Publicerad: 15 juni 2018

Öppna jämförelser 2018 av social barn- och ungdomsvård

För nionde året i rad publiceras öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården i samverkan med Socialstyrelsen.

Öppna jämförelser – social barn- och ungdomsvård 2018, Socialstyrelsen

Nya frågor i årets jämförelser är om handläggarens kompetens, andel konsulthandläggare samt om systematiskt uppföljning utifrån BBIC-variablerna. Resultatet visar att kommunernas arbete med systematisk uppföljning har ökat, men det är fortfarande ett viktigt utvecklingsområde.

Drygt hälften av kommunerna har en aktuell rutin för information om samordnad individuell plan – en ökning med 10 procentenheter jämfört med förra året. I 86 procent av kommunerna har handläggare som utreder barn som utsatts för/bevittnat våld fått fortbildning om våld i nära relationer det senare året, vilket också är en ökning från tidigare år.

Även i år visar registerindikatorerna att placerade barn har lägre utbildningsnivå och sämre hälsa än andra barn, och att dessa därmed är fortsatta förbättringsområden. Registerindikatorerna om utbildning och hälsa publicerades redan i mars.

Systematisk uppföljning

Årets jämförelser visar att fler kommuner (15 procent) har sammanställt resultat av uppföljning i enskilda ärenden på gruppnivå och använt resultatet för att utveckla verksamheten inom öppenvården, jämfört med 2017.

Motsvarande utveckling har dock inte skett inom dygnsvården, där endast 8 procent av kommunerna såväl 2017 som 2018 använt resultat från uppföljning för att utveckla verksamheten.

Nytt för i år är frågor om systematiskt uppföljning med stöd av BBIC-variabler för uppföljning i kommunernas verksamhetssystem.

Under två års tid har SKL tillsammans med ett antal kommuner bedrivit utvecklingsprojektet Webbkollen Barn och unga för att pröva hur ett antal variabler för uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården fungerade i praktiken. Projektet avslutades i januari 2018
och erfarenheter och lärdomar från projektet redovisas i en slutrapport.

Läs eller ladda ner Slutrapporten Webbkollen Barn och unga

Placerade barns utbildningsnivå

Sifforna visar att barn som varit placerade i familjehem eller HVB i lägre utsträckning har slutfört eller avslutat grund- respektive gymnasieskolan, jämfört med barn som inte omhändertagits av socialtjänsten. Resultatet, som avser år 2016, visar att det var 80 procent av barnen som varit placerade under hela årskurs 9 som slutförde grundskolan och 38 procent som avslutade en treårig gymnasieutbildning.

De barn och ungdomar som varit placerade någon gång under uppväxten, men inte under hela årskurs 9, har ett ännu lägre resultat. Av dem fullföljde 67 procent grundskolan och bara 26 procent avslutade sina gymnasiestudier. Skillnaderna är stora jämfört med barn och ungdomar som inte har varit placerade i dygnsvård, där nästan samtliga 17-åringar hade fullföljt grundskolan (93 procent) och 79 procent avslutat gymnasiet år 2016.

Det redovisade resultatet gäller enbart barns utbildningsnivå, det vill säga att barnet varit registrerat för studier i högsta årskursen i grund- eller gymnasieskola, men ger inte någon information om studieresultatet, till exempel om utbildningen avslutats med godkända
betyg/examen eller behörighet för högre studier.

Satsningar på placerade barns skolgång i många kommuner

Det pågår flera skolsatsningar i kommunerna. I flera län finns det kommuner som arbetar med Skolfam, en arbetsmodell för att stärka skolresultatet för familjehemsplacerade barn. Ett flertal kommuner har också specialpedagoger anställda inom socialtjänsten för stöd till de placerade
barnen.

Skolfam, för familjehemsplacerade barn

Ett annat projekt som pågår är Letterbox Club Sverige som syftar till att stärka utsatta barns läsförmåga. Projektet har utvärderats och resultaten är lovande. Under 2018 planeras en ny omgång i Letterbox Club.

Letterbox Club - en intervention för att höja läsförmåga och inlärning hos barn i utsatta livssituationer

Placerade barns psykiska hälsa

Förskrivningen av psykofarmaka, till exempel antidepressiva eller lugnande medel, för de barn som varit placerade hela årskurs 9 var 27 procent 2016, jämfört med sex procent för övriga barn.

Framför allt för flickor var skillnaderna stora, där en tredjedel av de placerade flickorna hade förskrivits psykofarmaka år 2016, jämfört med sju procent av de jämnåriga flickor som inte
varit placerade i dygnsvård.

De redovisade resultaten avser år 2016 och enbart barn och unga som är folkbokförda i Sverige. Det innebär att asylsökande barn och ensamkommande barn som ännu inte fått uppehållstillstånd inte ingår i statistiken. Inte heller barn med skyddad identitet.

Hitta din egen kommuns resultat i Kolada

Klicka på länken nedan till Jämföraren, välj kommun och gå till fliken Tabeller/Öppna
jämförelser Socialtjänst. Välj sedan önskad ÖJ.

Jämföraren i kommun- och landstingsdatabasen Kolada (nytt fönster)

Utbildningar i höst

Under hösten erbjuds flera olika utbildningar med fokus på nyckeltal, analys och systematiskt uppföljning:

  • Den 1 oktober har SKL, i samarbete med RKA, en introduktionsutbildning till nyckeltal inom socialtjänsten. Vad finns det för nationell data och hur kan den användas för verksamhetsutveckling?

Hur du använder nyckeltal för att analysera socialtjänsten – en introduktionsutbildning

  • SKL har i samarbete med RKA även en tvådagarsutbildning, den 10 september och den 6 november, om hur nyckeltal och indikatorer kan användas för en mer träffsäker verksamhetsutveckling. Teori varvas med praktiskt arbete och erfarenhetsutbyte.

Analysera och utveckla individ- och familjeomsorgen dag 1 av 2

  • SKL och Socialstyrelsen erbjuder tillsammans en utbildning i praktisk verksamhetsuppföljning. Utbildningen består av två workshops, den 14 september och den 4 december, där deltagarna arbetar praktiskt med uppföljning av en verksamhet.

Systematisk uppföljning i socialtjänsten

Fakta

  • Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten för ÖJ socialtjänst 2018 baseras huvudsakligen på information från en kommunenkät under januari-februari 2018.
  • Merparten av årets indikatorer är jämförbara med 2017 års indikatorer. Information om förändringar och jämförbarhet mellan åren 2016-2018 finns i Socialstyrelsens användarguider för att tolka resultatet för respektive område.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot