Publicerad: 22 september 2015

Skattebasen är vår framtid

Sjukfrånvaron ökar och migrationsrelaterade kostnader skjuter i höjden. SKL välkomnar satsningar på detta i budgeten, men anser att politiken ännu mer måste fokuseras på sysselsättning.

Folkmassa som går på gatan.

Kommuner, landsting och regioner har de senaste åren – trots en besvärlig situation i omvärlden – haft en relativt stabil ekonomisk situation. Detta beror inte i huvudsak på höjda statsbidrag, utan på att sysselsättningen har kunnat hållas uppe. Dessutom har tillfälliga tillskott såsom pengar för återbetalade sjukförsäkringspremier från AFA underlättat ekonomin för kommuner och landsting.

Nu står Sverige inför stora utmaningar. Sjukfrånvaron ökar, speciellt bland kvinnor, och migrationsrelaterade kostnader skjuter i höjden. SKL välkomnar förstås satsningar som höjningen av schablonersättningen för nyanlända och fortsatta satsningar på arbetet för minskad sjukfrånvaro i landstingen. Vi vill dock samtidigt betona att det viktigaste på lång sikt är att bibehålla sysselsättningen på en hög nivå. Politiken på nationell och lokal nivå måste därför i ännu större utsträckning fokuseras på sysselsättning.

Gör statsbidragen mer generella

Det kommunala självstyret är grundläggande för den svenska förvaltningsstrukturen och kan förklara framgångarna för svensk välfärd, bland annat att vi har ett av världens bästa sjukvårdssystem. Det är därför viktigt att kommuner, landsting och regioner får ett tillräckligt stort handlingsutrymme och goda förutsättningar för att ta fram och implementera lokala lösningar för att möta samhällsproblemen.

Mycket energi går i dag åt för att anpassa verksamheterna till olika specialdestinerade bidrag. Staten vill med bidragen styra kommuner och landsting, trots att den lokala och den centrala nivån ofta strävar mot samma mål.

Vi tror att det kan vara kontraproduktivt att detaljstyra verksamheten på detta sätt. Skälet till att vi har en decentraliserad struktur är ju att mål och lämpliga medel varierar över landet. De specialdestinerade bidragen skapar orimligt stor administrativ börda och gör det svårare att anpassa verksamheten till lokala förutsättningar.

Gör statsbidragen mer generella, men fördjupa samtidigt användningen av nyckeltal för jämförelse och utvärdering. Här kommer vi att ta ytterligare steg genom att fördjupa användningen av öppna jämförelser i verksamheterna. Med öppna jämförelser kan den lokala initiativförmågan bejakas och de goda exemplen spridas över landet. Institutionell konkurrens är styrkan i den svenska samhällsmodellen och bör utnyttjas för att driva utvecklingen framåt.

Riktade stöd är ibland ändamålsenliga

På vissa områden ser vi ändå att de riktade stöden ibland är ändamålsenliga. Ett sådant är flyktingmottagandet och vi välkomnar förbättringen av schablonersättningen för nyanlända, samt att ersättningen till kommunerna för asylsökandes barn och ungas skolgång höjs.

Vi ser även positivt på regeringens bonus till kommuner som bygger nytt. En stor utmaning de kommande åren är bostadsförsörjningen och där är kommunerna och de kommunala bostadsbolagen centrala aktörer.

På minussidan i budgeten – för det finns en sådan också – ser vi neddragningen på gymnasieskolan och höjningen av maxtaxan för äldreomsorgen. I praktiken tvingar den senare åtgärden kommunerna att höja avgifterna för att inte förlora pengar. Höjningen är ett statligt beslut som kommunerna på detta sätt tyvärr tvingas ta ansvar för.

Viktigt med goda planeringsförutsättningar

Regeringens budget innehåller, som de flesta budgetpropositioner, saker som är positivt för kommunerna och sådant som är mindre positivt. Vi är givetvis för det som är bra och emot det som är dåligt. Det som vi emellertid vill skicka med regeringen inför kommande år är värdet av goda planeringsförutsättningar.

Med en politik för hög sysselsättning, utrymme för kreativitet på den lokala nivån och en fullständig kompensation för statligt initierade åtaganden kan Sveriges Kommuner och Landstings medlemmar fortsätta att leverera internationellt sett enastående resultat.

Bettina Kashefi
Chefekonom och chef för avdelningen ekonomi och styrning

Debattartikeln har publicerats på dagenssamhalle.se, 2015-09-21.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot