Publicerad: 18 mars 2014

Hur man än räknar – resurserna har ökat

Per-Olof Balkedal ifrågasätter i en debattartikel den 13 mars slutsatserna i vår rapport "Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012". Men faktum kvarstår – resurserna till välfärdstjänsterna har utan tvivel ökat.

Per-Olof Balkedal hävdar att vi har fel när vi säger att det aldrig tidigare satsats så mycket resurser på dessa tjänster som det gör i dag. Dels anser han att vi inte beaktat vinsterna i privata företag eller att även om kostnaderna ökat så har de inte ökat i förhållande till antalet barn i förskola och skola. Slutligen att kostnaderna sedan 1980 har minskat i förhållande till BNP.

Låt oss börja bakifrån. Kostnaderna för välfärdstjänster uppgick 1980 till 99 miljarder kronor. År 2012 var motsvarande kostnader 675 miljarder kronor. BNP uppgick under motsvarande år till 570 respektive 3550 mdr kronor. Välfärdstjänsternas kostnader i procent av BNP var därmed 17,4 procent 1980 och 19,0 procent år 2012. Kostnaderna för välfärdstjänster har därmed ökat och inte minskat relativt BNP.

Vad gäller förskola och skola har sammantaget mängden välfärdstjänster riktade till barn ökat med 48 procent mellan 1980 och 2012 samtidigt som resurserna ökat med 45 procent. Resurserna har inte ökat lika mycket som tjänsterna på detta område, men resurserna har utan tvivel ökat.

Som Balkedal skriver har vi inte beaktat vinsterna i välfärdsföretagen, men det har ingen större betydelse för beräkningsresultaten. Mellan 2005 och 2012 har resursernas nivå höjts med 73 miljarder kronor (räknat i 2012 års pris- och löneläge). Det är en väsentligt större ökning än den ökning som skett i välfärdsföretagens vinster mellan dessa båda år.

Annika Wallenskog
Biträdande chefekonom, Sveriges Kommuner och Landsting

Per-Lennart Börjesson
Ekonom, Sveriges Kommuner och Landsting


Repliken är publicerad i Aftonbladet, 2014-03-18.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot