Publicerad: 16 augusti 2018

Cirkulär - viktig information från SKL

Budgetförutsättningar för åren 2018–2021

I detta cirkulär presenteras ny skatteunderlagsprognos, preliminärt beskattningsutfall augusti, ny befolkningsprognos och nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag.

Jämfört med den prognos vi presenterade i april (cirkulär 18:18) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad 2018 men uppreviderad 2019–2021. Revideringarna förklaras främst av ändrad bedömning avseende sysselsättning och pensionsinkomster.

Högkonjunkturen kulminerar 2019

Svensk ekonomi går fortfarande på högvarv. Sedan vår prognos i april har SCB publicerat nationalräkenskaper för första och andra kvartalet 2018. För första kvartalet låg siffrorna i linje med vår prognos medan andra kvartalet stack ut med överraskande hög tillväxt. Det som publicerats för det senaste kvartalet är en snabbstatistik som är behäftad med större osäkerhet än de reguljära räkenskaperna och kommer sannolikt att revideras i september. Därför gör vi inte någon ny prognos för försörjningsbalansen eller offentligt finansiellt sparande förrän i oktober. Konjunkturinstitutet gör en smärre upprevidering av BNP-tillväxten i år. Däremot bygger det utfall som redovisats för sysselsättning och arbetade timmar på mer tillförlitliga källor redan nu. Det är därför meningsfullt att uppdatera prognosen för skatteunderlaget.

Både Konjunkturinstitutets och arbetsförmedlingens återkommande enkäter till företagen pekar på en fortsatt tydlig optimism, även om stämningsläget dämpats något sedan förra hösten. Arbetsgivarna planerar för fler anställda, men svårigheten att få tag i personal och bristen på utbildad arbetskraft håller tillbaka. Sammantaget tror vi, liksom i tidigare prognos, på att högkonjunkturen går in i en fas med lägre tillväxttal och små förändringar i antalet arbetade timmar. En naturlig utveckling när konjunkturen kulminerar.

Enligt de nyligen publicerade nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar svagt första kvartalet och mycket starkt det andra, sammantaget något starkare än i vår prognos. Den stora skillnaden är fördelningen mellan kvartalen, vi prognosticerade ett starkt första och svagare andra kvartal. Det innebär att vi nu får en något svagare ök-ning mellan 2017 och 2018 trots att nivån i slutet av 2018 i stort sett är densamma. I gengäld slår detta tillbaka 2019. Vi ser nu en något högre nivå på antalet arbetade tim-mar från slutet av 2020. Det beror framför allt på en ny bedömning av medelarbetstiden, nu låter vi den vara oförändrad i stället för att minska med 0,1 procent per år.

Trots ett allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löne-glidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2019. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPIF.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring om inte annat anges


2016

2017

2018

2019

2020

2021

Sysselsättning, timmar
anställda¹

2,6

2,0

1,9

0,3

-0,3

0,3

Relativ arbetslöshet, %
av arbetskraften

6,9

6,7

6,1

6,2

6,7

7,0

Timlön, national-
räkenskaperna

2,2

2,7

2,9

3,1

3,4

3,5

Timlön, konjunktur-
lönestatistiken

2,4

2,5

2,9

3,1

3,4

3,5

Konsumentpris, KPIF-KS

1,3

1,7

1,7

1,8

2,1

2,0

Konsumentpris, KPI

1,0

1,8

2,0

2,4

2,7

2,8

Realt skatteunderlag

2,6

1,3

1,3

0,7

0,1

0,9

Befolkning 15–74 år

0,9

1,1

0,8

0,6

0,5

0,6

Skatteunderlagstillväxten avtar när konjunkturen kulminerar

Skatteunderlagsprognosen för år 2017 är baserad på det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket publicerade den 8 augusti. Prognosen i övrigt är baserad på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan och presenteras utförligt i Makro-Nytt, 2/2018.

I samband med att Skatteverket publicerade det tredje preliminära beskattningsutfallet för inkomståret 2017 presenterade de också en prognos på vad det slutliga utfallet kommer att bli. Skatteverkets prognos motsvarar en ökning jämfört med år 2016 på 4,4 procent, men osäkerheten är fortfarande relativt stor. Om man antar att genom-snittsinkomsten i de deklarationer som fortfarande saknas är densamma som i de 98,8 procent redan är registrerade blir ökningen lite större. Vår bedömning är att det preliminära utfallet inte ger anledning att revidera vår prognos från april, som innebär en ökning med 4,5 procent.

Att skatteunderlaget väntas ha ökat mer än genomsnittligt 2017 förklaras av stark sysselsättningstillväxt i kombination med en relativt gynnsam indexering av inkomstrelaterade pensioner (diagram 1).

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

Procent respektive procentenheter

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

År 2019 och 2020 förutser vi svagare utveckling av skatteunderlaget. Det beror på att arbetade timmar utvecklas betydligt mindre gynnsamt när konjunkturen kulminerar 2019 och rör sig ned mot konjunkturell balans året efter. Det motverkas endast till en mindre del av att löne- och pensionshöjningarna tilltar.

2021 års skatteunderlagstillväxt visar utvecklingen vid konjunkturell balans – en viss men liten ökning av arbetade timmar samt måttliga höjningar av löner och pensioner betyder att skatteunderlaget ökar i linje med ett historiskt genomsnitt.

År 2019 och 2020 förutser vi svagare utveckling av skatteunderlaget. Det beror på att arbetade timmar utvecklas betydligt mindre gynnsamt när konjunkturen kulminerar 2019 och rör sig ned mot konjunkturell balans året efter. Det motverkas endast till en mindre del av att löne- och pensionshöjningarna tilltar.

2021 års skatteunderlagstillväxt visar utvecklingen vid konjunkturell balans – en viss men liten ökning av arbetade timmar samt måttliga höjningar av löner och pensioner betyder att skatteunderlaget ökar i linje med ett historiskt genomsnitt.

Förändring jämfört med SKL:s aprilprognos

Jämfört med den prognos vi presenterade i april (cirkulär 18:18) är skatteunderlagets ökning totalt under perioden uppreviderad med en halv procentenhet (tabell 2).

Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser

Procentuell förändring


2017

2018

2019

2020

2021

2017–2021

SKL augusti

4,5

3,7

3,3

3,3

3,9

20,1

SKL april

4,5

3,8

3,2

3,1

3,7

19,6

Regeringen april

4,5

3,6

3,9

3,7

3,5

20,8

ESV april

4,5

3,4

3,5

3,2

2,9

18,8

Ny statistik har påverkat vår bedömning av hur sysselsättningens väg mot konjunkturtoppen kommer att se ut, vilket medför något färre arbetade timmar i år och större ökning nästa år. Mot slutet av perioden spelar även en mer positiv syn på hur den ge-nomsnittliga arbetstiden per sysselsatt kan förväntas utvecklas på medellång sikt viss roll. Dessutom har en anpassning till Pensionsmyndighetens prognos på inkomstindex år 2019 föranlett en omfördelning mellan 2019 och 2020 av en del av pensionsinkomsternas ökning dessa år.

Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos

Regeringens prognos visar klart starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Skillnaden förklaras till övervägande del av en mer positiv syn på sysselsättningsutvecklingen 2019 och 2020, vilket delvis motverkas av att SKL räknar med större ökning av sysselsättningen år 2021. Det beror dels på att regeringen räknar med att det fortfarande råder högkonjunktur vid utgången av 2021, dels på att man utgår från större ökning av den potentiella sysselsättningen.

Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar mindre ökning av skatteunderlaget än SKL:s om man ser till hela prognosperioden. Det är en effekt av att SKL:s bedömning resulterar i större skatteunderlagstillväxt i början och slutet av perioden. Åren 2019 och 2020 visar de båda prognoserna ungefär samma utvecklingstal. Den huvudsakliga förklaringen är att bedömarna har olika syn på sysselsättningsförloppet. SKL förutser större sysselsättningsuppgång än ESV i år, att konjunkturen börjar mattas 2019 och övergår i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2020. ESV:s bedömning är att hög-konjunkturen består lite längre, med relativt kraftig sysselsättningsnedgång 2021 som följd.

De olika bedömarnas uppfattning om vilken löneökningstakt som kan väntas är relativt likartad.

Disponering av resultatutjämningsreserven

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genom-snittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren 2019–2021 (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutvekling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling

Förändring i procent per år


2017

2018

2019

2020

2021

Snitt tio år

4,0

3,9

3,9

4,0

4,1

Årlig ökning

4,5

4,3

3,3

3,3

3,9

Differens

0,5

0,4

-0,6

-0,7

-0,2

Preliminärt beskattningsutfall augusti

Som nämns ovan sammanställer Skatteverket från och med juni preliminära utfall över beskattningsbar förvärvsinkomst för inkomståret 2017. I augusti kom Skatteverkets tredje beräkning.

Beskattning, Beskattningsutfall (inkomstår 2017), Skatteverket

Det finns stora variationer mellan kommunerna i förändringen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten mellan 2017 och 2016. Den största ökningen uppgår till 7,7 procent medan en kommun minskar med 1,4 procent. Det preliminära utfallet bygger på 98,8 procent av deklarationerna. Hur stor andel av deklarationerna som granskats i respektive kommun finns på webbplatsen som hänvisas till ovan. Det slutliga beskattningsutfallet beräknas vara klart den 5 december.

Slutavräkningar 2017–2018

Slutavräkning 2017

Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december.

Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2016 och 2017 till 5,0 procent re-spektive 5,2 procent i Budgetpropositionen för år 2017. Slutligt utfall för 2016 blev 4,95 procent och vår prognos i december 2017 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent för 2017. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2017 till –204 kronor per invånare den 1.11.2016.

SKL:s prognos enligt detta cirkulär innebär en uppräkning med 4,5 procent för 2017 vilket innebär att prognosen för slutavräkningen 2017 beräknas till –334 kronor per in-vånare den 1.11.2016 för 2017. Därmed uppstår en korrigeringspost på –130 kronor per invånare. Jämfört med vår aprilprognos är det ingen förändring.

Slutavräkning 2018

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2017 och 2018 uppgår till 4,8 procent respektive 3,4 procent, enligt budgetpropositionen för 2018. SKL:s prognos är lägre för 2017 men lika mycket högre för 2018 vilket sammantaget innebär att vår prognos för slutavräkningen 2018 endast uppgår till 1 krona per invånare den 1.11.2017, vilket är en försämring med 45 kronor jämfört med aprilprognosen.

Ny befolkningsprognos

Den 26 april presenterade SCB en befolkningsprognos för åren 2018–2070.

De senaste åren har befolkningsökningen varit snabb. I början av 2017 passerade Sveriges folkmängd 10 miljoner och enligt SCB:s framskrivning av Sveriges befolkning kommer 11-miljonersstrecket passeras om tio år under 2028. Därefter beräknas det dröja ytterligare drygt 20 år innan folkmängden i början av 2050-talet passerar 12 mil-joner. I slutet av framskrivningsperioden, år 2070, beräknas folkmängden vara nära 13 miljoner.

Framskrivningen av den framtida befolkningen bygger på antaganden om hur barnafödandet, dödligheten samt in- och utvandringen kommer att utvecklas.

Senast SCB publicerade en framskrivning av befolkningen liknande denna var för tre år sedan, 2015. Barnafödandet för kvinnor födda i Sverige antas vara lägre de närmaste åren än vad som tidigare antagits. Det beror på att nedgången i barnafödande bland Sverigefödda kvinnor, som började år 2011, har fortsatt och varit större än vad som antogs i framskrivningen år 2015.

I de flesta åldrar har de senaste årens utveckling av dödstalen visat en mindre dödlig-hetsnedgång än tidigare. Det gör att livslängden i denna framskrivning inte ökar i samma takt som tidigare antagits.

Fler förväntas också utvandra än vad tidigare antagits. Det beror nästan uteslutande på att antalet utrikes födda som antas utvandra förväntas vara fler jämfört med föregå-ende framskrivning.

Antalet som invandrar är svårast att förutse och styrs till viss del av lagar och regler. Det är framförallt åren 2015–2018 som det tidigare antogs att fler skulle invandra än vad som observerats. Sedan 2015 har det bland annat införts gränskontroller både i Sverige och Europa som har inneburit en minskad flyktinginvandring.

Mer om prognosen finns att läsa på SCB:s webbplats:

Störst folkökning att vänta bland de äldsta, SCB

I tabellen nedan syns den nya prognosen, som vi har räknat om till befolkningen per första november respektive år.

Tabell 4. Befolkningsprognos för åren 2017–2021


2017 (utfall)

2018

2019

2020

2021

Befolkning 1 november

10 104 036

10 208 771

10 305 672

10 404 656

10 503 220

Förändring i procent

1,368

1,037

0,949

0,960

0,947

Regleringsbidrag/avgift

SKL har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2018 till 2021 (tabell 5 och 6). Förändringar sedan senaste bedömningen beror på vår skatteunderlagsprognos.

Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2018 till 2021

Miljoner kronor


2018

2019

2020

2021

Inkomstutjämning netto (+)

67 693

69 928

72 098

74 764

Strukturbidrag (+)

1 055

1 066

1 076

1 086

Införandebidrag (+)

34

0

0

0

Summa inkomster för
kommunerna (1)

68 750

70 994

73 173

75 850

Ramanslag (-) (Utgift för
staten) (2)

70 339

75 482

80 457

82 557

Differens → Regleringspost (2) - (1)

1 589

4 489

7 283

6 707

Tabell 6. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2018 till 2021

Kronor per invånare


2018

2019

2020

2021

Inkomstutjämning netto (+)

6 700

6 850

6 996

7 186

Strukturbidrag (+)

104

104

104

104

Införandebidrag (+)

3

0

0

0

Summa inkomster för
kommunerna (1)

6 804

6 954

7 100

7 290

Ramanslag (-) (Utgift för
staten) (2)

6 961

7 394

7 807

7 935

Differens → Regleringspost (2) - (1)

157

440

707

645

Observera att den del av ”Välfärdsmiljarderna” i BP2017 som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar av regleringsposten ovan för åren 2018–2021. Den del som fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De ”nya välfärdsmiljarderna” i BP 2018 ingår i SKL:s beräkningar av regleringsposten och påverkar därmed regleringsposten positivt fr.o.m. 2019.

Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag 2018–2025

I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras ”Prognosunderlag K 2018–2025" på vår webbplats.

Prognosunderlag K 2018–2025

Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun.

I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren 2018–2025. Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte.

Specificering av vissa statsbidrag för kommuner åren 2018–2020

Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 18:22) beror på:

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Preliminärt beskattningsutfall augusti
  • Ny befolkningsprognos

Beräkningarna bygger i övrigt på 2018 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen.

Gör kommunens egen intäktsprognos åren 2018–2025 med hjälp av modellen ”Skatter & bidrag”

Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om:

  • Skattesats
  • Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen
  • Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen
  • Skatteunderlag i riket
  • Anslaget för kommunalekonomisk utjämning

Du får också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen.

Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomi- eller finansfunktion.

Beställning för nya användare

Kommuner som inte haft modellverktyget under 2017 gör beställningen via vår be-ställningsblankett. Beställningsblanketten kan hämtas från vår webbplats skl.se under område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik), Budget och planering, Skatter & bidrag, kommuner.

OBS: Spara den först på Din dator innan Du fyller i den!

Priset år 2018 är 2 200 kronor.

Blanketten kan sedan e-postas till mona.fridell@skl.se.

Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”

Uppdateringsfil-18027nr4

Kommuner som använder den förenklade uppdateringen laddar ner filen och följer sedan instruktionerna i filen eller manualen för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär.

Information om tidpunkter under 2018

Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern.

Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på skl.se och välj Prenumerera på webbinnehåll. Länken ligger i den grå sidfoten längst ner på sidan.

Under vårt område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik) finns de senaste upp-daterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären.

Frågor om detta cirkulär kan ställas till Bo Legerius (makroekonomi och skatteunderlaget) 08-452 77 34, Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag) 08-452 79 10. Båda kan nås via e-post på mönstret: fornamn.efternamn@skl.se.

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Om cirkuläret

  • Författare
    Mona Fridell m.fl.
  • Löpnummer/utgåva
    18:27
  • Uppskattad lästid
    20 min

Sidfot