Publicerad: 30 januari 2018

Kommunens och polisens trygghetsarbete i samma hus

På Trygghetscenter i centrala Karlstad arbetar poliser sida vid sida med kommunens uppsökande team, brottsofferjouren, säkerhetskoordinatorer från räddningstjänsten och Ungdomar för trygghet.

I slutet av Drottninggatan ligger Migrationsverkets Värmlandskontor, Filmstaden, Karlstads största hamburgerrestaurang, busstationen och Systembolaget. Mycket folk rör sig i området; en lämplig plats för ett Trygghetscenter. Centret startade 2005, från början enbart med en polis och en väktare som samarbetade med olika kommunala förvaltningar.

Sju år senare tog Räddningstjänsten Karlstadsregionen över ansvaret från Karlstads kommun, eftersom trygghet och säkerhet blivit en allt större del av räddningstjänstens uppdrag. Två av räddningstjänstens säkerhetskoordinatorer och en försäkringssamordnare är placerade på Trygghetscenter. Härifrån utgår också socialförvaltningens uppsökande team som arbetar med missbrukare, liksom Ungdomar för trygghet.

De är nio personer mellan 18 och 21 år som är anställda av räddningstjänsten. På dagarna finns de på högstadieskolor som en "ung vuxen", på vardagskvällarna ordnar de fritidsaktiviteter och på fredags- och lördagskvällar nattvandrar de. Här finns också brottsofferjouren med tre medarbetare. De två poliser som jobbar på Trygghetscenter ägnar sig främst åt kontakter med brottsoffer och åt förebyggande arbete. Och finns inte poliserna där kan någon annan på centret ta emot polisärendet.

Samordnat arbete med flera aktörer under samma tak

Pia Holmstrand, chef på säkerhetsavdelningen vid Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

– Det är en av de stora fördelarna. Medborgarna möter flera aktörer under samma tak och de som jobbar där kan täcka upp för varandra, säger Pia Holmstrand som är chef på säkerhetsavdelningen vid Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

– Den andra stora fördelen är förstås att de kan hålla varandra informerade och samordna sina aktiviteter. Centrets expansion vittnar om hur trygghetsbegreppet successivt vidgas.

Malin Hedberg, ordförande i räddningstjänstförbundets direktion.

– Trygghet och säkerhet är en del av att vara en attraktiv stad, säger Malin Hedberg (FP), ordförande i räddningstjänstförbundets direktion.

Begreppets omfattning syns också i den enkät som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skickade ut i vintras. Frågorna handlar bland annat om den som svarar har drabbats av inbrott, misshandel eller brand. Eller av identitetsstöld på nätet eller datavirus, av strömavbrott eller vattenläcka.

Räddningstjänsten Karlstadsregionen tackade ja till erbjudandet att få MSB:s enkätundersökning gjord på kommunnivå i förbundets sex kommuner, precis som man gjorde förra mandatperioden.

– Det ger oss en möjlighet att se vad som förändras över tid.

– Vi har presenterat några delar för vår direktion. Och när flera kommuner nu börjar planera för att öppna ett Trygghetscenter är det bra att veta vad kommuninvånarna upplever, säger Pia Holmstrand.

Stora fördelar med räddningstjänstförbund

När enkätsvaren ska analyseras är det en stor fördel att ingå i ett räddningstjänstförbund.

– Förbundets säkerhetskoordinatorer har specialistkompetens som småkommunerna inte kan ha, säger direktionsordförande Malin Hedberg. Hon tillägger:

– Att vi ingår i ett förbund fråntar inte kommunerna ansvaret. Vi som sitter i direktionen måste ta med oss frågorna till övriga kommunala organ.

Frågor om den egna beredskapen ingår i enkäten. Har du ficklampa hemma? Brandvarnare? Dunkar att hämta vatten i? Listigt lösenord till datorn?

– Att få den enskilda att förstå sitt eget ansvar ser jag som den allra största utmaningen framöver, säger Malin Hedberg.

Samverkansprojektet Tryggt och Säkert Län

Våren 2014 startade Värmland samverkansprojektet Tryggt och Säkert Län. Länsstyrelsen är projektägare. Samtliga 16 kommuner deltar, liksom landstinget, Karlstads universitet, Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Polismyndigheten Värmland samt MSB och Konsumentverket. Den första fasen i projektet är att analysera statistik för att ta reda på var de största riskerna finns i kommunerna, var de oönskade händelserna sker och vilka som drabbas.

Anna-Carin Johansson, chef för landstingets folkhälso- och samhällsmedicinska enhet.

Analyserna av statistiken ska leda till att nya modeller och verktyg
utvecklas för att på sikt undvika mänskligt lidande och minska
samhällets kostnader för oönskade händelser. En grundtanke i projektet Tryggt och Säkert Län är att använda sig av statistik. Landstinget i Värmland är bättre på att samla skadestatistik än de flesta andra landsting.

– Statistiken ger ett viktigt underlag för den fortsatta analysen, säger Anna-Carin Johansson, chef för landstingets folkhälso- och samhällsmedicinska enhet.

Åtgärder för att minska självmordsfrekvensen

Självmordsfrekvensen är förhållandevis hög i Värmland, speciellt bland männen.

– Självmord berör och påverkar så många, säger Anna-Carin Johansson.

Samhällets nya sätt att betrakta självmord är också symtomatiskt för det utökade trygghetsbegreppet och för samhällets engagemang.

Jonas Gerborn, säkerhetskoordinator och processtöd i projektet.

– Förr såg man det som att individen begick självmord efter ett rationellt övervägande, säger Jonas Gerborn, som är säkerhetskoordinator och processtöd i projektet.

Nu har man sett att ganska enkla åtgärder kan hindra den förtvivlade från att beröva sig livet. Det kan vara handfasta saker, som att järnvägsbroar byggs om så att det blir svårare att kasta sig framför tåget eller en bättre fungerande psykiatri.

Och det är inte så som man trodde förr att den som hindras från att ta sitt liv en gång kommer att försöka igen tills han eller hon lyckas.

– Det går att förhindra, konstaterar Jonas Gerborn.

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen

Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett kommunalförbund som har bildats av Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors.

Kommunernas storlek varierar kraftigt. Karlstad har närmare 88 000 invånare medan Munkfors är en av landets minsta kommuner med cirka 3 650 invånare.

Karlstadsregionen var en av 58 kommunförbund/kommuner som nappade på erbjudandet från MSB och SKL om att köpa ett tilläggsurval där 600 personer i varje kommun skulle tillfrågas. På så sätt går det att redovisa undersökningsresultaten på kommunnivå.

Texten är hämtad ur Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2014.

Publikationer








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot