Publicerad: 4 juli 2016

Forskningsreferenser

Källor för forskningsreferenser i Öppna jämförelser – Grundskola 2014.

Mikael Winberg

Mikael Winberg har undersökt om skolans strukturer motverkar insatser som görs för att öka elevernas motivation. En utgångspunkt har varit att studera orsaker till att många elever, även de med goda resultat i matematik och naturvetenskap, undviker fortsatta studier i dessa ämnen.

I projektet har forskarna integrerat teorier om motivation och kunskapssyn och undersökt hur dessa kan användas för att förklara såväl elevens känslor och beteendet under lärandet som de kunskaper de utvecklar.

Planer finns för en storskalig studie med internationella jämförelser för att identifiera de strukturer som motverkar att insatser för att öka motivationen får önskad effekt.  

Mikael Winbergs forskning  

Anders Jidesjö

Anders Jidesjö från Linköpings universitet har studerat undervisningen i naturvetenskap och teknik. Genom projektet har han bland annat sett att eleverna har stort intresse för naturvetenskap och teknik, men intresse och erfarenhet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Och bara de som valt NV-programmet på gymnasiet uppskattade grundskolans NO-undervisning.

Det visar sig också att det eleverna säger sig vilja läsa mer om undervisar lärare lite om. Det finns en undervisningstradition i skolan som bör brytas. Dessutom beror skillnaden i intresse hos eleverna på ålder. Yngre elever är mer faktaorienterade, medan äldre elever efterfrågar samhällskopplingar och vad som är nyttan med undervisningen. Här går policydebatten på tvärs mot forskningen. Vi behöver tänka mer om innehållets progression.

Om man jämför elevernas intresse med Discovery Channels programutbud ger det istället en god överensstämmelse. Medierna har populariserat naturvetenskap och teknik på ett sätt som mer möter elevernas intresse.  

ROSE-projektet  

Anders Jidesjös nuvarande forskning

Johan Lithner

Ett av syftena med de nationella proven är att påverka undervisningen så att eleverna bättre ska nå önskade kunskapsmål. Antagandet att dessa prov påverkar vad lärarna gör har dock mycket litet vetenskapligt stöd. Johan Lithner vid Umeå universite har lett ett projekt vars mål är att utröna vilken roll de svenska nationella matematikproven har i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses som en omfattande reform men som visat sig svår att genomföra.

Det som skiljer denna studie från andra är framför allt att den inte stannar vid att studera lärares och läromedelsförfattares uppfattningar, utan relaterar dessa till det faktiska genomförandet. I projektet definieras ett antal av de kompetenser som finns i de svenska kursplanerna i enlighet med internationell forskning och etablerade ramverk.

Övriga forskare är Ewa Bergqvist, Tomas Bergqvist, Torulf Palm och Björn Palmgren från Umeå universitet samt Jesper Boesen och Ola Helenius vid Göteborgs universitet.  

Johan Lithners forskning om nationella matematikprov

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot