Publicerad: 2 maj 2019

Cirkulär - viktig information från SKL

Budgetförutsättningar för åren 2019–2022

I detta cirkulär presenterar vi ny skatteunderlagsprognos och ny befolkningsprognos. Det innehåller endast beräkningar för preliminär kostnadsutjämning 2020, reviderad LSS-utjämning 2019 och preliminär LSS-utjämning 2020. Cirkuläret innehåller även sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet, preliminära arbetsgivaravgifter 2020 samt nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag.

Jämfört med den prognos vi presenterade i februari (cirkulär 19:6) har vi reviderat upp skatteunderlagets ökningstakt 2019–2020 men justerat ner utvecklingen 2021–2022. Den viktigaste förklaringen är att en större del av den sysselsättningsökning vi förutsåg i förra prognosen redan har inträffat. Vi räknar nu också med lägre lönehöjningar under hela perioden.

Sverige går mot svagare konjunktur

Den starka svenska konjunkturen börjar nu mattas av. BNP-tillväxten i Sverige be-döms falla till låga 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Den långa perioden av stigande sysselsättning i Sverige ser därför ut att upphöra. Vi räknar med att vändpunkten kommer under loppet av 2019 (men när årsgenomsnitten för 2018 och 2019 ställs mot varandra så syns en sysselsättningsökning 2019, se tabell 1). Den bedömda konjunkturavmattningen går långsamt och slår igenom med fördröjning på arbetsmarknaden.

Nedväxlingen i den svenska BNP-tillväxten sker jämsides lägre tillväxt hos viktiga svenska handelspartners. Svaghetstecknen för global handel och industrikonjunktur är i nuläget påtagliga. På flera håll ser vi dämpade tillväxtutsikter, inte minst räknar vi med en endast blygsam BNP-ökning i Tyskland i år, vilket får stor betydelse för den europeiska ekonomin. I vår prognos är det dock inte nettoexporten som är huvudförklaringen till den låga svenska BNP-tillväxten 2019 och 2020, utan en svag inhemsk efterfrågetillväxt. Sjunkande bostadsinvesteringar, samt en svag utveckling för övriga investering inom näringslivet är det som framförallt står för dämpningen.

Trots låg BNP-tillväxt förblir alltså arbetsmarknadskonjunkturen rätt stark i vår pro-gnos. Vi räknar också med att den hittills långsamma uppgången i löneökningstakten fortsätter kommande år. Men löneökningarna förblir historiskt sett rätt dämpade. Den svaga produktivitetstrend vi sett sedan finanskrisen 2008 antas hänga kvar. KPIF-inflationen bedöms ligga kvar i närheten av 2 procent och vi antar att Riksbanken höjer reporäntan i maklig takt kommande år.

Medan åren 2019–2020 utgör en konjunkturprognos är perioden 2021–2022 en kalkyl. Dessa år antar vi ett balanserat resursutnyttjande – sysselsättning och arbetslöshet bestäms då utifrån befolkningen och en arbetsmarknad i balans. Förloppet dessa år blir alltså konjunkturneutralt. Våra samhällsekonomiska bedömning presenteras mer utförligt i ”Ekonomirapporten, maj 2019” (som publiceras den 13 maj).

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring om inte annat anges

2017

2018

2019

2020

2021

2022

BNP*

2,4

2,4

1,4

1,4

1,4

1,5

Sysselsättning, timmar*

2,1

2,4

0,9

–0,4

–0,2

0,4

Relativ arbetslöshet, procent

6,7

6,3

6,3

6,5

6,8

6,8

Timlön, Nationalräkenskaperna

2,5

2,2

2,8

3,1

3,2

3,3

Timlön, Konjunkturlönestatistiken

2,3

2,6

2,9

3,2

3,2

3,3

Inflation, KPIF

2,0

2,1

1,7

1,9

1,8

2,0

Inflation, KPI

1,8

2,0

2,0

2,4

2,4

2,6

Realt skatteunderlag

1,0

1,1

1,2

0,3

0,3

1,0

Befolkning, 15–74 år

1,1

0,8

0,5

0,4

0,4

0,5

*Kalenderkorrigerad.

Skatteunderlaget växer långsamt ett par år

Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan.

Trots att konjunkturuppgången medförde en aningen större ökning av arbetade timmar 2018 än året innan skedde en tydlig inbromsning av skatteunderlagstillväxten (diagram 1). Det beror till viss del på att löneökningarna avtog, men huvuddelen förklaras av en teknikalitet: att grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Detta kompenseras regioner och kommuner för genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Skatteunderlagets underliggande ökningstakt, rensat för grundavdragshöjningen, var 2018 bara marginellt lägre än 2017.

Vår bedömning är att både den faktiska och underliggande ökningstakten fortsätter avta i år. Orsaken är att sysselsättningen ökar långsammare. Nedväxlingen i timmar motverkas samtidigt bara till en mindre del av stigande löneökningstakt. Dessutom höjs grundavdragen ånyo för personer som fyllt 65 år (och kompenseras ånyo via en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning). Prognosen för nästa år är att högkonjunkturen går mot sitt slut, med ännu svagare sysselsättningsutveckling och en minskning av arbetade timmar som följd. Effekten på skatteunderlaget motverkas av att lönehöjningarna blir lite större liksom vissa sociala ersättningar samtidigt som grundavdragen endast ökar svagt.

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

Procent respektive procentenheter

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter


Som framgår ovan bygger utvecklingen år 2021–2022 på förutsättningen att högkonjunkturen upphör mot slutet av 2020 och den svenska ekonomin utvecklas i konjunkturell balans från och med 2021. Det betyder fortsatt svag skatteunderlagstillväxt 2020 och 2021 men större ökningstal 2022.

Förändring jämfört med SKL:s februariprognos

Jämfört med den prognos vi presenterade i februari (cirkulär 19:6) har vi reviderat upp skatteunderlagets ökningstakt 2019–2020 men justerat ner utvecklingen 2021–2022 (tabell 2). Ny statistik visar att utvecklingen på arbetsmarknaden under slutet av 2018 var starkare än vi räknade med i februariprognosen. Det innebär att 2019 startar på en högre sysselsättningsnivå än enligt vår förra bedömning och har bidragit till en ljusare syn på sysselsättningen den närmaste tiden. För 2021–2022 har vi nu en svagare utveckling av arbetade timmar än i februarikalkylen. Det beror delvis på att en större del av den ökning vi förutsåg i förra prognosen redan har inträffat, men påverkas också av Statistiska centralbyråns nya befolkningsframskrivning.

Jämfört med våra beräkningar i februari dämpas skatteunderlagstillväxten hela perioden av att vi nu räknar med lägre lönehöjningar. Det beror på att en sedan länge bestående låg löneökningstakt i förhållande till konjunkturläget föranlett en nedrevidering av de löneökningar vår kalkyl utgår från. Detta medför även lägre indextal för inkomstanknutna pensioner, vilket förstärker effekten på skatteunderlaget.

Tabell 2. De senaste skatteunderlagsprognoserna

Procentuell förändring


2018

2019

2020

2021

2022

2018–2022

SKL maj

3,6

3,0

3,1

3,1

3,7

17,5

Reg apr

3,9

3,1

3,2

3,5

3,8

18,8

ESV mar

3,6

3,3

3,5

3,1

3,1

17,8

SKL feb

3,6

2,9

2,9

3,8

4,0

18,5

De av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna för 2018 och 2019, som ligger till grund för preliminär utbetalning av kommunal- och regionskatt 2019, är 1,040 respektive 1,039. Den i statsbudgeten beslutade ytterligare höjningen av grundavdragen för personer som fyllt 65 år har inte påverkat uppräkningsfaktorn för 2019.

Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.

Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos

Sett över hela perioden visar regeringens prognos mer än en procentenhet större ökning än SKL:s, en stor del av skillnaden uppstår 2018 och 2021. Regeringens större ökning 2018 beror på högre sociala ersättningar och inkomst av näringsverksamhet. Att regeringen räknar med större skatteunderlagstillväxt än SKL 2021 förklaras av att regeringen förutsätter en mer ihållande, och totalt över perioden större, sysselsättningsupp-gång. SKL:s prognos utgår dock genomgående från något större löneökningar än regeringens, vilket håller tillbaka skillnaden.

Även Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Det beror på att ESV utgår från högre löneökningstakt än SKL. Men effekten på skatteunderlaget motverkas till stor del av mindre pensionsinkomster och större grundavdrag i ESV-prognosen. I ESV:s prognos växer skatteunderlaget snabbare än i SKL:s i början av perioden men långsammare mot slutet. Det beror främst på att arbetsmarknadens utvecklingsförlopp ser olika ut i de båda prognoserna, även om sysselsättningsförändringen är lika stor när man ser till hela perioden.

Disponering av resultatutjämningsreserven

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren 2019–2021 (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling

Förändring i procent per år


2018

2019

2020

2021

2022

Snitt 10 år

3,9

3,8

4,0

4,1

3,9

Årlig ökning

4,2

3,7

3,1

3,1

3,7

Differens

0,3

–0,1

–0,9

–1,0

0,2

Källa: Skatteverket och SKL.

Slutavräkningar 2018–2019

Slutavräkning 2018

Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december.

Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2017 och 2018 till 4,8 procent respektive 3,4 procent i Budgetpropositionen för år 2018. Slutligt utfall för 2017 blev 4,49 procent och vår prognos i december 2018 visade på en ökning av skatteunderlaget med 3,6 procent för 2018. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2018 till –61 kronor per invånare den 1.11.2017.

SKL:s prognos enligt detta cirkulär innebär fortfarande en uppräkning med 3,6 procent för 2018 vilket innebär att prognosen för slutavräkningen 2018 är oförändrad. Därmed uppstår ingen korrigeringspost för 2018.

Slutavräkning 2019

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2018 och 2019 uppgår till 4,0 procent respektive 3,9 procent. SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2019 blir negativ och uppgår till –594 kronor per invånare den 1.11.2018. Jämfört med vår prognos i februari är det en förbättring med 46 kronor.

Ny befolkningsprognos

Den 12 april presenterade SCB en befolkningsprognos för åren 2019–2070.
Sveriges befolkning fortsätter att växa, men i en lägre takt än de senaste åren. Enligt framskrivningen kommer folkmängden att passera 11 miljoner år 2029, 12 miljoner i början av 2050-talet och 12,7 miljoner i slutet av framskrivningsperioden, år 2070.

Allt fler lever till höga åldrar. Enligt SCB:s befolkningsframskrivning kommer de kvinnor som i år fyller 65 år i genomsnitt ha 23 år kvar att leva, medan männen har en något kortare tid kvar att leva, 21 år.

Under en lång tid har fler invandrat än utvandrat. De senaste årens invandring har varit högre än någonsin men efter 2016 har antalet som flyttat till Sverige minskat. Under 2018 registrerades 132 600 invandrade personer. Bakom den minskade inflyttningen ligger framför allt en lägre invandring av personer som sökt skydd i Sverige. I framtiden förväntas både en högre invandring och en högre utvandring än vad den varit historiskt. Fortsatt antas fler invandrare än utvandrare.

Mer om prognosen finns att läsa på SCB:s webbplats.

I tabellen nedan syns den nya prognosen, som vi har räknat om till befolkningen per första november respektive år.

Tabell 4. Befolkningsprognos för åren 2018–2022

Antal respektive procent


2018 (utfall)

2019

2020

2021

2022

Befolkning 1 nov

10 215 309

10 311 365

10 399 581

10 482 963

10 561 549

Förändring i procent

1,011

1,009

1,009

1,008

1,007

Källa: SCB.

Regleringsbidrag/avgift

Förbundet har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2019 till 2022 (tabell 5 och 6). Förändringar sedan senaste bedömningen beror på vår skatteunderlagsprognos och på den nya befolkningsprognosen.

Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2019 till 2022

Miljoner kronor

2019

2020

2021

2022

Inkomstutjämning, netto (+)

70 395

71 672

73 892

76 627

Strukturbidrag (+)

1 052

1 062

1 071

1 080

Införandebidrag (+)

0

0

0

0

Summa inkomster för kommunerna (1)

71 416

72 734

74 964

77 707

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

78 589

84 129

86 969

86 969

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

7 173

11 395

12 005

9 262

Källa: SCB och SKL.

Tabell 6. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2019 till 2022

Kronor per invånare

2019

2020

2021

2022

Inkomstutjämning, netto (+)

6 891

6 951

7 105

7 310

Strukturbidrag (+)

103

103

103

103

Införandebidrag (+)

0

0

0

0

Summa inkomster för kommunerna (1)

6 991

7 054

7 208

7 413

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

7 693

8 159

8 363

8 296

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

702

1 105

1 154

884

Källa: SCB och SKL.

Observera att den del av ”Välfärdsmiljarderna” i BP2017 som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar av regleringsposten ovan. Den del som ingår uppgår till 3,5 miljarder kronor år 2019, 4,9 miljarder år 2020 och från och med 2021 ingår 7,0 miljarder kronor. Den del som fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De ”nya välfärdsmiljarderna” som första gången aviserades i BP 2018 ingår i SKL:s beräkningar och påverkar därmed regleringsposten positivt med 3,5 miljarder kronor 2019 och 7 miljarder kronor fr.o.m. 2020.

Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex

I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden 2018–2022. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler.

Tabell 7. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

Index


2018

2019

2020

2021

2022

Arbetskraftskostnader*

3,2

2,6

3,2

3,2

2,9

Övrig förbrukning

2,5

2,2

2,4

2,4

2,5

Prisförändring

2,9 %

2,5 %

3,0 %

2,9 %

2,8 %

*Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering.

Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna.

Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär ökade pensionskostnader de närmaste åren, men de förvänts dämpas på sikt . Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2020 och 2021. Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser och löner med mera som görs i kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För 2020 och 2021 påverkar det PKV med cirka +0,1 procentenheter.

Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF, dvs. konsumentprisindex med fast ränta, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

Arbetsgivaravgifter 2019 och preliminära arbetsgivaravgifter 2020 för kommuner

Arbetsgivaravgifterna enligt lag uppgår för år 2019 till 31,42 procent. Premien för avtalsförsäkringarna beräknas till 0,03 procent av lönesumman år 2019. SKL har för 2019 föreslagit ett kalkylerat pålägg avseende avtalspensioner på 7,70 procent för kommunerna. Sammantaget resulterar detta i ett PO-pålägg på 39,15 procent av lönesumman för år 2019.

Höjd arbetsgivaravgift 2020 på grund av högre pensionskostnader

När det gäller år 2020 finns det inget förslag i vårpropositionen på förändring av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna. Utifrån detta räknar vi preliminärt med att de blir oförändrade, 31,42 procent. Vi har heller ingen information om några förändringar i avtalsförsäkringarna.

För avtalspensioner föreslår vi en höjning av det kalkylerade pålägget från 7,70 procent till 8,70 procent. Pålägget har varit oförändrat länge men nu behöver det höjas. Bakgrunden är att allt fler av de anställda har pensionsgrundande lön utöver taket (7,5 inkomstbasbelopp) och därför har rätt till förmånsbestämd pension.

Det kan vara värt att notera att kostnaden för tjänstepensioner är starkt beroende av lönenivån. Det som rekommenderas i PO är utifrån genomsnittet i sektorn men kostnaden är betydligt högre för de anställda som har inkomster utöver taket i det allmänna pensionssystemet. På dessa överskjutande inkomster svarar tjänstepensionen för all pension. Se exempel över differentierade arbetsgivaravgifter i tabellen.

Sammantaget innebär det att de totala preliminära arbetsgivaravgifterna inklusive avtalsförsäkringar och avtalspensioner år 2020 blir 40,15 procent av lönesumman.

Särskilda löneskatten för äldre tas bort från 1 juli 2019 (riksdagsbeslut 15 maj)

För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år är arbetsgivaravgiften enligt lag 10,21 procent (ålderspensionsavgiften) och för avtalsförsäkringar betalas endast TFA (0,01 procent). Premie för avgiftsbestämd pension på 5,59 procent betalas vanligen fram till 67 år.

Den särskilda löneskatten på äldres inkomster, som infördes den 1 januari 2016, upp-går till 6,15 procent. Förslag föreligger om att den särskilda löneskatten på äldres inkomster ska tas bort. Det formella beslutet i riksdagen tas först den 15 maj 2019 och enligt förslaget ska skatten avskaffas från och med 1 juli 2019. Sammantaget blir därmed PO pålägget för de som fyllt 65 år 21,96 procent första halvåret 2019 men sänks till 15,81 procent för andra halvåret 2019 om förslaget beslutas som planerat.

För anställda födda 1937 och tidigare utgår inga arbetsgivaravgifter, eftersom dessa årgångar är helt kvar i det gamla pensionssystemet. Däremot så ska den särskilda löneskatten på 6,15 procent betalas så länge den nu finns, dvs. avseende första halvåret 2019.

Rabatt för unga 15–18 år som sommarjobbar

Det finns även ett förslag i vårpropositionen om att arbetsgivaravgiften exklusive pensionsavgiften ska tas bort för ungdomar i åldern 15–18 år. På inkomster upp till 25 000 kr/månad ska enbart pensionsavgiften betalas. Förslaget antas i samband med vårpropositionen beslutas och ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättningar som utbetalas efter den 31 juli 2019.

Se Bilaga 1 för kommunernas arbetsgivaravgifter.

Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag 2019–2026

I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras ”Prognosunderlag K 2019–2026” på vår webbplats på nedanstående länk:
http://www.skl.se/web/Skatteunderlagsprognos.aspx

Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun.

I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren 2019–2026. Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen återfinns via nedanstående länk:
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/budgetochplanering/statsbidragspecificering.1403.html

Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 19:6) beror på

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Ny befolkningsprognos
  • Preliminär kostnadsutjämning 2020
  • Reviderad LSS-utjämning 2019
  • Preliminär LSS-utjämning 2020

Beräkningarna bygger i övrigt på 2019 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen.

Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”

För att uppdatera modellen ska den aktuella filen laddas hem och sparas. Ladda ned filen

  • Uppdateringsfil-19021nr2.xls
    från sidan www.skl.se/modellensob. Följ sedan instruktionerna i filen eller manua-len, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär.

Information om tidpunkter under 2019 och frågor

Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern.

Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på skl.se och välj Prenumerera på webbinnehåll. Länken ligger i den grå sidfoten längst ner på sidan.

Under vårt område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik) finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären.

Frågor om detta cirkulär kan ställas till Anders Brunstedt (makroekonomi) 08-452 78 19, Bo Legerius (skatteunderlaget) 08-452 77 34, Anders Folkesson (utjäm-ningssystemet) 08-452 73 37, Måns Norberg (utjämningssystemet) 08-452 77 99, Peter Sjöquist (LSS-utjämning) 08-452 77 44, Per Sedigh (sammanvägt prisindex kommunal verksamhet) 08-452 77 43, Siv Stjernborg, (arbetsgivaravgifter) 08-452 77 51, Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag) 08-452 79 10.
Alla kan nås via e-post på mönstret: fornamn.efternamn@skl.se.

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Avdelningen för ekonomi och styrning
Sektionen för ekonomisk analys

Niclas Johansson      Mona Fridell

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Om cirkuläret

  • Författare
    Mona Fridell m.fl.
  • Löpnummer/utgåva
    19:21
  • Ämnen
    Ekonomi
  • Uppskattad lästid
    20 min
  • Diarienummer
    19/00674

Sidfot