Publicerad: 17 december 2015

Den akuta situationen kräver regeländringar

Kommuner och landsting vill ge människor som flytt till Sverige bästa möjliga mottagande – men hindras av en rad regler som inte är anpassade för den akuta situationen. Dessa behöver ändras.

Lena Micko, SKL

Kommuner och landsting gör dagligen fantastiska insatser för barn och vuxna som flytt till Sverige. På mycket kort tid har kommunerna bland annat ordnat med boenden åt många tusentals ensamkommande barn och unga.

De har också hjälpt Migrationsverket med mängder av tillfälliga boplatser åt asylsökande vuxna och familjer på skolor, campingplatser och stugbyar. Landstingen arbetar i sin tur snabbt för att ge vård och för att undersöka hälsan hos alla de som nu söker asyl. Tillsammans har kommuner och landsting anställt tusentals nya medarbetare på bara ett par månader i flyktingsituationen. Men det är ett ansträngt läge.

SKL lade i oktober fram ett femtiotal förslag på regelförändringar och insatser som regering och statliga myndigheter kan genomföra snabbt för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet i kommuner och landsting. Hittills är ett tiotal antingen genomförda, på väg att genomföras eller under snabbutredning. Nu behöver arbetet skyndas på.

Som exempel måste det bli enklare att ta fram nya tillfälliga bostäder. Socialtjänsten behöver anpassade regelverk för mottagandet av ensamkommande barn. Staten behöver tillåta flexibla lösningar för asylsökande elevers skolgång. Det krävs åtgärder så att landstingen snabbt kan kontakta nyanlända för att erbjuda hälsoundersökningar. Ersättningar till kommuner och landsting behöver betalas ut snabbare och enklare.

Utmaningarna vi ser i asyl- och flyktingmottagandet handlar också om brist på samordning, ojämn fördelning och en dåligt fungerande logistik. Här har staten det övergripande ansvaret, men även kommuner kan hjälpas åt mer sinsemellan. På kort sikt behövs snabba åtgärder för en statlig organisation och ansvarsfördelning som är anpassad till den nuvarande flyktingsituationen. På längre sikt måste det svenska mottagningssystemet göras om i grunden.

Utmaningarna handlar också om ekonomi. Genomför vi rätt insatser nu är flyktingmottagandet en investering på sikt. Inte minst med tanke på behovet av ny arbetskraft. Kommuner och landsting behöver en halv miljon nya medarbetare de närmaste tio åren. Samtidigt innebär asyl- och flyktingmottagandet kostnader här och nu. För boenden. För skolgång. För vård. För omsorg. Staten har ansvaret att ersätta kommuner och landsting för dessa, eftersom mottagandet är ett nationellt åtagande. Schabloner har höjts och staten skjuter nu till uppåt tio miljarder kronor till kommuner och landsting. Det är mycket välkommet. Men ytterligare resurser behövs framöver.

Viljan är stor bland kommuner och landsting att hjälpa dem som vill påbörja sitt nya liv i Sverige. De vill ha möjlighet att göra mer. Med rätt förutsättningar kan människor på flykt tas emot ännu bättre runt om i Sverige.

Lena Micko (S)
Anders Knape (M)
Emil Broberg (V)
Karin Thomasson (MP)
Carola Gunnarsson (C)
Lennart Gabrielsson (L)
Monica Selin (KD)
Gruppledare i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Debattartikeln publicerades på Expressens debattsida 2015-12-16

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot