Publicerad: 29 januari 2015

Bättre integration kan säkra välfärden

En ny rapport från SKL visar att utmaningen att finansiera framtidens välfärd kvarstår – men inte längre anses vara lika krävande.

Människor som går på en trottoar.

För fem år sedan presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en uppmärksammad rapport som visade att kommunernas och landstingens samlade skatteuttag på 25 års sikt hotade att stiga med 13 kronor. Rapporten Framtidens utmaning var bara en i raden av rapporter som pekade mot behovet av stora framtida skattehöjningar. Nu, fem år senare, kan vi konstatera att skatterna i kommuner och landsting har höjts förhållandevis lite och det totala skattetrycket är lägre än för fem år sedan. Trots detta kan vi se att resurserna till välfärden har ökat väsentligt.

Men denna utveckling väcker frågor. Kan det vara så att välfärdens finansieringsproblem, så som de beskrevs för fem år sedan, var en överdrift? Eller är det så att skatteunderlaget och den svenska ekonomin har utvecklats betydligt bättre än vad någon vågat hoppas på? Eller är det så att de offentliga finanserna har raserats och det läge vi nu står inför är ännu svårare än vi trodde för fem år sedan?

Jämförelse av två framtidskalkyler

I en aktuell rapport, Den svårförutsägbara framtiden, jämför vi utvecklingen i Framtidens utmaning med en senare beräkning. Jämförelsen har som mål att följa hur kommunsektorns intäkter och kostnader utvecklas, men också hur utvecklingen ser ut för svensk ekonomi i stort. Jämförelsen sträcker sig till och med år 2017.

En avgörande skillnad mellan de två beräkningarna är befolkningsutvecklingen. I 2009 års befolkningsprognos förutsågs en befolkning på 9,7 miljoner år 2017. I Statistiska centralbyråns senaste bedömning har denna siffra justerats upp till 10,0 miljoner invånare. I stort sett hela uppjusteringen beror på en större invandring, vilket i sin tur hänger samman med en större flyktinginvandring. Den större befolkningen har betydelse både för kommuner och landstings intäkter och kostnader.

Kostnadsökning med en procent per år

En viktig utgångspunkt i den tidigare rapporten var att framtida kostnader beräknades växa 1 procent per år utöver de krav som förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning ställer, till exempel att fler barn ger upphov till fler platser i skolan. En sådan kostnadstillväxt ligger i linje med hur utvecklingen har sett ut under de senaste tre decennierna.

Under denna tid har visserligen omfattande strukturförändringar skett, till exempel utbyggnaden av förskola och skolbarnomsorg, inrättandet av en treårig gymnasieskola öppen för alla och satsningar på funktionshindrade i samband med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om assistansersättning (LASS). Men kostnaderna har trots det fortsatt att växa 1 procent årligen utöver demografin även efter att dessa omställningar har gjorts. En fortsatt kostnadstillväxt av denna omfattning är, enligt vår mening, också rimligt att räkna med i framtiden.

I Framtidens utmaning beräknades en sådan kostnadstillväxt leda till att skatteuttagen skulle behöva höjas med 13 kronor fram till år 2035. De omfattande skattehöjningarna låg i huvudsak en bit fram i tiden. Under den första tredjedelen av beräkningsperioden, det vill säga fram till år 2017, begränsades skattehöjningarna till två kronor. Att kommuner och landstings skatteuttag fram till i år enbart höjts med 42 öre är därför inget skäl att avfärda rapportens problembeskrivning.

Bättre utveckling av sysselsättning och skatteunderlag

Att skatterna inte har behövt höjas mer än vad som blivit fallet beror inte på att kostnaderna utvecklats långsammare än beräknat utan i stället på att skatteunderlaget och därmed skattintäkterna utvecklats bättre än förväntat. Sedan beräkningarna i Framtidens utmaning har vi sett en betydligt bättre utveckling av sysselsättningen och skatteunderlaget (se diagram). Det handlar dels om att nedgången i sysselsättningen under finanskrisen inte blev så djup och långdragen som befarades, dels att andelen sysselsatta i befolkningen långsiktigt ser ut att nå högre nivåer än vi tidigare har räknat med. Framförallt det senare gör att framtiden kan ses an med större tillförsikt.

Graf: Antalet sysselsatta relativt antalet personer i åldern 20-64 år.

Antalet sysselsatta relativt antalet personer i åldern 20-64 år. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

En annan omständighet som bidragit till att förbättra möjligheterna att finansiera framtidens välfärd är den förbättring som skett i statens förmögenhetsställning. Trots att statens inkomster år efter år har understigit utgifterna, har nettot av statens finansiella tillgångar och skulder kommit att förbättras. Förklaringen är en positiv värdetillväxt hos tillgångarna. För den offentliga sektorn som helhet uppgick nettot av finansiella tillgångar och skulder till 750 miljarder kronor i slutet av i fjol. Det motsvarar ungefär 20 procent av BNP. Kommunsektorns del i denna nettoförmögenhet är försumbar, men den starka förmögenhetsställningen gör det i framtiden lättare för staten att tillhandahålla resurser för verksamheter i kommuner och landsting. Närmare en femtedel av kommuner och landstings intäkter består i nuläget av statsbidrag.

Utmaningar kvarstår men är inte fullt så krävande

Slutsatsen i vår rapport är att framtidens utmaning kvarstår, men att den inte längre framstår som lika krävande. Det innebär inte att vi ruckar på tidigare gjorda antaganden om att kommuner och landstings verksamheter är i behov av resurstillskott som överstiger demografins krav.

Vi menar i stället att lösningen på problemet med välfärdens långsiktiga finansiering snarare finns på intäktssidan och inte minst då i framgångsrika strukturreformer med till exempel en förbättrad integration som ökar förvärvsgraden och antalet arbetade timmar. Sysselsättningen och skatteunderlaget har under de senaste fem åren utvecklats betydligt bättre än väntat. Det gäller också när man relaterar sysselsättningen och skatteunderlaget till befolkningsutvecklingen och till behoven i verksamheterna. En fortsatt utveckling i denna riktning kommer att underlätta välfärdens finansiering. Den centrala frågan blir då – hur säkerställer vi en fortsatt sysselsättnings- och skatteunderlagstillväxt?

Nästa år kommer vi att ta fram nya långsiktskalkyler i syfte att belysa dels i vilken mån problembilden från Framtidens utmaning fortfarande står sig och dels undersöka vilka förändringar i sysselsättningen som framöver krävs för att välfärden långsiktigt ska kunna klaras utan större skattehöjningar.

Bettina Kashefi
Chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting

Per-Lennart Börjesson
Prognosansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats i Dagens Samhälle, 2015-01-29.

Publikationer

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot