Publicerad: 24 april 2014

Revisionen löser inte brister i den interna kontrollen

Den kommunala revisionsordning vi har idag är väl förankrad. Den har reformerats ett antal gånger de senaste 15 åren i syfte att tydliggöra uppdraget, höja kompetensen och säkra revisionens oberoende. Trots detta tar vi återkommande del av en extern debatt och kritik från debattörer och forskare.

Mycket av den debatt som förekommit på senare tid handlar om brister i den interna kontrollen. Revisionen har en viktig roll att granska om kontrollen är tillräcklig, men ansvaret för den interna kontrollen ligger självklart på styrelse och nämnder.

Vi som har uppdraget att verka för en god revisionssed i kommunal verksamhet vet att den fungerar bra i de flesta fall men också att det finns brister. Vårt uppdrag ger oss anledning att lyfta fram vad som är viktigt och vad som behöver stärkas i den kommunala revisionen för att den ska leva upp till rättmätiga krav och förväntningar.

Kommunal verksamhet utövas på demokratins och självstyrelsens grunder. Den kommunala revisionen är ett kontrollinstrument inom det lokala demokratiska systemet och består av förtroendevalda revisorer och professionella yrkesrevisorer.

Revisionen har ett högt förtroende hos dem som den är till för; fullmäktige, styrelser och nämnder samt förvaltningar. Det visar den förtroendeundersökning som SKL genomfört 2013.

En väl fungerande revision ger ledningsstöd och bidrar till en effektiv verksamhet. Den är därmed systemförstärkande, bygger tillit och god förvaltning. En demokrati utan tillförlitlig granskning riskerar att öppna för ineffektivitet, maktmissbruk och korruption.

Behöver vi en förändrad revision?

När den interna kontrollen brister, är inte lösningen att ändra den kommunala revisionen. Dålig intern kontroll ska åtgärdas med bättre intern kontroll. Revisionen löser inte dessa brister, men bidrar till utvecklingen genom att granska den. Så sker också i hög utsträckning och vår bild är att den interna kontrollen genomgår en stark förändring.

Ett fungerande kommunalt system kräver ansvarstagande i hela den kommunala organisationen och alla behöver dra sitt strå till stacken.

  • Fullmäktigeledamöter. Säkra revisionens stöd och resurser. Ett revisionsanslag under 500 tusen kronor är inte rimligt, men är idag verklighet i ett 50-tal kommuner.
  • Styrelser och nämnder. Arbeta strukturerat med den interna kontrollen, som ni ansvarar för. Driv ett gemensamt utvecklingsarbete till stöd för alla. Använd revisionens granskningar i ert förbättringsarbete.
  • Revisorer. Arbeta enligt god revisionssed. Utveckla dialogen med fullmäktige, styrelse och nämnder. Upphandla revisionstjänster utifrån kvalitetskriterier. Ställ krav på ett eget förvaltningsstöd för administration, upphandling/beställarstöd och kvalitetssäkring. Samverka och bygg nätverk.

Vi vill också poängtera för utredningen ”En kommunallag för framtiden” värdet med en sammanhållen revision bestående av förtroendevalda revisorer och yrkesrevisorer som granskar hela den kommunala koncernen. Splittra inte uppdraget, det försvagar revisionen istället för att stärka den.

Sist men inte minst ska vi själva fokusera på vårt uppdrag att utveckla och utmana god revisionssed i fortsatt dialog med förtroendevalda revisorer, yrkesrevisorer och fullmäktige. Välkomna till den diskussionen!

För Revisionsdelegationen inom Sverige Kommuner och Landsting
Jeppe Johnsson, ordförande


Debattartikeln har publicerats i Dagens Samhälle, 2014-04-24.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot