Publicerad: 16 mars 2015

Nu ska landstingen göra cancervården mer jämlik

Den svenska hälso- och sjukvården antar nu en stor utmaning. Cancervården ska bli mer jämlik och patienterna mer nöjda.

Två sjusköterskor hjälper en cancerpatient som ligger i sjukhussängen. Bredvid sitter en anhörig.

Därför ligger det nu på regeringens bord handlingsplaner från samtliga landsting och regioner. Planer som beskriver hur vi ska införa ett gemensamt system med standardiserade vårdförlopp i cancervården. Med bibehållen hög kvalitet ska väntetider kortas och skillnader beroende på kön, etnicitet och var man bor ska minskas.

Svensk cancersjukvård har medicinska resultat i världsklass, men har också uppmärksammade brister när det gäller väntetider och jämlik vård. Det framgår bland annat av SKL och Socialstyrelsens gemensamma ”Öppna jämförelser av cancervårdens kvalitet och effektivitet 2014”.

Standardiserade vårdförlopp

Modellen för handlingsplanerna heter standardiserade vårdförlopp och bygger på en framgångsrik dansk metod. Alliansregeringen lanserade metoden och genomförde en förstudie 2014. Den nytillträdda regeringen kunde i januari skaka hand med SKL om en överenskommelse om två miljarder kronor under fyra år för införande av modellen. I år startar arbetet med fem cancerdiagnoser. Under 2015 ska dessutom standardiserade vårdförlopp tas fram för ytterligare minst tio diagnoser.

Standardiserade vårdförlopp bygger på idén att onödiga väntetider skall bort. Varje del i vårdkedjan är tydligt definierad och har sin utmejslade tidsåtgång. Från så kallad välgrundad misstanke om cancer till start av behandling är en totaltid beräknad. Den ska vara den samma inom de utpekade diagnoserna oavsett om patienten bor i Storuman, på Lidingö eller skånska landsbygden.

De första fem diagnoserna med standardiserade vårdförlopp är akut myeloisk leukemi (blodcancer), prostatacancer, huvud- och halscancer, matstrups- och magsäckscancer samt cancer i urinblåsa och övre urinvägar.

Motiven för satsningen på cancervården är självklara

Varför får just cancersjukdomarna denna specifika uppmärksamhet? Inom vården vädras till exempel rädslan för undanträngningseffekter på annan vård. Men motiven för de senaste årens satsningar inom nationella cancerstrategin är självklara. De baseras på bedömningen att antalet cancerfall i Sverige kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Samtidigt ser vi allt bättre behandlingsresultat och längre överlevnadstider. När det gäller väntetider och jämlikhet har det däremot inte skett några systematiska eller kraftfulla förbättringar.
Införandet av de standardiserade vårdförloppen innebär dock stora utmaningar på många håll i vårdsverige. Det krävs omställningar i flera olika specialiteter, inte bara dem som man först förknippar med cancersjukdomar. Allmänläkarspecialisten blir oftast den som ska identifiera ”välgrundad misstanke” enligt vårdförloppets specificerade mall. Utredning och behandling ska ske inom stadgat antal dagar. Samtidigt ska patienten vara väl informerad om alla delar i förloppet.

Tillgång på allmänläkarspecialister i glesbygd, hyrläkarproblematik, brist på exempelvis patologer och radiologer inom diagnostik kan vara akuta flaskhalsar som kräver särskilda åtgärder för att inte vårdförloppen ska äventyras. Bristfälliga, eller outvecklade IT-system i vården kan vara ett annat störningsmoment. Framförallt kompetensbristen kommer att sätta fokus på behovet av utökad samverkan mellan landstingen och regioner. I det har de regionala cancercentrumen en viktig och naturlig roll, bland annat i diskussionen om vilka åtgärder som ska utföras och av vem.

Viktigt att lägga fokus på samarbete mellan enheter

Standardiserade vårdförlopp förutsätter en vilja och förmåga att tänka nytt i en sektor där resurseffektivitet fått gå före flödeseffektivitet. Den samverkan med patienter och närstående som nu är etablerad inom cancervården har ytterligare visat att det inte räcker att förbättra effektiviteten vid enskilda vårdenheter. Än viktigare är att lägga fokus på samarbete mellan enheterna kring patientens väg genom vården.

Cancerstrategin och dess olika beståndsdelar inspirerar och driver den svenska hälso- och sjukvården att sluta sig samman över regionala gränser, över specialitetsgränser och sätta patientens resa genom vården i fokus. Så ska vi fortsätta utveckla svensk hälso- och sjukvård. Inget annat är värdigt en hälso- och sjukvård som är och vill förbli i världsklass.

Anders Knape
Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats i Göteborgs-Posten, 2015-03-16








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot