Publicerad: 20 november 2014

Ideella kvinnojourer utesluts när kommuner upphandlar

Sveriges Kommuner och Landsting delar hållningen om att ideella kvinnojourer ska undantas från upphandlingsreglerna. De oklarheter som råder kring det rättsliga läget måste utredas, skriver SKL:s Lennart Gabrielsson i en replik.

Landets kvinnojourer är avgörande och viktiga aktörer i arbetet för att ge våldsutsatta kvinnor och barn stöd och skydd. När kommuner upphandlar skyddade boenden är risken stor att delar av kvinnojourernas verksamheter slås ut. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför i politisk enighet tagit ställning i frågan. Kvinnojourer som är ideella organisationer ska så långt möjligt inte behöva genomgå formellt upphandlingsförfarande.

SKL anser vidare, i linje med det, att det ska vara möjligt att särbehandla icke vinstsyftande organisationer i offentlig upphandling, samt att det enligt kommande EU-direktiv ska föras in i den svenska upphandlingslagstiftningen.

SKL delar debattförfattarnas analys, att vi står inför en situation där kompetens som byggts upp under decennier inom kvinnojoursrörelsen kan komma att gå till spillo. Stöd och skydd till kvinnor och barn kan inte betraktas som något som går att upphandla som vilken vara som helst. Detta skulle vara en förlust för hela samhället.

SKL vill även framhålla att det finns ett tredje alternativ för våra medlemmar. Var femte av de skyddade boendena drivs i kommunal regi. Där möter våldsutsatta kvinnor och barn välutbildad och erfaren personal som samtliga arbetar för avtalsenliga löner som är pensionsgrundande, på reglerad arbetstid, med anställningstrygghet, handledning och möjlighet till vidareutbildning.

Oklarheter kring det rättsliga läget måste utredas

SKL kommer att sitta ner i samtal med Socialstyrelsen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) nästa vecka för att fortsätta de diskussioner som inleddes med Socialstyrelsen under Almedalsveckan. De oklarheter som råder kring det rättsliga läget måste utredas.

Samhället har inte stått förberett och rustat för att ta hand om konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Denna brist har kvinnojourerna tagit hand om sedan 70-talet. Fortfarande så står jourerna för majoriteten av det skydd som finns att erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn. Verksamheterna har byggts upp under decennier med ett stort inslag av frivilligt och obetalt arbete. Kunskapsnivån är generellt mycket hög.

Att gå ut i regelrätta upphandlingar innebär risk för ett förlorat fokus på de våldsutsatta. Situationen är unik och går inte att jämföra med något annat område. Vi talar om en genomgripande strukturomvandling som kan innebära stora negativa konsekvenser för stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor och barn.

Lennart Gabrielsson
1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på dn.se/debatt, 2014-11-20.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot