Publicerad: 10 juni 2019

Cirkulär – viktig information från SKL och Sobona

Striktare tillämpning av begreppet sjukperiod

Försäkringskassan har utifrån en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (6655-17) ändrat sin tolkning av begreppet sjukperiod i socialförsäkringsbalken, vilket även i vissa fall ändrar bedömningsgrunden för rätten till sjukpenning vid längre sjukfrånvaro.

Striktare tillämpning av begreppet sjukperiod

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 6655-17) har lett till en ändring av Försäkringskassans tolkning av begreppet sjukperiod i socialförsäkringsbalken (SFB). HFD menar att begreppet sjukperiod ska tolkas så som tid när en arbetstagares arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, med minst en fjärdedel i förhållande till det vanliga arbetet, oavsett om sjukpenning har betalats ut eller inte. HFD påtalade i domskälen att den tidigare tillämpningen inte gav den effekt som rehabiliteringskedjans tidsgränser syftar till, nämligen att ge incitament för omställning.

Detta innebär i praktiken att en arbetstagare inte kan ”starta om” i rehabiliteringskedjan på samma sätt som tidigare och därigenom skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot ett så kallat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Ändringen trädde i kraft den 30 november 2018.

Tidigare tolkning

Tidigare tolkade Försäkringskassan begreppet sjukperiod så att rehabiliteringskedjan startar om från dag 1 förutsatt att arbetstagaren nekats sjukpenning på grund av att denne bedöms klara ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden samt att arbetstagaren inte fått sjukpenning under 90 dagar. När arbetstagaren ansökte på nytt om sjukpenning efter 90 dagar bedömde Försäkringskassan arbetsförmågan mot det vanliga arbetet igen. Alltså utifrån den bedömningsgrund som gäller under dag 1-90 i rehabiliteringskedjan.

Nuvarande tolkning

Försäkringskassans nuvarande tolkning av begreppet sjukperiod är att samma sjukperiod fortsätter löpa när arbetsförmågan mot det vanliga arbetet är fortsatt nedsatt. Det spelar därmed ingen roll om arbetstagaren varit ”utanför” sjukförsäkringen i 90 dagar eller mer.

Det innebär att vid ny ansökan om sjukpenning kan Försäkringskassan direkt komma att bedöma arbetsförmågan mot ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, alltså utifrån den bedömningsgrund som gäller efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Arbetstagaren måste även lämna in ett nytt läkarintyg till Försäkringskassan vid sådan ansökan.

Att tänka på för arbetsgivare

Förändringen i tillämpningen av begreppet sjukperiod påverkar inte arbetsgivare direkt. Däremot kan det som ovan nämnts påverka arbetstagarens möjligheter att få sjukpenning på nytt efter längre sjukfrånvaro, vilken i sin tur kan påverka dialog och möjligheter inom pågående rehabilitering.

Arbetsgivaren kan med fördel informera berörd arbetstagare om Försäkringskassans ändrade tolkning av begreppet sjukperiod och vilka konsekvenser det eventuellt kan ha för rätten till sjukpenning. Tänk på att vara särskilt uppmärksam på om arbetstagaren ansöker om tjänstledighet i syfte att invänta ny rätt till sjukpenning när 90 dagar passerat. Den möjligheten finns inte längre, eftersom rehabiliteringskedjan inte kan ”starta om” på samma sätt som tidigare. Syftet med informationen till arbetstagaren är att i dialog föra rehabiliteringen framåt.

Frågor

Frågor om detta cirkulär besvaras av Carina Rajala och Tina Eriksson, SKL.

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Om cirkuläret

  • Författare
    SKL: Carina Rajala
  • Löpnummer/utgåva
    19:24
  • Ämnen
    Arbetsgivarfrågor, Arbetsrätt, Sjukskrivning och rehabilitering, Socialförsäkringsbalken
  • Uppskattad lästid
    10 min
  • Diarienummer
    19/00692

Sidfot