Publicerad: 11 mars 2016

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom Komvux (Ds 2015:60)

Departement: Utbildningsdepartementet
Sista svarsdatum till departement/motsv: 2016-03-17
Besvarat av SKL: 2016-03-11
Ansvarig på SKL: Mats Söderberg

Remissvar från SKL (PDF, nytt fönster)

Sammanfattning

Inriktningen på förslagen i promemorian är att ge människor bättre förutsättningar för
behörighetsgivande utbildningar inför fortsatta studier. Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) anser att en höjning av de nationella ambitionsgraden i dessa
avseenden är principiellt riktig. Detta med hänsyn till de ökade krav på kvalifikationer
och möjligheter till omställningar som utvecklingen i dagens samhällsliv medför.

Förbundet framhåller dock att en rättighetslagstiftning utifrån en given
finansieringsnivå inte kan utgöras av helt obegränsade nyttigheter för individer och
utbildningsaktörer, utan behöver vara omgiven av vissa ramar. I några fall diskuteras i
promemorian sådana möjliga begränsningar, och i vissa fall kan de bli föremål för
myndighetsuppdrag.

Behovet av sådana ramar avser följande frågeställningar:

  • Vilka ämnen man skall en individ kunna läsa för att uppnå allmän behörighet till högskolan? Förbundet anser att vägen dit behöver bedömas av kommunen. (I enlighet med promemorians förslag).
  • Rätten att läsa in särskild behörighet till högskolan. Förbundet anser att den rättigheten behöver anges till viss omfattning, till exempel 300 poäng, om inte hemkommunen medger annat.
  • Rätten för den som redan har särskild behörighet att läsa in ytterligare en särskild behörighet. Förbundet framhåller att den behöver omges av en ram t.ex. uttryckt i visst antal poäng, eller uttryckas som ”i den utsträckning hemkommunen medger”.
  • Rätten att läsa för att uppnå särskilda förkunskapskrav för yrkeshögskolan.  Förbundet framhåller att den behöver begränsas till mer frekvent förkommande ämnen, exempelvis de som förekommer i områdesbehörigheter för högskolan. (Här förutsätts ett uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan).

Förbundet ställer sig bakom förslaget om förändrade urvalsregler – avseende dem som
inte omfattas av en rättighetslagstiftning - så att även individer med längre utbildning men som har svag ställning på arbetsmarknaden får ingå i urvalsbestämmelserna.

Förbundet ställer sig även bakom förslaget om en förstudie angående nationell
elevdatabas.

Vad gäller finansieringen av reformen ser förbundet att etableringsuppdragets
målgrupp ökar kraftigt de närmaste åren vilket i sin tur i mycket hög grad kan påverka
antalet nyanlända i behov att studera inom behörighetsgivande vuxenutbildning. Det
finns dock idag varken inom stat eller kommun någon möjlighet att i dagsläget
uppskatta den kommande omfattningen av detta. När en sådan ökning kan konstateras
måste därför ytterligare statliga tillskott till den nu föreslagna rättighetsreformen ske.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot