Publicerad: 15 juni 2018

Öppna jämförelser 2018 av våld i nära relationer

2018 års Öppna jämförelser av våld i nära relationer visar på stort engagemang i kommunerna. Den innehåller flera förbättrade resultat och svarsfrekvensen är fortsatt hög.

Öppna jämförelser Våld i nära relationer 2018, Socialstyrelsen

Några resultat från årets jämförelser

Årets resultat visar förbättringar inom en rad områden och särskilt när det gäller kunskap. För att kunna möta våldsutsatta vuxna, och även barn som har upplevt den ene föräldern utsätta den andra för våld och kanske också själva blivit direkt utsatta, behövs kunskap och kompetens. Det behövs givetvis också i mötet med våldsutövare.

Resultatet för 2018 visar att 42 procent av kommunerna har en aktuell samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling för våld i nära relationer/vuxna, och 40 procent för våld i nära relationer/barn. Det är en ökning med sju respektive sex procentenheter sedan 2017.

Många kommuner har specialiserade enheter för arbetet med våld i nära relationer, samtidigt möter alla delar i socialtjänsten personer som är våldsutsatta. För att så många som möjligt ska kunna få stöd och hjälp är det av stor vikt att det finns rutiner i hela socialtjänsten för
att både upptäcka våldsutsatthet och för hur man agerar i de lägena.

Glädjande är därmed att andelen kommuner som har aktuella rutiner vid indikation på att en vuxen utsatts för våld har ökat. Störst ökning har skett inom äldreomsorgen (från 37 till 43 procent), socialpsykiatrin (från 41 till 48 procent) och ekonomiskt bistånd (från 52 till 59 procent).

I många ärenden är hotbilden från våldsutövaren så pass hög att den våldsutsatta, och eventuella barn, måste skyddas av socialtjänsten. I stort sett alla kommuner (98 procent, som 2017) erbjuder skyddat boende till kvinnor som utsatts för våld. 91 procent av kommunerna kan också erbjuda skyddat boende till våldsutsatta män 2018, jämfört med 86 procent 2017.

Förbättringsområden

De förbättringsområden som identifierades 2017 kvarstår. Resultaten för den formaliserade samordningen och samverkan i enskilda ärenden, både internt och externt, har även sjunkit något. Knappt 20 procent av kommunerna har aktuella överenskommelser med vuxenpsykiatri, ungdomsmottagningar och akutmottagningar. Våld i nära relationer är ett komplext problem som kräver samordning och samverkan mellan samhällets olika instanser för att de berörda ska kunna få rätt stöd och hjälp.

När det gäller barn i skyddade boenden saknar fortfarande 85 procent av kommunerna rutiner för att säkra barnens skolgång. Det är ungefär samma resultat som 2016 och 2017 och ett fortsatt viktigt utvecklingsområde. Det är glädjande att resultaten (ovan) visar att kommunerna har hög beredskap för att erbjuda skyddat boende. Samtidigt är det av stor vikt att tiden på skyddat boende inte blir ett alltför stort ingrepp i de våldsutsattas liv utan istället en öppning framåt.

För barn på skyddade boenden är det vitalt att så mycket som möjligt av vardag, sammanhang och rutiner upprätthålls, tillika att de inte riskerar att komma efter i skolan. Skolplikten omfattar även dessa barn och här har kommunerna ett fortsatt viktigt arbete att utveckla.

Systematisk uppföljning är också ett fortsatt förbättringsområde. Endast 10 procent av kommunerna (9 procent förra året) använder uppföljningsresultat i syfte att utveckla verksamheten. Systematisk uppföljning är en viktig informationsskälla som kan ge värdefull kunskap för att vidareutveckla arbetet. SKL ser därför positivt på det kostnadsfria verktyget SUV (Systematisk uppföljning våld) som Socialstyrelsen utvecklat och som nu finns tillgängligt att prova i kommunerna efter kontakt med Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens verktyg för systematisk uppföljning och SUV

SKL:s arbete med kvinnofridsfrågor

SKL ger på olika sätt stöd till kommuner att utveckla kvinnofridsarbetet på de områden som behöver förbättras. SKL gav 2016 ut rapporten ”Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet”, som ger konkreta tips och inspiration för förbättring.

Rapporten "Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbete"

SKL driver också intressebevakning gentemot nationella myndigheter och regeringskansliet för att ge medlemmarna bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. Resurser till verksamheterna samt nationellt stödmaterial om skolgång för barn på skyddat boende är exempel på frågor som SKL driver nationellt.

2018–2020 gör SKL en särskild kvinnofridssatsning efter överenskommelse med regeringen.

– Två centrala mål i satsningen är att arbeta för stärkt samverkan på lokal, regional och nationell nivå, och för utveckling av systematisk uppföljning och analys, berättar Åsa Furén-Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, SKL.

Överenskommelse om stöd till arbete för jämställdhet och kvinnofrid

Hitta din egen kommuns resultat i Kolada

Klicka på länken nedan till Jämföraren, välj kommun och gå till fliken Tabeller/Öppna
jämförelser Socialtjänst. Välj sedan önskad ÖJ.

Jämföraren i kommun- och landstingsdatabasen Kolada (nytt fönster)

Stöd att arbeta med resultaten

SKL uppmuntrar medlemmar att använda sina resultat i Öppna jämförelser – våld i nära relationer strukturerat i verksamhetsutveckling för att belysa vad som behöver förbättras för att stärka kvaliteten i den egna organisationen. Förbundet har även tagit fram en handbok som kan fungera som stöd i det arbetet.

Handbok för arbetet med Öppna jämförelser socialtjänst

Kortversion av Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst

Utbildning i höst

Hösten 2018 erbjuder SKL tillsammans med RKA en tvådagarsutbildning i att analysera och utveckla individ- och familjeomsorgen med hjälp av öppna jämförelser och andra nyckeltal.

Utbildningen Analysera och utveckla socialtjänsten - dag 1

Fakta

  • Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten för ÖJ socialtjänst 2018 baseras huvudsakligen på information från en kommunenkät under januari-februari 2018.
  • Merparten av årets indikatorer är jämförbara med 2017 års indikatorer. Information om förändringar och jämförbarhet mellan åren 2016-2018 finns i Socialstyrelsens användarguider för att tolka resultatet för respektive område.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot