Publicerad: 1 augusti 2014

Kommuner satsar på förstelärare

Karriärtjänsterna för lärare har stora möjligheter att bidra till att lyfta svensk skola. Pia Kangas (DN 27/7) understryker att förstelärarna ska arbeta med skolutveckling. Vi håller med. SKL har från första stund fört fram vikten av detta. Men då måste vi låta kommuner, skolor och lärarlag hitta former som fungerar bäst utifrån deras olika förutsättningar.

 debatten låter det ibland som att få kommuner över huvud taget inrättat karriärtjänster. Eller att dessa lärare inte får tid för sina nya uppgifter. Faktum är att endast ett fåtal av landets 290 kommuner inte har inrättat karriärtjänster. Och i många av dem fungerar arbetet bra. Det finns kommuner som behöver extra tid och ökat engagemang och vi är inte nöjda förrän samtliga kommuner inrättat tjänster. Men i princip menar jag att reformen är en framgång i ett stort antal kommuner.

Framgångsreceptet lokalt är i första hand att låta olika kommuner och skolor göra olika. På vissa håll anslår man extra tid till förstelärarna – vilket inte ingår i eller ersätts från statens reform. På andra håll byter förstelärarna uppgifter och tid med andra lärare. Att besöka andra lärares lektioner och delta i pedagogiska samtal är naturliga inslag i lärares arbetstid. Det nya kan vara att försteläraren leder diskussionerna. Detta kräver ingen eller endast lite extra tid, medan andra uppgifter kan kräva mer tid av försteläraren.

Utmaningen är att få lärarnas totala tid att användas på bästa sätt, i syfte att utveckla undervisningen. Här krävs god dialog mellan skolledning och lärare, samt mellan lärare sinsemellan. Skulle alla lärare fortsätta arbeta på samma sätt som förut, men med högre lön, då skulle knappast resultaten förbättras.

Egentligen är alla skolans parter överens såväl om grunderna för karriärtjänsterna och dess potential. Gensvaret från kommunerna har som sagt varit massivt och kritiken mot kommunerna är därför något svår att förstå. Det som hittills varit mest problematiskt är reformens mycket snabba tidplan. Det positiva med viljan om snabb förbättring har i vissa fall lett till det negativa att kommuner inte haft nödvändig tid för planering och förankring. När några kommuner missade på en dag att få in ansökan om ytterligare tjänster, fick de avslag.

SKL menar att skickliga lärare ska få bättre betalt och att skolan måste få kosta. Det är dock inte att möjligt bekosta ersättare om alla tusentals förstelärare skulle gå ner 20 procent i tid. Dessutom finns andra önskemål om specifika och generella löneökningar, mindre klasser, fler speciallärare med mera. Men skolans kvalitet handlar inte bara om resurser, utan om hur kompetens och andra resurser används. Lösningar finns således ofta i hur arbetet utförs och organiseras.

Det är dags att vi peppar och belönar i stället för att skälla! Låt oss uppmärksamma och lära av de kommuner som med förstelärarna lyckas utveckla skolan. Och vi behöver inte vara så snabba med kritik mot den minoritet som inte hunnit lika långt, men som under kort tid ändå hunnit göra det som regeringen avsåg med reformen.

Brister ska inte sopas under mattan. Men ett mer positivt förhållningssätt och en förståelse om att det tar tid att få en stor reform att blomma ut, så är jag säker på att vi tillsammans kan utveckla karriärtjänsterna – och hela den svenska skolan.

Per-Arne Andersson
Avdelningschef Sveriges Kommuner och Landsting


Repliken har publicerats i Dagens Nyheter, 2014-07-31.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot