Publicerad: 27 april 2015

Så blir vattenskyddet effektivare och billigare

Områden där kommuner tar sitt dricksvatten behöver ha skydd som är anpassat till risken för föroreningar. Då är det svenska vattenskyddet både effektivt och samhällsekonomiskt hållbart.

Vattenskyddsområde.

Inrättandet av ett så kallat vattenskyddsområde kan vara en svår process. En utmaning kan vara att avgöra hur stort skyddsområdet kring en vattentäkt ska vara för att vattnet inte ska förorenas. En annan kan vara att få närliggande industrier och jordbruk att acceptera nya skyddsområden som begränsar deras verksamheter.

Arbetet kräver ofta mycket arbetstid och stora resurser. Det visar erfarenheter från såväl kommunerna som länsstyrelserna, som båda inrättar vattenskyddsområden.

För att få en fördjupad bild av kommunernas arbete lät SKL nyligen företaget WSP analysera tre kommuners (Degerfors, Falkenbergs och Skellefteås) inrättande av vattenskyddsområden. Kostnaderna för att etablera ett vattenskyddsområde i de tre kommunerna varierade mellan 300 000 och en miljon kronor.

Statlig vägledning behövs

Kommunerna anser att kostnaderna behöver minska och arbetstiderna kortas. De har förstås ett eget ansvar att effektivisera processen. Men det är också viktigt att staten, i nära samarbete med kommunerna, tar fram en bra vägledning för hur man kan gå tillväga. Vägledningen bör till exempel stödja arbetet med att identifiera risker för förorening och att ta fram föreskrifter.

Samtidigt drar SKL slutsatsen att även om kostnaderna minskas, kommer de fortsatt vara så stora att det inte är realistiskt att kräva att samtliga vattentäkter ska ha ett vattenskyddsområde. Detta krav har diskuterats på regeringskansliet, bland annat.

SKL vill att vattnet ska ha bästa möjliga skydd. Vi anser att det är mest ansvarsfullt att låta vattentäkternas skydd vara anpassat till hur stora riskerna är att vattnet förorenas. Kommunerna har oftast flera vattentäkter och riskerna för förorening varierar, till exempel beroende på om det finns närliggande industrier eller inte. Skyddet ska svara verkningsfullt och finnas till för att skydda dricksvattnet – inte vara ett skydd för skyddets skull.

Genom att effektivisera etablerandet av skyddsområden och genom att ha flexibelt skydd, kan vi säkerställa att invånarna får bra skydd för hållbara kostnader.

Gunilla Glasare
Avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats i Tidningen Svenskt Vatten, 2015-04-27.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot