
      Beskrivningen av hur individer skickas mellan olika vårdinrättningar och vårdas omväxlande inom landstinget för sina psykiska sjukdomar och kommunen för sitt missbruk är omskakande. När man ser deras och deras anhörigas förtvivlan känner jag och säkert många med mig att så här får det inte vara.Varför blir det då så här? När personer har både en allvarlig psykisk sjukdom och en beroendesjukdom som behöver behandlas samtidigt, blir det knepigt att insatserna regleras i två olika lagstiftningar. Hälso- och sjukvårdslagen liksom Socialtjänstlagen och tvångslagarna LPT (Lagen om Psykiatrisk tvångsvård) och LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) har alla tydliga avgränsningar kring ansvar i teorin, men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Många människor behöver ett flertal behandlingar samtidigt och dessutom hjälp med en ordnad socialsituation och en meningsfull sysselsättning.Det går att med dagens lagstiftning ordna samordnade insatser och det finns exempel runt om i landet på arbetssätt som riktar sig till personer med samsjuklighet. Det finns möjligheter att både förbättra insatserna för individen och använda samhällsresurserna mer effektivt genom att kommuner och landsting hittar bättre samarbetsformer. Men i vissa lägen, exempelvis när det behövs vård mot personens vilja, fungerar inte nuvarande lagstiftning och en förändring skulle underlätta för kommunerna.Vi har idag en del nya kunskaper som förändrar synen på missbruk och beroende. Ny kunskap om hjärnan gör att det blir mer tydligt att beroende är en psykisk sjukdom. Det finns behandlingsmetoder, både medicinska och psykologiska, som sjukvården ansvarar för och som är effektiva vid beroendesjukdomar. Detta och annan utveckling har lett till att frågan om förändrat huvudmannaskap för beroendevården åter diskuteras. Samtidigt är det viktigt att de sociala aspekterna och stöd i vardagen med bostad, jobb, föräldraskap och ekonomi fungerar. Ett förändrat huvudmannaskap innebär inte automatiskt att bara en huvudman behövs. För att medicinska insatser ska få bra effekt behövs en trygg, stabil och långsiktig vård och planering. Då kommer även i framtiden kommun och landsting behöva samarbeta. Att ändra lagstiftning är inte enbart lätt.Inom SKL utarbetas nu en handlingsplan med fokus på åldersgruppen 13-29 år. I den finns förslag för att stödja utvecklingen för tidig upptäckt, men också för att stödja bättre samverkan och samordning mellan huvudmän och mer kunskapsbaserat stöd och behandling. I handlingsplanen kommer också frågan om ansvarsfördelning mellan huvudmännen tas upp. Handlingsplanen kommer att färdigställas under vintern.Vi är många som arbetar för en bättre vård för både psykisk sjukdom och beroende. Ofta är vi otåliga över att det går långsamt och att vi ser en samhällsförändring där behoven ökar snabbare än utbyggnaden av vård och stöd. Ett måste för att nå detta är att vi utvecklar nya arbetsmetoder, smartare sätt att samarbeta, tar vara på alla framgångsrika exempel och får statens hjälp att få en modern och ändamålsenlig lagstiftning.
      Läs mer
    • 2018-10-31
      Minskad sjukfrånvaro skapar bättre förutsättningar i vården
      Vi har i dag för hög sjukfrånvaro inom många yrkesgrupper, särskilt bekymmersamt är det med långtidssjukskrivningarna. Det är i första hand olyckligt för den som drabbas, men sjukskrivningarna gör det också svårare att få en bra kontinuitet på arbetsplatserna och de innebär stora kostnader.
      SKL har ökat sina ansträngningar för att förebygga sjukskrivningar. Ett pilotarbete är till exempel igång i två regioner och två kommuner; Region Norrbotten, Region Skåne, Botkyrka kommun och Örnsköldsviks kommun.Det är roligt med de positiva signaler vi får från pilotprojekten. I Norrbotten och Skåne har man nu anställt särskilda rehabiliteringskoordinatorer som ger råd, stöttar och coachar i dialogen mellan medarbetare, chef, vård och försäkringskassa.Genom att ta sig tid för varje medarbetare och undersöka vad som kan göras av individen på egen hand, med stöd av chefen på arbetsplatsen, inom företagshälsan och vården, kan vi både förebygga sjukfrånvaro och se till så att medarbetare snabbare ska kunna komma tillbaka till arbete igen. I projekten gör man bland annat också kartläggningar av arbetsmiljön på arbetsplatser med hög sjukfrånvaro för att se över arbetsbelastning och schemaläggning.Sjukfrånvaron har totalt sett minskat i kommuner, landsting och regioner det senaste året, men ligger ändå på en för hög nivå. Om vi med det här projektet kan minska sjukfrånvaron med sju procent så är det självfinansierat, men det ger så många andra positiva effekter också. Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Medarbetare som mår bra är avgörande för att vi ska ha patienter och brukare som också mår bra.I dag är min sista dag som avdelningschef på SKL. Efter fem år lämnar jag nu över stafettpinnen till min efterträdare Fredrik Lennartsson, som också tar över Vårdbloggen efter mig.Åren har varit mycket spännande och givande, även om det förstås funnits inslag av frustration. Konstigt vore väl annars?Det som nu ligger framför mig kan nog bäst beskrivas som utveckling av Nära vård i en skön förening med Strategi för Hälsa. Kort sagt; nu ska jag försöka göra verklighet av det jag länge pratat om borde göras…Tack till er alla som följt min blogg!
      Läs mer
    • 2018-10-19
      Bristningar vid förlossning fortsätter att minska
      De allvarliga bristningarna vid vaginala förlossningar fortsätter att minska och är nu nere på 1,8 procent. Det är glädjande siffror från Graviditetsregistret.
      Sedan 2015 har andelen allvarliga bristningar legat på omkring 2,3-2,5 procent, men de senaste åren har vi sett en rejäl minskning för varje kvartal. Nu har vi dessutom nått Graviditetsregistrets mål om högst 1,9 procent.
      Alla kvinnor och deras familjer ska kunna känna sig trygga före, under och efter graviditet. Landsting och regioner arbetar intensivt med att skapa en säkrare vård för blivande föräldrar, genom utbildningsinsatser, bättre teamarbete och utvecklad diagnostik. Och det ger resultat! SKL och regeringen har en långsiktigt överenskommelse om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Under 2018 fördelas 1,8 miljarder till landsting och regioner till insatser i hela vårdkedjan för graviditet och förlossning. Vården i siffror: Bristningar vid icke instrumentell förlossning
      Läs mer
    • 2018-10-11
      Förändringen i Borgholm
      Det pågår en omställning av vården i vårt land. Vi kallar det Nära vård. Det är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, utan snarare ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg.
      En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Hur ska man då uppnå detta?Idag saxar jag från Åke Åkessons kloka ord från skriften Nära vård i Borgholm, där han är verksamhetschef:”Generellt är vår sjukvård i Sverige som bäst när patienten är som sämst, såvida det handlar om akuta tillstånd för tidigare friska personer. Hjärtinfarkter, benbrott, trafikolyckor, magblödningar, blindtarmsinflammationer och många fler akuta tillstånd hanteras snabbt och effektivt.När det gäller mer och mest sjuka äldre är situationen en annan. Dessa människor sköts bäst så långt det är möjligt i primärvården, i bästa fall i hemsjukvården eller motsvarande. När en äldre multisjuk hamnar på en akutmottagning är det väldigt lätt att ”finna fem fel”. Men ofta är det lika svårt att förstå vad som just denna dag tvingade denna människa till akutmottagningen. Störst chans att hitta rätt har naturligtvis en erfaren geriatriker i nära kontakt med patientens egen läkare från hemsjukvård/vårdcentral.Många vägar inEtt helt sjukhus och bara en akut ingång, vilket resursslöseri! När vi har bemannat primärvården för att med kompetens och kontinuitet sköta alla patienter kan vi öppna många vägar in till sjukhuset. Allmänmedicinaren kontaktar rätt organspecialist eller geriatriker. Allmänmedicinaren och sjukhusläkaren kommer överens om en optimal handläggning. När detta innebär inläggning går patienten direkt till en anvisad plats där fortsatt utredning och behandling redan är förberedd. Patientens läkare från primärvården håller kontakten med ansvarig sjukhusläkare.Vården optimeras och hemgång sker så snart sjukhuset inte behövs för diagnostik och behandling. Omvårdnad sker ofta mycket bra i Hemsjukhuset, naturligtvis kan dock tiden på sjukhuset ibland förlängas av omvårdnadsbehov som bara kan tillgodoses där.HoppfulltJa, visst är det självklart och enkelt! Så enkelt att jag när jag skriver tänker jag att det nästan låter förnumstigt. Ändå är detta oftast mycket långt från verkligheten. I Borgholm har vi tillsammans försökt att genomföra denna omställning och kommit en bra bit på väg. Vi kallar det Borgholmsmodellen. Det ligger något genuint hoppfullt för alla i denna förändring.”Skrift: Nära vård i Borgholm (Borgholmsmodellen)
      Läs mer
    • 2018-10-02
      Om statistik
      I dagarna har det varit en del i media om hur vi på SKL presenterar jämförelser och statistik, i första hand internationella jämförelser.
      Internationella jämförelser är ofta svåra, vilket vi betonar då vi redovisar olika länders statistik och jämför den med vår. Samtidigt är både nationella och internationella jämförelser intressanta. Vi i kommer att med OECD ta upp de brister som uppmärksammats av tidningen Sjukhusläkaren rörande väntetidsdata i olika länder. Dessutom kan vi överväga att tillsammans med till exempel Socialstyrelsen mer aktivt värdera kvaliteten i de data som används i internationella jämförelser.

      Man kan hävda att statistik som inte är perfekt inte ska redovisas, men jag anser att motsatsen också kan gälla. Med insikt om att data kan ha brister kan vi ändå vinna på att använda dem för att analysera våra verksamheter i syfte att ständigt förbättra. Givetvis med de förbehåll som krävs för att uttolkandet av statistiken inte ska bli missledande.
      TransparensSveriges Kommuner och Landsting arbetar kontinuerligt och aktivt med att lyfta fram olika kvalitetsdata inom vården och omsorgen. I första hand för att stötta hälso- och sjukvårdens ledning och professionerna genom att visa på såväl uppnådda förbättringar som brister som behöver åtgärdas.

      SKL är den nationella aktör i Sverige som på uppdrag av samtliga landsting och regioner kontinuerligt redovisar en rad olika uppgifter om sjukvårdens resultat, goda som sämre. Utöver att bidra till ökad transparens, gör vi det för att bidra till en verksamhetsutveckling och förbättra hälso- och sjukvården.
      Sant och relevantVi arbetar hårt för att se till att den data vi presenterar är kvalitetssäkrad och relevant, även om vi också väljer att redovisa data som är behäftad med olika brister. Men när SKL och andra i rapporter använder data för att utvärdera eller dra slutsatser om hälso- och sjukvården och omsorgen är det helt centralt att data inte över- eller feltolkas.

      De data vi redovisar är inte missvisande, utan både sanna och relevanta.

      Läs mer
    • 2018-09-20
      Hur får vi en trygg och säker vård före, under och efter graviditet?
      Den pågående nationella patientsäkerhetskonferensen sätter ljuset på viktiga frågor som alltid är värda att lyfta. SKL presenterade igår fem förbättringsområden för en trygg och säker vård före, under och efter graviditet tillsammans med Svenska Neonatalföreningen och Barnmorskeförbundet.
      När föräldrar får frågan om hur vården kan förbättras är svaret samstämmigt: en sökväg in och snabb återkoppling. Samtidigt ser vi att det blir svårare över tid att möta behoven, och en anledning är personaltillgången. På Patientsäkerhetskonferensen tog jag upp fem förbättringsområden för en trygg och säker vård före, under och efter graviditet.
      1. Involvera patienter och partnersDetta kan tyckas vara en självklarhet, men vi ser stora behov av att i ännu större utsträckning involvera både gravida och deras partners. Det bidrar inte bara till bättre vårdresultat utan har också ett egenvärde i sig. I vården tror man sig ofta ha en relativt bra förståelse av vad patienter vill och behöver, men så är inte alltid fallet.2. Pröva innovativa arbetssättVården före, under och efter graviditet måste, precis som alla branscher, sträva efter att hitta nya smarta arbetssätt. Det är avgörande för att klara de kompetensförsörjningsutmaningar som finns på flera håll i landet.3. Stärk vårdkedjanVi vet att många föräldrar upplever glapp i vården före, under och efter graviditet – glapp som också påverkar patientsäkerheten. En sammanhängande vårdkedja är en grundläggande förutsättning för att skapa trygghet hela vägen.4. Utveckla kunskapsstyrningAtt säkerställa goda förutsättningar för att styra på bästa tillgängliga kunskap är viktigt för att kunna bedriva vård av god kvalitet oavsett område. Den nya organisationen för kunskapsstyrning som håller på att etableras är en av flera viktiga delar i ett sådant arbete.5. Anpassa vården efter behovSist, men definitivt inte minst, är det centralt att utforma vården utifrån olika patienters behov och förutsättningar. Det kan till exempel handla om kvinnor med förlossningsrädsla, om nyanlända föräldrar eller om föräldrar med beroendesjukdom.Vår samlade bild är att kraftansträngningar inom dessa områden tillsammans gör att föräldrar kan känna sig mer trygga, säkra och delaktiga. Den nationella patientsäkerhetskonferensen bidrar till att sätta dessa angelägna frågor på kartan – något som inte kan underskattas!Vilka förbättringsområden tycker ni är viktiga för att utveckla vården före, under och efter graviditet? Vad kan vi på SKL göra för att stödja en positiv utveckling? Hör gärna av er till mig med era tankar och reflektioner.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot