Publicerad: 21 mars 2018

Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2018

För andra året i rad publiceras jämförbara indikatorer för placerade barns utbildningsnivå och hälsa.

Även i år visar resultatet att placerade barn har lägre utbildningsnivå och sämre hälsa än andra barn, och att de därmed är fortsatta förbättringsområden. Det är också en prioriterad fråga för SKL och i det regionala utvecklingsarbetet för barn och unga 2018.

Utbildningsnivå

Nya siffror från Öppna jämförelser för 2018 visar att barn som varit placerade i familjehem
eller HVB i lägre utsträckning har slutfört eller avslutat grund- och gymnasieskolan, jämfört med barn som inte omhändertagits av socialtjänsten.

Resultatet, som avser år 2016, visar att det var 80 procent av barnen som varit placerade under
hela årskurs 9 som slutförde grundskolan och 38 procent som avslutade en treårig gymnasieutbildning.

De barn och ungdomar som varit placerade någon gång under uppväxten, men inte under hela
årskurs 9, har ett ännu lägre resultat. Av dem fullföljde 67 procent grundskolan och bara 26 procent avslutade sina gymnasiestudier.

Skillnaderna är stora jämfört med barn och ungdomar som inte har varit placerade i dygnsvård, där nästan samtliga 17-åringar hade fullföljt grundskolan (93 procent) och 79 procent avslutat gymnasiet år 2016. Pojkarna har en lägre utbildningsnivå än flickorna, men det gäller även för barn som inte varit placerade.

Det redovisade resultatet gäller enbart barns utbildningsnivå, det vill säga att barnet varit registrerat för studier i högsta årskursen i grund- eller gymnasieskola, men ger inte någon information om studieresultatet, till exempel om utbildningen avslutats med godkända betyg/examen eller behörighet för högre studier.

Satsningar på placerade barns skolgång i många kommuner

I flera län finns det kommuner som arbetar med Skolfam, en arbetsmodell för att stärka skolresultatet för familjehemsplacerade barn. Ett flertal kommuner har också specialpedagoger anställda inom socialtjänsten för stöd till de placerade barnen.

Skolfam, för familjehemsplacerade barn

Ett annat projekt som pågår är Letterbox Club Sverige som syftar till att stärka utsatta barns läsförmåga. Projektet har utvärderats och resultaten är lovande. Under 2018 planeras en ny omgång i Letterbox Club med inbjudan till kommuner för att ta del av insatsen.

Letterbox Club, en intervention för att höja läsförmåga och inlärning hos barn i utsatta livssituationer

Inbjudan till Letterbox Club Sverige 2018 (PDF, nytt fönster)

Psykisk hälsa

Årets indikatorer visar att även placerade barns psykiska hälsa är sämre än övriga barns, vilket också förra årets resultat visade. Förskrivningen av psykofarmaka, till exempel antidepressiva eller lugnande medel, för de barn som varit placerade hela årskurs 9 var 27 procent 2016, jämfört med sex procent för övriga barn.

Framför allt för flickor var skillnaderna stora, där en tredjedel av de placerade flickorna hade förskrivits psykofarmaka år 2016, jämfört med sju procent av de jämnåriga flickor som inte varit placerade i dygnsvård. Det är fler fickor än pojkar som har förskrivits psykofarmaka, även för de barn som inte varit placerade. Uppgifter om somatisk hälsa och tandvård saknas.

Arbetet med placerade barns skolgång och hälsa är inte enbart en fråga för socialtjänsten,
utan det krävs samverkan och samordnade insatser. Det pågår flera olika satsningar regionalt och lokalt i kommunerna. Vid slutet av 2017 hade samtliga 21 län tecknat överenskommelser om hälsoundersökningar inklusive tandläkarundersökningar av placerade barn. I ett flertal län finns också rutiner och struktur för samverkan.

Fortsatt stöd från SKL

Den 28 februari höll SKL ett seminarium om hälsoundersökningar av placerade barn för att belysa arbetet, bland annat presenterade Skåne hur man praktiskt arbetar i länet för att öka andelen hälsoundersökningar (socialtjänst samt hälso- och sjukvård).

I det regionala utvecklingsarbetet kommer placerade barns hälsa att vara ett fortsatt prioriterat område. SKL fortsätter att samordna och ge stöd, bland att genom ett projekt om de placerade barnen som har behov av både psykiatriska insatser och insatser från socialtjänsten.

SKL undersöker också vilket stöd regionerna behöver för att implementera de nya bestämmelserna om hälsoundersökningar av placerade barn och överenskommelser om samarbete om barn som vårdas utanför det egna hemmet.

De redovisade resultaten avser år 2016 och enbart barn och unga som är folkbokförda i Sverige. Det innebär att asylsökande barn och ensamkommande barn som ännu inte fått uppehållstillstånd inte ingår i statistiken. Inte heller barn med skyddad identitet. Statistiken ger därmed inte hela bilden av placerade barn.

I resultatet görs inte heller någon särredovisning av svenskfödda respektive utlandsfödda barn eller för nyanlända barn, vilket är olyckligt eftersom det är känt sedan tidigare att utlandsfödda barn som kommer i skolåldern har sämre skolresultat än svenskfödda.

Övriga indikatorer för öppna jämförelser inom social barn- och ungdomsvård publiceras i juni 2018.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot