Vården ska skräddarsys för patienten

Jag gillar jämförelser. Oftast blir jag stolt – Sverige gör väl ifrån sig i många avseenden och återfinns i topp särskilt när det gäller medicinska resultat.

Men när det gäller delaktighet och bemötande har vi en del att jobba med. Det bekräftas återigen av en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder, som handlar om vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre.

Undersökningen* från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att äldre upplever större problem med tillgänglighet, samordning av vårdens olika delar, kontinuitet och möjligheter till delaktighet jämfört med befolkningen i andra länder som är på en liknande välfärdsnivå som Sverige.

Respekt och delaktighet

För patienten är det såklart viktigt att få den bästa behandlingen av kompetent vårdpersonal. Men att bli bemött med respekt och inbjudan till delaktighet är också viktigt. Många äldre är också aktiva och delaktiga i samhället och förväntar sig med all rätt att få vara delaktiga också i beslut om den egna vården.

Svensk vård står på tröskeln till ett paradigmskifte, med en organisation skräddarsydd för varje enskild patient snarare än med tidigare stuprör mellan specialiteter och vårdnivåer. Det görs inte över en natt, men jag är helt övertygad om att det kommer att leda till bättre samordning, bättre kontinuitet och bättre delaktighet – det som patienterna vill ha. Det ger den här undersökningen ytterligare ett kvitto på.

* Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) publicerar varje år den svenska delen av en stor internationell undersökning om hälso- och sjukvården som leds av The Commonwealth Fund i USA. Årets undersökning riktar sig till befolkningen 65 år och äldre.

Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.

    • 2018-04-17
      Nära vård kan vara miltals bort
      I Kiruna kan en patient få öronen undersökta digitalt av en specialist på Sunderbyns sjukhus, 33 mil bort. En undersköterska tar hand om patienten och manövrerar utrustningen. Specialisten ser allt i realtid på en dataskärm och kan ge råd och ordinera behandling. Det här är ett exempel på Nära vård, trots ett stort geografiskt avstånd.
      Många dimensionerNära vård utgår från patientens behov och upplevelse. Geografi är en viktig dimension av närhet men det finns fler. Tillgänglighet är en annan viktig dimension för att uppleva vården som nära. Det spelar ingen roll om vården finns i kvarteret om den inte är tillgänglig när patienten behöver den. Även om det finns en vårdcentral geografiskt nära kan patienten söka sig till en annan, längre bort om den erbjuder den trygghet och de stabila relationer som patienten vill ha.Utgå från patientens behovAtt vården ska utgå från patientens behov och där patienten är delaktig kan tyckas självklart men kräver ofta både ett nytt synsätt och arbetssätt. Det handlar om att tänka utanför organisatoriska boxar och stuprör, utgå från behovet och se hur olika kompetenser tillsammans kan bidra. I det perspektivet är Nära vård ett begrepp som inkluderar alla insatser, en sömlös vård där gränser och uppdelning i begrepp som vård, omsorg, rehabilitering eller egenvård inte är väsentligt.En målmedveten rörelse mot en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv Nära vård pågår i landsting, regioner och kommuner, om än med lite olika hastighet och lösningar. Från SKL:s sida bidrar vi med stöd till medlemmarna i den här omställningen. Den kräver både mod, uthållighet och en hel del tänk utanför boxen.
      Läs mer
    • 2018-04-11
      Så mycket bättre
      Varje år granskas vården, av myndigheter, media och även vi på SKL bidrar, genom att samla in och visa upp data om väntetider, kvalitet, kostnader och mycket annat.
      Hela syftet med det är förstås att visa på framgångar men framför allt förbättringsområden.
      Och det fungerar!Idag vill jag dela med mig en framgångsresa i Härjedalen, närmare bestämt Sveg.Resan i SvegVartannat år tillfrågas människor som besökt en hälso/vårdcentral om vad de tyckte om tillgänglighet, bemötande, respekt med mera.2015 låg hälsocentralen i Sveg illa till. Endast 38 procent var nöjda med tillgängligheten, mot rikssnittet 83 procent. Helhetsintrycket låg på 47 procent –rikssnittet var 80 procent.Siffror som glädjerEfter ett gediget arbete är nu siffrorna något att glädja sig åt. Patienterna skattar nu tillgängligheten till 79 procent och helhetsintrycket ligger på 78 procent.Det är bara att gratulera, både hälsocentralens personal och deras patienter.Svegs hälsocentral utmärker sig positivt i nationell undersökning, Region Jämtland HärjedalenResultat från patientenkäterna
      Läs mer
    • 2018-04-04
      Flera satsningar på förlossningsvårdens personal
      Nu har landstingens rapporterat om hur de använt medlen (totalt 817 miljoner kronor) under förra året.
      Redovisningarna visar att det pågår en mängd olika insatser runt om i landet. Detta ger en fingervisning om behovet av att förbättra förlossningsvården och stärka kvinnors hälsa. Insatserna syftar bland annat till att skapa en mer sammanhängande vårdkedja, en ökad tillgänglighet och en mer jämlik vård.Kompetensförsörjning prioriterasEn relativt stor del av satsningens medel har använts till kompetensförsörjning som är ett prioriterat område. En annan central del av landstingens redovisningar handlar om att säkra vårdpersonalens förutsättningar att bedriva vård som svarar upp mot kvinnors, blivande föräldrars eller närståendes förutsättningar och behov.Varje landsting har i genomsnitt använt omkring två tredjedelar av sina tilldelade medel till att på olika sätt stärka upp bemanningen där behoven är stora, något som också bekräftar att insatser behövs.Viktigt att matcha behovMycket görs dessutom för att stärka och utveckla vårdpersonalens kunskap och kompetenser så att de bättre matchar patienternas behov. Exempelvis bedrivs utbildningsinsatser med fokus på könsstympning och dess konsekvenser samt insatser för att öka den kulturella kompetensen hos personalen så att de bättre kan möta patienter från olika kulturer. Detta pekar på att utbildning och kompetensutveckling i kombination med effektivare arbetssätt kan ha stor betydelse för att vården ska kunna möta olika behov och förutsättningar.Utifrån årets redovisningar ser jag naturligtvis fram emot att följa de regionala insatserna mer långsiktigt. För mig som samordnare är det särskilt viktigt att insatserna över tid leder till önskade och hållbara resultat. Detta för att satsningen ska kunna göra verklig skillnad för alla de kvinnor som den är tänkt att nå.Mer om redovisningen om hur medlen har använtsAvslutningsvis (och i vanlig ordning) får ni gärna återkomma om ni har tankar eller reflektioner på SKL:s arbete inom ramen för den nationella satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa!
      Läs mer
    • 2018-03-23
      Ytterligare satsning på förlossningsvård
      I går fattades beslut om att förstärka den pågående satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa med ytterligare en miljard kronor årligen. Som samordnare för SKL:s del av överenskommelsen är jag förstås glad över att denna angelägna fråga även fortsatt får den nationella uppmärksamhet som den förtjänar.
       Genom den utökade överenskommelsen stärks landstingens och regionernas möjligheter att genomföra förändringsarbeten som på olika sätt främjar kvinnors hälsa och en trygg vård före, under och efter graviditet.Miljardsatsning för trygghet före, under och efter graviditet (PDF, öppnas i nytt fönster)Kartläggning klarMycket pågår redan, det visar inte minst vår rapport ”Trygg hela vägen – kartläggning av vården före, under och efter graviditet” som publicerades igår.Trygg hela vägen - Kartläggning av vården före, under och efter graviditet (PDF, öppnas i nytt fönster)Under det senaste halvåret har vi på SKL besökt många olika platser i landet och sökt svar på hur vården är organiserad och hur den upplevs av blivande och nyblivna föräldrar. Resultaten är på många sätt glädjande – överlag fungerar vården på de flesta ställen väl. Samtidigt finns delar som behöver förbättras. Exempelvis är det tydligt att övergångarna mellan vårdkedjans olika delar kan bli bättre, det gäller inte minst mellan förlossningsvården och eftervården.En annan iakttagelse är att vi behöver bli bättre på att använda de digitala möjligheter som finns och lyssna in föräldrarnas synpunkter och erfarenheter i högre utsträckning i vårdteamet och i utvecklingsarbetet.Fortsatt och förstärkt förbättringsarbeteFör egen del fokuserar jag just nu på SKL:s pågående arbete med att kartlägga neonatalvården för att identifiera förbättringsområden – något som jag ser fram emot att berätta mer om på bloggen framöver. Hör gärna av er till mig med tankar och idéer om hur neonatalvården kan stärkas!
      Läs mer
    • 2018-03-21
      Nytt sätt att redovisa väntan till vård
      Primärvården i Sverige tar emot omkring 45 miljoner patientbesök varje år. 80 000 av dem har i oktober 2017 besvarat frågor om vad de tyckte om sitt besök. Undersökningen görs vart annat år och det är glädjande att se att allt fler nu känner sig delaktiga i sin vård och behandling.
      Mindre nöjda är man med tillgängligheten, och det drar ner helhetsintrycket.Utöver patientenkäter mäts också tillgänglighet utifrån vårdgarantins tidsgränser. Den stadgar till exempel att den som söker vård ska få kontakt med sin vårdcentral samma dag man hör av sig, och om vårdpersonal bedömer att man behöver träffa en läkare, ska man få det inom sju dagar.Men den som exempelvis har ont ryggen kanske inte behöver träffa just en läkare, utan snarare en fysioterapeut. Hittills har väntetiden för det inte följts upp. Förrän nu!Första redovisningenNu har den första redovisningen av regionerna Jönköping och Örebro rapportering av väntan till annan profession än läkare publicerats på SKL:s webbplats vantetider.se. Resultaten redovisas på prov och ska ses som ett exempel på hur data kan komma att presenteras då alla landsting infört den utökade uppföljningen. Modellen gör det möjligt att följa upp den av regeringen föreslagna utvidgade vårdgarantin – att patienten ska få träffa relevant vårdpersonal inom tre dagar.Den här allra första redovisningen visar att fyra av tio patienter i de två regionerna träffar en fysioterapeut inom tre dagar. Nu blir det spännande att följa utvecklingen!

      Läs mer
    • 2018-03-07
      Ta tillvara föräldrarnas upplevelser
      En viktig insikt under min tid som samordnare för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa är att en framgångsfaktor är att involvera kvinnorna och deras partners – både i genomförandet och utvecklingen av vården.
      Genom att regelbundet och strukturerat inhämta mammornas och pappornas bild av hur de upplever vården stärks förutsättningarna för kvalitetsutveckling. Utan föräldrarnas perspektiv på hur vården fungerar finns en risk för att möjligheten missas att identifiera viktiga förbättringsområden.Graviditetsenkäten grund för förbättringDet är därför som SKL inom ramen för satsningen, i samarbete med Nationell Patientenkät, Bristningsregistret, Graviditetsregistret, Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) har utvecklat Graviditetsenkäten. Alla kvinnor i Sverige som är gravida eller nyligen fött barn kommer att få chans att besvara enkäten.Jag hoppas att det kommer ge en bra bild av hur vården upplevs under graviditet, förlossning och eftervård. Graviditetsenkäten kommer att lanseras under 2018 och ambitionen är att den både ska bidra till ökad delaktighet för föräldrar och fungera som löpande förbättringsunderlag för vården.Sist men inte minst vill jag passa på att påminna er om att ni gärna får höra av er till mig med tankar, idéer eller reflektioner kring hur vi på SKL kan stödja en utveckling där blivande föräldrar känner sig trygga hela vägen – under graviditeten, förlossningen och inom eftervården.
      Läs mer
    • 2018-03-05
      Orsaker till inställda operationer
      Förra året ställdes omkring 20 000 planerade operationer in.
      Det finns flera orsaker till det. Patientens tillstånd kan till exempel ha ändrats så att det inte är möjligt att operera. Mindre än 1 procent ställdes in på grund av personalbrist. Men ett inte ringa antal – cirka 3 000 – ställdes in därför att patienten aldrig dök upp eller bokade av i ett sent skede, enligt Svenskt Perioperativt Register (SPOR).Välja dag och tidDet här kostar pengar och är ett slöseri med resurser. Det går att minska andelen inställda operationer. Flera sjukhus jobbar aktivt med att låta patienter välja operationsdag och tid, att bekräfta tiden och gör de inte det, ringer sjukhuset upp. För TT berättar Capio S:t Göran att de på detta sätt endast behövde ställa in 24 av 7 000 planerade operationer.Stora kostnaderExakt hur mycket en sent inställd operation kostar varierar, men uppskattningsvis handlar det i snitt om cirka 12 000 kronor per timme. Alltså absolut värt att jobba mer aktivt för att minska andelen strukna operationer.
      Läs mer
    • 2018-02-26
      Vården måste anpassas utifrån blivande föräldrar
      Det är inte bara landstingen och regionerna som har olika förutsättningar – det har också de blivande föräldrarna. För vården blir det då särskilt viktigt att säkerställa att var och en får den vård och det stöd som behövs.
      När jag besökte Södertälje blev detta särskilt tydligt eftersom man här har ett brett upptagningsområde – både socioekonomiskt och kulturellt. Jag fick en tydlig bild av det gedigna utbud av insatser som erbjuds personer och familjer med särskilda behov. Här erbjuder man bland annat kulturtolksdoulor för nyanlända och samarbetet mellan slutenvård, mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola är minst sagt imponerande.
      Bjud in blivande föräldrar som medaktörer i vårdens utvecklingEn tydlig insikt från mina besök runtom i landet är att det finns en stor efterfrågan från gravida och föräldrar att få bidra till en bättre vård. I en hel del förbättringsarbeten som vården bedriver verkar det inte som att man har vänt sig till dem och frågat vad de tycker. Här tror jag vi har mycket att vinna på att involvera de som vården faktiskt finns till för. På de ställen där föräldrar involverats har man varit väldigt nöjd.Ombyggnad i SkövdeNär jag var i Skövde till exempel, fick jag höra om hur de gått till väga när de byggde om sina lokaler på förlossningskliniken. Där hade familjer och vårdpersonal separat jobbat fram olika förbättringsförslag som sedan implementerades gemensamt. Det visade sig att familjernas önskemål oftast inte hade uppmärksammats av personalen, och tvärtom. Man ser nog helt enkelt olika saker eftersom föräldrar och vårdpersonal i någon mening agerar i olika verkligheter.Kartläggning av vårdkedjan släpps snartVår kartläggning av vårdkedjan före, under och efter graviditet publiceras i mitten av mars 2018. För egen del är jag dock fullt upptagen med att planera för allt det spännande arbete som är på gång under våren. Då ska vi bland annat fortsätta arbetet med Graviditetsenkäten och göra en bred analys av förbättringsmöjligheter inom neonatalvården. Under april kommer vi också bjuda in till regionala workshops i Malmö, Göteborg, Stockholm, Linköping och Umeå. Återkommer med mer information om det lite längre fram!Tveka inte att höra av er till mig om ni har tankar och idéer kring hur vi på SKL kan stödja en utveckling där blivande föräldrar känner sig trygga hela vägen – före, under och efter graviditeten!
      Läs mer
    • 2018-02-20
      Satsningen på kvinnohälsa är en resa i sig
      Mitt namn är Eva Estling och jag är samordnare inom SKL:s satsning för kvinnors hälsa, mödrahälsovård och förlossningsvård. Jag har under en period haft den stora förmånen att få resa runt i landet och besöka mödrahälsovården, förlossningskliniker och familjecentraler.
      Det har varit fantastiskt att få komma ut och ta del av det enorma engagemang som vårdpersonalen har, och jag har imponerats av patienternas villighet att dela med sig av sina erfarenheter. Jag har lärt mig mycket, och här kommer jag berätta om sådant jag tycker sticker ut.Ensidig mediebild skapar otrygghet hos blivande föräldrarDet är viktigt att inte förstärka och ge en ensidigt negativ bild av förlossningsvården. Jag kan konstatera att den mediala bilden av en förlossningsvård i kris är kraftigt överdriven. Vi har medicinska resultat som på flera områden är i världsklass. Majoriteten av kvinnorna är vid hemgång från BB nöjda eller mycket nöjda med sin förlossning. Vi kan också se att antalet allvarliga bristningar har minskat med 25 procent från 2014 till första halvåret 2017.Stad och land – olika bekymmerDärmed inte sagt att det inte finns problem. Olika områden i vårt land står inför olika utmaningar. Medan platsbrist och kompetensförsörjning kan vara ett problem i storstan, kan det vara helt andra saker som bekymrar patienter och vårdpersonal på landsbygden.Besök på förlossningen i GällivareJag besökte Sveriges nordligaste förlossningsklinik i ett snötäckt Gällivare i november. Där fick jag chansen att prata med mammor och pappor som bara timmar tidigare hade fått barn. Ett föräldrapar hade fått åka 12 mil för att få föda. De tyckte det hade varit besvärligt att köra bil flera timmar i midvintermörker och blixthalka. Detta är en utmaning som följer av att vi bor i ett glesbefolkat och kallt land, och vi måste göra det bästa utifrån våra förutsättningar. För när paret väl kommit till sjukhuset kunde de inte nog betona hur nöjda de varit med personalens bemötande och professionalism. Vi har all anledning att vara stolta över de resultat som åstadkoms året runt, dygnet runt av alla de fantastiska medarbetare som arbetar inom förlossningsvården. Ett alltför ensidigt fokus på problemen riskerar att skapa otrygghet hos blivande föräldrar.I nästa blogginlägg berättar jag mer, och då ska det handla mer om de blivande föräldrarna och hur man kan möta olika behov och förväntningar.P.S Har du tankar och idéer kring hur vi på SKL kan stödja en utveckling där blivande föräldrar känner sig trygga hela vägen – före, under och efter graviditeten - hör av dig!
      Läs mer
    • 2018-02-14
      Blivande föräldrars resa genom vårdkedjan kartlagd
      Hur ser egentligen de blivande föräldrarnas resa genom vårdkedjan ut? Vilka är de stora förbättringsmöjligheterna?
      Om bara några veckor, under mars månad, släpper SKL en kartläggning av vårdkedjan före, under och efter graviditeten.Om föräldrar ska känna sig trygga, förberedda och inkluderade behöver mödrahälsovården, förlossningsvården och eftervården upplevas som en sammanhållen vårdkedja. Under hösten 2017 har ett intensivt arbete har pågått med att kartlägga vården före, under och efter graviditet – utifrån blivande föräldrars perspektiv. Arbetet har bedrivits i nära dialog med patient- och professionsföreträdare samt landstingen/regionerna.FörbättringsarbetenEn viktig del i arbetet med SKL:s satsning för kvinnors hälsa, mödrahälsovård och förlossningsvård är just att sprida goda idéer till vårdpersonal, föräldrar och beslutsfattare. En annan central uppgift handlar om att uppmuntra till och driva på olika typer av förbättringsarbeten som görs inom ramen för den gemensamma överenskommelsen med regeringen.Satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsaI nästa inlägg från vårdbloggen kommer vi få ta del av tankar och insikter från landstingens och regionernas förbättringsarbetet av Eva Estling, samordnare för satsningen på SKL. Eva har rest runt i landet och besökt mödrahälsovården, förlossningskliniker och familjecentraler i samband med kartläggningen. Det blir spännande läsning!
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Sidfot