Publicerad: 20 oktober 2014

Det krävs bred uppslutning kring nationell handlingsplan

Tillsammans med representanter för socialchefer, socialsekreterare och berörda fackförbund leder nu SKL arbetet som ska leda till en gemensam handlingsplan för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.

I en debattartikel (DN11/10) beskriver forskaren Pia Tham den alarmerande situationen inom den sociala barn-och ungdomsvården, och hon kräver en åtgärdsplan för socialtjänstens utredningsarbete.

SKL kan bekräfta stora problem som det krävs krafttag för att lösa, från såväl kommunerna som från statens sida. Tillsammans arbetar SKL och kommunerna nu fram underlag till en nationell handlingsplan, och uppmanar också regeringen att vidta nödvändiga och kraftfulla åtgärder!

Svårt att rekrytera socialsekreterare

SKL:s kartläggningar bekräftar Pia Thams bild av socialsekreterarnas arbetssituation, men även arbetsledarnas. De som ska introducera nya socialsekreterare är ofta själva nya och oerfarna i sina roller. Kommunernas stöd räcker inte alltid. Det är svårt att rekrytera socialsekreterare och arbetsledare, med få sökande och inte alltid rätt kompetens. Bemanningsföretag används allt oftare för att lösa situationen.

SKL kan också visa att kommunernas utredningsarbete är tungrott och tidsödande. Kraven på dokumentation av Barns behov i centrum (BBIC) är alltför omfattande. Brister i dataprogrammen gör handläggningen ineffektiv. Efter påtryckningar från SKL har Socialstyrelsen fått uppdraget att göra BBIC lättare att administrera. SKL och Socialstyrelsen samarbetar också för att ställa skarpare krav på de IT-stöd som krävs för dokumentationen.

Den dystra problembild som beskrivs av Pia Tham måste vidgas för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Bland annat saknas statens roll i sammanhanget. Några av de bakomliggande problemen som SKL och socialchefsnätverket identifierat:

  • Ökad detaljreglering, och kontroll från staten. Socialtjänstlagen som huvudsakligen styr den sociala barn-och ungdomsvården är en ramlag som alltmer blivit en detaljlag, med allt fler bestämmelser att hålla sig till och svårt att överblicka. Detta utan tillräcklig finansiering och med otillräckligt kunskapsstöd. Nya bestämmelser leder också till mer dokumentation och mer tillsyn vilket inte skapar något mervärde för de barn och familjer socialtjänsten är till för.
  • Brist på familjehem. Barn och ungdomar som idag placeras i familjehem har ofta omfattande behov. Det har ökat kraven på familjehemmen. Familjehemsvård bygger på insatser från civilsamhället och har av lagstiftaren ansetts bättre än institutionsplacering. Men statens engagemang har varit lågt och det saknas en uttalad nationell strategi. Kommunerna har lämnats relativt ensamma med att försöka uppfylla kraven på att kunna erbjuda insatsen.

Dessutom har nya grupper tillkommit, till exempel utförsäkrade, bostadslösa, och ensamkommande barn. De nya grupperna behöver mer eller mindre varaktiga stödinsatser.

Socionomutbildningen behöver kompletteras

Problemet med att socionomutbildningen är en generalistutbildning är känt. Den skulle behöva kompletteras med nationellt enhetliga introduktions-, specialist- och arbetsledarutbildningar.

Bilden är komplex och det krävs krafttag från olika håll – från lokal och statlig nivå. Det är ett långsiktigt arbete. Därför krävs en bred uppslutning kring framtagandet av en nationell handlingsplan inom den sociala barn- och ungdomsvården!

Hans Karlsson
Chef för avdelningen vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på dn.se, 2014-10-17.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot