Världens största granskning
I dagarna publicerades den sjunde rapporten om vårdskador. Hisnande 65 000 journaler har granskats sedan 2013. Granskningen visar att risken för att skadas i vården är mindre idag jämfört med då. Landstingens och regionernas arbete kring patientsäkerhet ger alltså resultat.
Men mycket återstår att göra, för fortfarande drabbas cirka 110 000 patienter på nationell nivå, med både lidande för drabbade och höga kostnader som följd.
Kostnaden för den extra vårdtiden blir närmare 9 miljarder kronor årligen om man räknar med en genomsnittlig vårddygnskostnad på 10 000 kronor. Det är ungefär 13-14 procent av den årliga kostnaden för vården, psykiatrin oräknad.
Tack vare denna och andra granskningar, får svensk vård god kunskap om var riskerna finns och därmed alla möjligheter att minska riskerna.
Finessen med denna världens största granskning är att den sker på samma sätt och hela tiden. Alla landsting och regioner får ett kvitto på om insatta åtgärder gett effekt.
Jag ser redan fram emot nästa rapport, som kommer nån gång efter nyår.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Välkommen att skicka din fråga till SKL!
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården. Det är i första hand Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, som skriver inläggen.
-
2019-10-14
Bilden av förlossningsvården måste utgå från fakta
Vi har en trygg och säker vård för gravida, nyblivna föräldrar och nyfödda barn. Men vi behöver fortsätta utveckla vården och då är det viktigt att vi utgår från en gemensam nulägesbild.
Förra veckan träffade vi fackförbund, professionsföreträdare och myndigheter hos socialminister Lena Hallengren för att diskutera förlossningsvården. Ett bra möte där alla var överens om att vi har en god vård före, under och efter graviditet, även om det finns utmaningar. Från SKL föreslog vi bland annat en konkret fempunktsplan, Strategier för kvinnors hälsa, och den togs emot väl.Strategier för kvinnors hälsaVi är alla överens om målet: alla kvinnor och deras familjer ska få en trygg och säker vård. Och vi är på god väg. En framgångsfaktor är att vi på senare år blivit bättre på att se tiden före, under och efter graviditet som en sammanhängande kedja i stället för att ensidigt fokusera på förlossningen. Kontinuitet i vårdkedjan gynnar såväl familjerna som vårdens medarbetare.De allra flesta kvinnorna är nöjdaFakta om förlossningsvården, Vården i siffrorI Sverige föds fler än 115 000 barn varje år och vi ser en positiv utveckling. 95 procent av alla kvinnor som lämnar BB uppger att de är nöjda med sin förlossning, en siffra som legat stabil under flera år. Andelen kvinnor som upplever att de är mycket nöjda har ökat de senaste åren.Verksamheterna har arbetat framgångsrikt med att utveckla hållbara och långsiktiga lösningar i den särskilda satsningen på att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa som pågått sedan 2015. Ledarskapet i verksamheterna är avgörande för dessa framgångar. Exempelvis har eftervården stärkts i hela landet. Regionerna har uppdaterat rutinerna och förtydligat kontaktvägen för att fler kvinnor ska veta vart de ska vända sig om de upplever besvär efter förlossningen. Andelen kvinnor som följs upp efter förlossning har ökat från 76 procent till 83 procent på fem år. Det är ett steg i rätt riktning.Även arbetet med att förebygga bristningar har visat på glädjande resultat. Genom utbildningsinsatser och stärkt teamarbete har andelen allvarliga bristningar i samband med förlossning minskat rejält sedan 2014; från 2,9 procent till 2,1 procent.Antal förlossningar ökar i Sverige. Fler kvinnor kan bli gravida nu tack vare lagändringar och medicinska framgångar. Samtidigt ökar andelen kvinnor med riskgraviditeter, såsom övervikt och psykisk ohälsa. Vården behöver tillgodose de behov som finns hos olika grupper och arbeta på nya sätt.En stor del av medlen i satsningen har använts till olika kompetensförsörjningsinsatser, bland annat till anställningar av barnmorskor och sjuksköterskor. Regionerna erbjuder även sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska lön under studietiden för utbildningar som är prioriterade. Teamet runt den gravida behöver sättas samman utifrån hennes behov och det kan innebära att fler kompetenser än barnmorskor, läkare och undersköterskor behöver finnas nära till hands, till exempel fysioterapeut, psykolog, dietist eller kulturtolksdoula. Det är kompetenser som kan ha en avgörande betydelse i det förebyggande arbetet och för kvinnors trygghet.Trots att utvecklingen går åt rätt håll kan vi inte slå oss till ro. De oönskade regionala skillnaderna, exempelvis vårdskador, kan minska ytterligare. Så länge det finns kvinnor och familjer som känner oro inför förlossningen och som upplever att de inte får den bästa vården måste vi ständigt förbättra oss.Viktigt med gemensam nulägesbildFör att utveckla vården före, under och efter graviditet och öka tilliten finns det många aktörer som behöver arbeta nära varandra. Vi har idag en bra dialog med fackförbund, professionsföreträdare och olika myndigheter, men för att vi ska kunna göra rätt insatser behöver vi utgå från samma nulägesbild och kvinnornas faktiska upplevelse. Jag uppfattade mötet på Socialdepartementet i tisdags som att vi alla var överens om det.Det är ingen som gynnas av att en felaktig bild sprids av förlossningsvården, när vi i själva verket ska vara stolta över det fantastiska arbete vårdpersonalen utför och att så många kvinnor är nöjda.
Läs mer
-
2019-08-28
Ökad jämlikhet och patientsäkerhet med Nationella kvalitetsregister
Igår publicerades 2019 års nulägesrapport om hälso- och sjukvårdens samt omsorgens kvalitetsregister. Vi ser att registren skapar förutsättningar för en mer patientsäker och jämlik vård.
De svenska Nationella Kvalitetsregistren är unika i världen och därmed dess möjlighet att bidra till förbättringsarbete samt forskning och utveckling. Det finns många exempel på att kvalitetsregistren har bidragit till färre vårdskador. Metoder har kunnat förbättras, men även variationen mellan olika vårdenheter har kunnat minska. I slutändan handlar det om bättre vård, effektivare behandlingar, minskat lidande och ökad livskvalitet för patienter och brukare.Idag finns det drygt hundra nationella kvalitetsregister. De har främst utvecklats för att stödja det kliniska förbättringsarbetet. Men kvalitetsregistren är också en av huvudkällorna till öppen redovisning och jämförelser av sjukvårdens och äldreomsorgens resultat. Tillgången till könsuppdelade data möjliggör också en utveckling mot en mer jämställd vård, där vi bättre kan upptäcka eventuella skillnader mellan den vård som kvinnor respektive män får.När ett kvalitetsregister är fullt utbyggt går det att följa alla patienter i landet inom respektive område, och se hur regioner, sjukhus eller kliniker bedriver sin vård. Verksamheterna får en löpande återkoppling av sina egna resultat och ges möjlighet att se hur det går för deras patienter och brukare. Ett kvalitetsregister ger också underlag för analys och dialog inom och mellan huvudmän och vårdgivare.Kvalitetsregistren är dessutom en viktig källa för den kliniska forskningen och samarbetet med Life Science-sektorn.Den senaste tiden har vi sett många goda resultat av arbetet med kvalitetsregister. På ortopedkliniken i Gävle har man med hjälp av kvalitetsregistret ändrat sina arbetssätt och kraftigt förbättrat resultaten av höftprotesoperationer. I Göteborg har man kunnat förbättra vården vid bipolärsjukdom. Blödningar vid tonsilloperationer har minskat i hela landet genom att man efter analys av ett stort antal operationer nu börjat använda nya operations- och blodstillningstekniker.Behov av effektivare sätt att rapporteraKvalitetsregistren är någonting vi ska vara stolta över, de är viktiga verktyg för att ständigt kunna förbättra vården på alla nivåer.Men vi kan inte slå oss till ro. Arbetet med att föra register och att rapportera tar tid för de som arbetar i vården. Det pågår mycket arbete hos både vårdgivare och kvalitetsregister för att automatisera och effektivisera datainsamling från vårddokumentationen till registren. Den utvecklingen är både angelägen och brådskande. Vi är många som gärna skulle se ett om möjligt snabbare arbete. Upphandlingar som pågår i ett flertal regioner av nya verksamhetssystem är en möjliggörande faktor, inte minst genom en bredare användning av vårddokumentation för exempelvis uppföljning och kvalitetsarbete.Vi måste hitta de mest resurseffektiva sätten att rapportera. Men vi kan också bli ännu bättre på att nyttja all den kunskap vi kan hämta från kvalitetsregistren för att utveckla vården och omsorgen. Självklart kan vi inte lägga tid och resurser på rapportering som inte används.De unika nationella kvalitetsregistren och den mängd data de innehåller är en starkt bidragande orsak till den goda utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård och omsorg. Med hjälp av dem kan vi hela tiden ge patienter och brukare en bättre vård och omsorg.
Läs mer
-
2019-08-20
Viktigt att hitta nya sätt för insatser mot lättare psykisk ohälsa
Regeringens uppdrag att utreda hur personer med lättare psykisk ohälsa enklare och snabbare ska kunna få rätt insatser är ett bra initiativ. Men utredningen får inte försena arbetet med utvecklingen mot Nära vård.
Efter en härlig sommar är det plötsligt augustimåne, skolstart och höstplanering. Rapporteringen och diskussionen om frågor som rör vård och omsorg har varit intensiv under sommaren och en spännande höst väntar. Bland de stora utmaningar som kräver insatser, inte bara av kommuner och regioner utan hela vårt samhälle, är den växande psykiska ohälsan.I Sverige gör vi idag mer och hjälper fler som mår psykiskt dåligt än vad vi någonsin tidigare gjort. Men trots det goda arbete som så många aktörer gör för att stärka den psykiska hälsan i Sverige så går utvecklingen åt fel håll. Vi ser en ökad psykisk ohälsa i Sverige, framför allt bland unga. Det är allt för många individer och deras anhöriga som drabbas. På sikt drabbas hela samhället.Förutom åtgärder för att de som drabbas ska få den hjälp de behöver bör fokus vara på hur vi tillsammans kan förebygga och arbeta preventivt, men också hur samhället tidigt med olika insatser kan motverka en försämring som kräver större insatser.Insatserna är en central del av den nära vårdenFörra veckan beslutade regeringen att ge utredningen "Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)", som leds av Anna Nergårdh, ett tilläggsdirektiv för att titta närmare på just psykisk hälsa. De nya direktiven innebär att utreda förutsättningarna för en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa.Det är bra att dessa frågor utreds inom ramen för Nära vård och det garanterar också att förslagen går i linje med utredningens tidigare förslag. Utredningen har redan lyft fram den nära vårdens roll i folkhälsoarbetet. Att visa hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten i samarbete med civilsamhället kan motverka psykisk ohälsa är ytterligare ett steg i det arbetet.I kommuner och regioner pågår ett brett arbete med att utveckla vården och insatser mot psykisk ohälsa. Det handlar om allt ifrån insatser för att främja psykisk hälsa till att möta olika typer av psykisk ohälsa, som stressrelaterade reaktioner, livskriser och lindriga psykiska sjukdomar eller allvarliga psykiatriska tillstånd med svåra funktionsnedsättningar. Det arbetet måste fortsätta och får inte bromsas in i väntan på utredningens förslag.Utredningen förlängs nu ytterligare och de delar som enligt tidigare beslut skulle slutredovisas den 31 mars 2020 ska istället redovisas i form av ett delbetänkande samma datum. Det är viktigt att utredningens arbete endast förlängs för de frågor som ingår i det nya direktivet så att övriga delar kan avslutas. Utvecklingen mot Nära vård kan inte vänta, utredningens förslag måste nå riksdagen och ansvaret för omställningen tydligt gå över till kommuner och regioner som ska omsätta god och nära vård i praktiken.
Läs mer
-
2019-07-01
Vi behöver använda kompetensen rätt i förlossningsvården
Alla ska ha tillgång till en trygg och säker förlossningsvård. För att kunna vara trygg hela vägen genom vårdkedjan måste lösningarna vara långsiktiga och hållbara. Sätt den gravida kvinnan och hennes familj i fokus och använd medarbetarnas kompetens rätt.
Vi är alla överens om att svensk förlossningsvård behöver fortsätta förbättras. Antalet förlossningar väntas öka de kommande åren. Andelen gravida med högre risk för komplikationer ökar också, bland annat till följd av övervikt, psykisk ohälsa och stigande ålder.
I dagsläget är det brist på personal i flera yrkeskategorier inom vårdkedjan för graviditet och förlossning. Och det kommer att bli allt svårare att få tag i rätt kompetens. Tillgången på vårdpersonal är helt enkelt inte tillräcklig för att möta de ökade behoven.Vi måste våga ändra våra arbetssättHur ska vi då kunna säkerställa att vi har en fortsatt trygg och säker vård för kvinnor före, under och efter graviditet? Den första insikten är att vi inte kan fortsätta arbeta på samma sätt som idag. Vi måste våga börja tänka nytt och ge vårdens medarbetare förutsättningar att få arbeta med det man är utbildad till och kan bäst.För mödrahälsovården och förlossningsvården kan det till exempel handla om uppgiftsväxling mellan olika yrkesgrupper. Genom att erbjuda barnmorskor utbildning inom vaginala ultraljud och medicinska aborter har till exempel flera verksamheter infört barnmorskeledda abortmottagningar, en uppgift som endast läkare utfört tidigare.Insatser för kvinnors hälsa pågårDen satsning på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa som bedrivits i alla regioner sedan 2015 har gjort skillnad. Regionerna har stärkt bemanningen genom att exempelvis införa digitala lösningar som både kan förbättra vården för kvinnorna och underlätta arbetet för vårdpersonalen. Allt färre kvinnor får bristningar i samband med förlossning och antalet eftervårdsbesök ökar, vilket gör att eventuella vårdbehov och frågeställningar kan fångas upp i god tid.Men upplevelsen är alltid individuell och känslan av trygghet handlar inte alltid om medicinska resultat. Att känna oro inför en förlossning är fullt förståeligt. Vi måste ta varje kvinnas oro på allvar och bemöta henne utifrån hennes behov. Där spelar vårdens medarbetare en avgörande roll.
Läs mer
-
2019-06-13
Sjukvården räddar betydligt fler liv idag
Igår publicerade SKL 2019 års hälso- och sjukvårdsrapport. Den visar att förekomsten av flera folksjukdomar minskat kraftigt och att sjukvården räddar många fler liv idag jämfört med för 20 år sedan.
Hälso- och sjukvårdsrapporten är en sammanställning över den övergripande hälso- och sjukvårdsstatistik som publicerats under året. När statistik från alla delar av hälso- och sjukvården presenteras och analyseras gemensamt får man lite nya perspektiv. Rapporten ger oss ett tillfälle att stanna upp, zooma ut och fundera över hur det egentligen står till med den svenska hälso- och sjukvården.Det finns många resultat som behöver analyseras och diskuteras djupare. Det finns många debatter som behöver föras. Det är ändå en viss del av rapporten som jag fastnat för, den del som visar utvecklingen över tid för våra stora folksjukdomar. I hälso- och sjukvårdsrapporten tittar vi på förekomsten av cancer, hjärtsvikt, stroke och höftfrakturer mellan åren 1998-2017. Nästan sex av tio dödsfall i Sverige orsakas av antingen cancer eller hjärt-kärlsjukdom.Fler överlever cancerFörekomsten av cancer har ökat de senaste 20 åren, för kvinnor med 25 procent och för män med 16 procent. Den främsta orsaken till det är att fler människor idag lever allt längre och därmed också löper större risk att hinna drabbas.Men dödligheten minskar, behandlingen blir bättre och bara de senaste åren har vi bland annat sett att vården blivit mer jämlik och väntetiderna kortats inom flera cancerdiagnoser i takt med att standardiserade vårdförlopp införts.Kraftig minskning av folksjukdomarDe senaste 20 åren har förekomsten av hjärtinfarkt och stroke minskat kraftigt. Också dödligheten har minskat, för hjärtinfarkt med drygt 70 procent sedan slutet på 1980-talet. För dödligheten i stroke är minskningen 40 procent under samma period.Höftfraktur är ett annat vanligt och vårdkrävande tillstånd som sätter ned funktionsförmågan och ökar risken för död. Förekomsten av höftfrakturer har också minskat kraftigt de senaste 20 åren, med omkring en tredjedel.Utan denna minskade förekomst hade resursbehoven i sjukvården varit mycket större. Antalet fall av stroke respektive hjärtinfarkt hade varit 65 000 per år istället för under 30 000 per år, om förekomsten idag varit densamma som för 20 år sedan.Det är väldigt glädjande och det finns flera olika förklaringar. Dels har befolkningens hälsa förbättrats generellt, men det handlar också om sjukvårdens insatser. Vården har blivit bättre på att hitta riskfaktorer för att kunna förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer. Vi vet också mycket mer idag om hur man förhindrar att människor som fått en stroke eller infarkt drabbas igen.Hälften så många patienter dörEtt brett mått på sjukvårdens resultat är den sjukvårdsrelaterade påverkbara dödligheten. Det är en indikator som speglar dödlighet i 18 sjukdomar som valts ut för att de bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, som tidig upptäckt och behandling. Det är ett mått som används inom EU och är ett sätt att mäta kvaliteten på hälso- och sjukvården.Resultaten är fantastiska. 1998 var antalet påverkbara dödsfall per 100 000 invånare 159. 2017 hade den siffran sjunkit till 83, nästan en halvering.Medicinska resultat i världsklassAtt ständigt mäta och följa upp resultat är helt avgörande för att kunna utveckla vården. Men att stanna upp, zooma ut och faktiskt se vilken positiv utveckling som skett de senaste åren är väldigt nyttigt. Vi står inför stora utmaningar i den svenska hälso- och sjukvården, inte minst utifrån att vi har en alltmer åldrande befolkning. Mycket handlar om tillgänglighet och jämlikhet, många patienter behöver vänta för länge på operation idag.Men samtidigt måste vi få känna en stor stolthet över att vi har en hälso- och sjukvård som ständigt förbättras, med medicinska resultat i världsklass!
Läs mer
-
2019-05-28
Uppströms i Ängelholm
I omställningen till nära vård är förebyggande och hälsofrämjande insatser en av grundpelarna. Ett sätt att uttrycka det på är att vården och omsorgen ska jobba uppströms. Eller som det gamla ordspråket säger, det är bättre att stämma i bäcken än i ån.
I Ängelholm har regionen och kommunen anammat detta synsätt med ett imponerande resultat: Färre besök på akuten, färre antal höftfrakturer, tidigare upptäckt av kognitiv svikt och ökad livskvalitet. Men framför allt, nöjda och trygga patienter, brukare och anhöriga.Projektet Hälsostaden Ängelholm startade 2013 på initiativ från både politiker och tjänstemän i Region Skåne och Ängelholms kommun. Förra året gick projektet över i en permanent verksamhet.Individens behov i centrumKärnan i det nya arbetssättet är att designa en vård som utgår från individens behov och förutsättningar i ett mycket nära samarbete mellan sjukhus, primärvård, omsorg och socialtjänst. Det viktigaste har varit att riva de osynliga murarna mellan olika verksamheter i region och kommun och börja samarbeta på riktigt utifrån varje patient och brukare. Ett nära samarbete där varje profession är en viktig kugge i teamet vilket ökar arbetsglädjen.Med detta synsätt som grund har det gjorts flera insatser. Exempelvis mobila akutteam för att minska besöken på akuten och ge trygghet med vård i hemmet. Resultatet kom snabbt. Teamet kunde redan det första året konstatera att 94 procent av de besök de gjorde hade inneburit att patienten annars hade tvingats uppsöka akuten.Andra insatser är att förebygga fallskador och att tidigt upptäcka kognitiv svikt. Bara genom att fråga patienterna vid inskrivning på sjukhuset om vilket år och månad det är fångades kognitiv svikt upp hos 702 patienter de första 18 månaderna. Av dessa hade 500 ingen känd demensdiagnos.Besöksvän är en verksamhet som görs i samarbete mellan sjukhus och kommun för att minska ensamheten bland de äldre när de lämnat sjukhuset. Social isolering är en allvarlig hälsorisk och med små insatser går det att minska vård- och omsorgsbehovet.Ängelholm är ett bra exempel på när verksamheten utgår från patientens behov. Genom att samarbeta och känna tillit till varandra och satsa på hälsofrämjande och förebyggande insatser tar vi stora steg mot en jämlik hälsa. Det innebär bättre livskvalitet för patienterna, större arbetsglädje för medarbetarna och lägre kostnader. Men det kräver mod att tänka nytt och göra saker annorlunda.
Läs mer
-
2019-05-23
Standardiserade vårdförlopp ett steg mot mer jämlik vård
Nu satsar staten och regionerna på att utveckla nya standardiserade vårdförlopp för fler sjukdomsgrupper. Målet är en mer jämlik och tillgänglig vård där patienten kan bli mer delaktig och vårdpersonal arbeta effektivare.
Förra veckan tecknade regeringen och SKL tre överenskommelser för 2019 inom vårdområdet. Tre satsningar på viktiga områden; kvalitetsregister, barnhälsovård och standardiserade vårdförlopp. En gemensam nämnare för alla tre satsningarna är jämlik vård. Som invånare ska du få en god, säker och tillgänglig vård oavsett vem du är eller var i landet du söker vård.Av de tre överenskommelserna är den om standardiserade vårdförlopp helt ny. Vårdförloppen ska omfatta en hel vårdkedja, inklusive utredning, uppföljning och rehabilitering. Ambitionen är att standardiserade vårdförlopp tas fram inom minst fem nya sjukdomsområden i år och införs i vården 2020. Exempel på områden som kan komma att bli aktuella är diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar samt astma och kol.Satsningen omfattar 100 miljoner kronor 2019. Aviserade medel för 2020 och 2021 är 300 respektive 500 miljoner kronor.Goda resultat från cancervårdenStandardiserade vårdförlopp har funnits inom cancerområdet sedan 2015, och erfarenheterna är goda. Idag finns det 31 standardiserade vårdförlopp inom cancervården och drygt 270 000 patienter har utretts enligt standardiserade vårdförlopp sedan de infördes. För en dryg månad sedan gjorde Socialstyrelsen en utvärdering av dem och slutsatserna är glädjande. Väntetiderna till utredning har minskat för många cancerdiagnoser och jämlikheten har ökat.I takt med att allt fler standardiserade vårdförlopp införs så förändras också arbetsuppgifter för vårdens medarbetare, så att kompetens används på ett sätt som kommer patienten till mest nytta. En helt ny roll i vården har införts i form av så kallade SVF-koordinatorer inom cancerområdet. De har många gånger en nyckelroll för att göra patientens resa genom utredningsförloppet så snabb och effektiv som möjligt.På Blekingesjukhuset var det tidigare sjuksköterskor som koordinerade allting runt varje patient. Men när allt fler standardiserade vårdförlopp infördes på sjukhuset blev det inte längre möjligt. Istället inrättades koordinatorsfunktionen och två medicinska sekreterare sköter nu allt administrativt arbete kring cancerutredningen av patienter inom sex standardiserade vårdförlopp.För patienten innebär det en trygghet, när det finns någon som aktivt koordinerar hela resan. För kirurgklinikens sjuksköterskor på Blekingesjukhuset har det inneburit att de fått tid att fokusera mer på sina andra arbetsuppgifter, inte minst vittnar de om att samtalen med patienterna har kunnat bli både fler och längre.Utgå från patientens förutsättningarDe standardiserade vårdförloppen bidrar till ett enhetligt sätt att ge vård, samtidigt som vården skapas tillsammans med patienten och med utgångspunkt i dennes förutsättningar.En central del är det som kallas patientkontrakt, en gemensam plan för patienten och alla dess vårdgivare om vem som gör vad, när och hur. Patienten blir på ett konkret sätt involverad i sin vård och kan ta ansvar för delar av den utifrån sin förmåga.De nya standardiserade vårdförloppen ska kunna omfatta hela vårdkedjan, inte enbart utredningsdelen som på cancerområdet. Därför krävs ett stort arbete innan de kan föras in i hälso- och sjukvården.Satsningar nödvändiga men formerna behöver förändrasDet är bra att vi nu tecknat tre överenskommelser för 2019. Inom kort hoppas vi kunna teckna fler överenskommelser inom vårdområdet med staten, bland annat för att stärka satsningarna på utvecklingen av Nära vård, psykisk hälsa, cancervård, ökad tillgänglighet och satsningar på vårdens medarbetare. Det handlar om stora belopp.Regionerna i Sverige står inför tuffa ekonomiska utmaningar de närmaste åren och för dem är de statliga satsningarna av stor betydelse för att kunna bedriva en god och tillgänglig vård. Men att medlen för 2019 i bästa fall betalas ut först till sommaren vittnar om att det system vi har i dag med årliga överenskommelser och detaljerade krav på rapportering knappast gynnar någon part i förlängningen. Allra minst patienterna.Vi har under våren fört konstruktiva dialoger med regeringen och så sent som förra veckan sa finansminister Magdalena Andersson i radio att man nu ser över alla de många små riktade bidrag som finns på skolans område för att förenkla för kommunerna. Vi hoppas att hon utvecklar det och även tittar på vårdområdet. Jag både tror och hoppas att vi ska hitta bra lösningar för hur staten, regionerna och kommunerna tillsammans ska fortsätta utveckla en god, jämlik och tillgänglig vård.
Läs mer
-
2019-05-15
Stor ökning av besöken till BUP
Antalet besök i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) blir fler och behoven ökar. Även bemanningen inom psykiatrin har stärkts de senaste åren och kapaciteten ökar, men behoven ökar ännu snabbare. Det visar den senaste rapporten, Psykiatrin i siffror 2018, som snart publiceras.
I dag samlas ansvariga inom psykiatrin från alla regioner i Sverige för att diskutera resultatet av den senaste kartläggningen av specialistpsykiatrin.Än så länge är siffrorna för 2018 preliminära, men vi kan se några tydliga trender. Antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin har ökat med sammanlagt 365 000 mellan åren 2016 och 2018. Det är inom BUP som ökningen sker snabbast, 24 procent på två år. Även antalet unika patienter har ökat under samma tidsperiod, där står vuxensidan för den största ökningen med 4 procent (14 000 patienter) medan BUP har ökat med 3 procent (4000 patienter).Under samma tidsperiod har bemanningen inom BUP ökat, läkarna med 9 procent och sjuksköterskorna med 3 procent.Flera kommuner och regioner har stärkt första linjens vård och på så sätt gjort vården och stödet mer tillgängligt. Det handlar bland annat om skolhälsovård, ungdomsmottagningar och primärvård. Den statistiken har vi inte än, men förmodligen är det en ännu större andel barn och unga som får stöd och vård för psykiska problem än som syns i statistiken om BUP.Tillgängligheten god i internationell jämförelseSverige deltar i en internationell jämförelse av psykiatridata som leds av NHS Benchmarking Network i Storbritannien. I förhållande till de 13 andra länderna som deltar i jämförelsen utmärker sig Sverige, framför allt när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin. Sverige ligger högst när det gäller antal patienter som har varit i kontakt med BUP, eller motsvarande, per invånare.Även bemanningen inom BUP tycks vara god jämfört med andra länder då Sverige ligger högst både vad gäller antal läkare per invånare och antal läkare per vårdplats. När det gäller vårdtider i heldygnsvården ligger Sverige bland länderna med kortast vårdtid.Vi har effektiva insatser för personer som lider av psykisk ohälsa och fler personer än någonsin tidigare får hjälp av vård och socialtjänst. Men insatserna räcker inte till, efterfrågan på stöd ökar ännu snabbare, vilket syns i våra tillgänglighetssiffror.Stora kostnaderMänniskor måste ges de bästa förutsättningarna att för att kunna må bra, det är vår skyldighet. Men det handlar också om vårdplatser och samhällskostnader. OECD uppskattade nyligen kostnaderna för psykisk ohälsa i Sverige till 70 miljarder kronor årligen. Och kostnaderna stiger.Under de senaste åren har sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat liksom den rapporterade psykiska ohälsan. Problemen är störst bland kvinnor. I Sverige står psykiatriska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan.Vi måste vända kurvanAlla de insatser som görs i kommuner och regioner idag behövs, de är för många människor helt livsavgörande. Och insatserna behövs på alla nivåer.Men om vi ska vända kurvan i samhället så att färre personer ska behöva drabbas av psykisk ohälsa måste vi tänka stort. Hela samhället behöver ta ett gemensamt ansvar och kommuner och regioner måste få rätt förutsättningar att kunna ge rätt insatser. Idag är lagen utformad utifrån ett huvudmannaperspektiv, men om lagstiftarna skulle kunna vrida på perspektivet och utgå ifrån patienterna tror jag att vi skulle kunna möta en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar på ett mycket bättre sätt.För att kunna hantera de ökande behoven krävs en kraftfull och långsiktig satsning på området psykisk hälsa.
Läs mer
-
2019-04-03
Kortare väntetider med standardiserade vårdförlopp i cancervården
I måndags presenterade Socialstyrelsen en uppföljning av standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Resultatet är glädjande, med kortare väntetider och minskade skillnader mellan regioner.
För fyra år sedan infördes de första standardiserade vårdförloppen för vissa cancerdiagnoser. Idag finns det 31 standardiserade vårdförlopp och drygt 270 000 patienter har utretts enligt standardiserade vårdförlopp sedan de infördes.Genom standardiserade vårdförlopp ska vården bli säkrare och mer tillgänglig. För patienten handlar det också om att man ska kunna känna trygghet i att man blir bemött på samma sätt och får samma behandling oavsett vem man är eller var man bor.När Socialstyrelsen nu utvärderat satsningen så är slutsatserna glädjande. Väntetiderna till utredning har minskat för många cancerdiagnoser och jämlikheten har ökat. För vissa cancerformer har väntetiderna visserligen ökat något, men jag tycker att satsningen ändå är tydligt ett kvitto på att vi är på rätt väg.Och vi ser många exempel i regionerna på hur nya arbetssätt kopplade till utvecklingen av standardiserade vårdförlopp verkligen gjort skillnad. På urologen i Östersund har man kortat väntetiderna för behandling av prostatacancer med fem veckor genom nya rutiner där bland annat kontaktsjuksköterskorna fått ta över ansvaret från läkarna att ge cancerbesked till patienterna.Det sker många små utvecklingssteg i vården varje dag. När vi nu får ett kvitto från Socialstyrelsen om att utvecklingen är på väg åt rätt håll känns det väldigt bra, både för vårdens personal och de patienter som drabbas av cancer.
Läs mer
-
2019-03-08
Vi ska vara stolta över vården för gravida och nyblivna mammor
De senaste årens satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa har gett resultat. Antalet allvarliga bristningar minskar, eftervårdsbesöken ökar och alla kvinnor som föder barn kommer att kunna göra sin röst hörd.
Satsningen på en förbättrad förlossningsvård som bedrivits i alla regioner sedan 2015 har verkligen gjort skillnad. Vi kan konstatera att färre kvinnor får allvarliga bristningar i samband med förlossning, en minskning från 2,7 procent till 1,8 procent på tre år. Regionerna har också stärkt bemanningen och infört effektiva och mer digitala arbetssätt för att anpassa vården efter kvinnornas behov. Det är imponerande att se vilka stora förbättringar som skett.En viktig fråga framåt handlar om att bli tydligare gentemot kvinnor vart de ska vända sig om de upplever besvär efter förlossningen. Det är inte alltid självklart för alla kvinnor, vilket gör tröskeln högre innan man kontaktar vården. Idag går fler kvinnor på efterkontroll jämfört med tre år sedan, en ökning från 80 procent till 87 procent. Det är ett steg i rätt riktning och visar att eftervården prioriteras alltmer.Snart kommer alla kvinnor som föder barn att få säga sitt om vården. En pilotundersökning av den så kallade Graviditetsenkäten pågår i Skåne och Halland där alla gravida och nyblivna mammor får svara på frågor om sin egen hälsa och hur de upplever vården. Därefter kommer alla kvinnor som föder barn i Sverige få besvara enkäten, förhoppningsvis redan i höst. Det blir en viktig utgångspunkt i den fortsatta satsningen på en mer trygg och jämlik vård.Om en månad skickar vi en sammanställning av regionernas redovisningar till Socialdepartementet för 2018 då 1,8 miljarder kronor investerades i långsiktiga och innovativa arbeten för kvinnors hälsa. Jag ser fram emot att berätta mer om vilka insatser som gjorts för att förbättra vården för kvinnor och deras familjer före, under och efter graviditet.
Läs mer
Kommentarer