Publicerad: 14 december 2015

Kommunerna planerar för många fler bostäder än det byggs

Det handlar inte om att ingripa mot kommunerna, utan om att ge planeringen och byggandet av bostäder bättre förutsättningar, skriver Lena Micko i en replik på DN Debatt.

Det påstås ibland att kommunerna planlägger för lite mark för nya bostäder och att det därför inte byggs tillräckligt. Så påstår nu även Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, Hans Lind, professor på KTH, och Klas Eklund, seniorekonom på SEB.

Lena Micko.

Men påståendet är felaktigt. Kommunerna planerar tvärtom för många fler bostäder än det byggs. En studie som SKL har gjort under 2015 visar att det finns färdiga och aktuella detaljplaner för nästan 173 000 bostäder i 54 tillväxtkommuner. Det motsvarar åtta års byggande om man jämför med att det endast byggdes färdigt drygt 22 000 bostäder i dessa kommuner i fjol. De 54 kommunerna uppger dessutom att de nu arbetar med planer för ytterligare 173 000 bostäder som kan byggas färdigt inom tio år. Det innebär att det kan byggas minst 346 000 bostäder på tio år bara i dessa kommuner.

En viktig åtgärd för att öka bostadsbyggandet är att få till stånd snabbare byggstarter efter att detaljplaner blivit färdiga. Här har staten ett viktigt ansvar ihop med byggher-rarna, alltså de som bygger bostäderna, och kommunerna. I många kommuner ses de finansiella reglerna som ett avgörande hinder för bostadsbyggandet. Regler och stöd-system som riktar sig till hushållen måste förändras för att öka människors möjligheter att efterfråga bostäder och för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den så kallade flyttskatten får människor att avstå från att flytta. Det begränsar efterfrågan på nybyggda bostäder och de som står utanför bostadsmarknaden har svårt att komma in.

Ett nybygge.

Det måste också till regelförenklingar för att underlätta byggandet, både tillfälliga och permanenta. I den akuta flyktingsituationen krävs det regeländringar som gör att fler lokaler kan omvandlas till bostäder och som gör det enklare att uppföra tillfälliga bostäder. Mer långsiktigt krävs det en rad åtgärder för att röja undan hinder som fördröjer bostadsplaneringen och som gör att många attraktiva områden inte kan bebyggas.

Ett stort hinder är statens riksintressen som täcker hela 55 procent av landets yta. Ofta drar sig kommuner och byggherrar för att påbörja arbeten i områden där riksintressen gäller. Risken för långdragna processer är stor. Det visar också den enkätstudie som SKL gjort i år. Här svarar 43 kommuner att de har pågående planarbeten för uppåt 15 000 bostäder vars byggstart nu fördröjs av statens hantering av riksintressen. Det är alltså mer än hälften av antalet bostäder som byggdes färdigt i kommunerna år 2014. Antalet riksintressen måste bli betydligt färre och täcka betydligt mindre områden.

Viljan är stor bland landets kommuner att bidra till ökat bostadsbyggande. Men de kan inte göra det på egen hand. Alla parter måste dra sitt strå till stacken.

Lena Micko
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Repliken publicerades på DN.se den 14 december 2015.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot