Publicerad: 16 februari 2015

Avsteg i redovisning handlar inte om brister i revision

Jonas Svensson och Dan Brännström på FAR (branchorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare) oroar sig i DI den 9/2 för att den kommunala redovisningen och revisionen inte håller måttet.

Den kommunala revisionsordning vi har idag är väl förankrad. Den har reformerats ett stort antal gånger i syfte att tydliggöra uppdraget, höja kompetensen och säkra revisionens oberoende. I de allra flesta fall fungerar den mycket bra.

Det förekommer att avvikelser sker från någon enstaka regel i den kommunala redovisningslagen. Den vanligaste förekommande avvikelsen handlar om den ifrågasatta pensionsredovisningen. Det är cirka 25 kommuner/landsting som valt att redovisa hela skulden i balansräkningen. Detta kritiserar också revisionen i sin granskning. Men avstegen i redovisningen handlar inte om brister i revisionen.

Beträffande den kommunala redovisningen har SKL sedan lång tid och i många olika sammanhang, bland annat i ett remissvar, begärt en översyn av redovisningslagens regler om pensionsredovisning. Vi ser med tillförsikt fram emot vad den nu pågående utredningen kan komma att föreslå.

År 2000 ändrades den lagstadgade revisionen vilket innebar att det måste finnas sakkunniga med, alltså professionella revisorer. De kan vara certifierade genom Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer, auktoriserade eller ha en annan kompetens, allt beroende på vad som ska granskas. En auktoriserad revisor har inte den kompetens som behövs för att granska måluppfyllelse och effektivitet i verksamheten, oftast inte heller för granskning av styrning och kontroll i en politiskt styrd verksamhet. Det kommunala revisionsuppdraget är väsentligt bredare än att granska räkenskaper och årsredovisning. De sakkunnigas rapporter ska också gå tillsammans med revisionsberättelsen utan påverkan från de förtroendevalda till fullmäktige.

För att få underlag har vi en granskning som i första hand tar sikte på om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål och beslut och om detta sker med tillräcklig styrning och kontroll. Det är också vad medborgare och politiker efterfrågar. Men givetvis granskas även räkenskaper och styrning, precis som i ett företag.

SKL står bakom denna revisionsordning. Det ligger ett särskilt värde i att revisorerna är förtroendevalda. Revisorerna har insikt och erfarenhet av hur det politiska systemet fungerar.

I samspelet med de förtroendevalda revisorerna med sin specifika kunskap och demokratiska förankring och de sakkunniga med revisions- och metodkunskap skapas en revision som svarar mot både det politiska som det professionella system som granskas. Det blir en balans i systemet. Ett starkt revisionskoncept helt enkelt.

Ansvarsprövningen vilar i kommuner, landsting och regioner på en väsentligen bredare bas än i ett aktiebolag. Prövningen från såväl revisorer som fullmäktige kopplar logiskt till samma perspektiv som revisorernas granskning, det vill säga måluppfyllelse och effektivitet, styrning och intern kontroll samt rättvisande räkenskaper.

I kommuner, landsting och regioner är det inte tillräckligt att granska och värdera årsredovisningen för att bedöma ansvarstagandet. Det behövs en bredare och djupare information om verksamhetens tillstånd och nämndernas förmåga till ansvarstagande. Alltså, det som revisorerna granskar.

Håkan Sörman
VD på Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på di.se, 2015-02-16.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot