Publicerad: 20 juni 2016

Skattebetalarnas skrivbordsprodukt räcker inte

Många har synpunkter på kommunernas och landstingens effektivitet. Det skriver Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL i en replik till Skattebetalarnas förening.

Många har synpunkter på kommunernas och landstingens effektivitet. Senast i helgen kunde vi läsa i en debattartikel i Svenska Dagbladet om hur Skattebetalarnas förening påvisade en metod för att sänka kommunernas kostnader med 10 miljarder. Det är mycket pengar, men relaterat till det gap mellan intäkter och kostnader som SKL räknat fram i den Ekonomirapport som presenterades i april är det bara en bråkdel. Gapet år 2019 beräknas enligt denna vara 60 miljarder, så det saknas en del pengar även med Skattebetalarnas metod.

Annika Wallenskog

Metoden som Skattebetalarna valt är att visa hur de kommuner som har högre kostnader än snittet för befolkningsmässigt jämnstora kommuner för kultur, fritid, infrastruktur, skydd och politisk verksamhet skulle kunna sänka dessa, då de anses ha ”högre utgifter än vad som är motiverat”.

Det är alltid intressant att jämföra kostnader mellan olika kommuner. Detta görs även i SKL:s regi genom ”Öppna jämförelser”. Syftet med dessa är att kommunerna ska kunna hitta sätt att effektivisera sin verksamhet. Men att bara jämföra kostnader som Skattebetalarna gör och inte sätta dem i relation till vad som levereras för pengarna och hur förutsättningarna skiljer sig mellan kommunerna blir bara en skrivbordsprodukt. Vi har ett kommunalt självstyre i Sverige, det innebär att kommunerna alltid kommer att prioritera olika.

I rapporten kommer Skattebetalarna fram till att Älvdalen, Jokkmokk och Sorsele har störst potential att prioritera annorlunda. Den som har besökt dessa kommuner kan nog förstå varför de har höga kostnader för exempelvis infrastruktur. När sådana här jämförelser görs är det alltså viktigt att ta hänsyn till att kommuner med många unga eller med stor geografisk spridning kan behöver lägga mer pengar på kultur, fritid och infrastruktur än kommuner med en annan befolkningssammansättning eller annan geografisk struktur.

När det gäller kostnader för politik skiljer sig behoven av Överförmyndarverksamhet. Hänsyn måste också tas till annat, exempelvis att vissa kommuner har nybyggda sportanläggningar eller bibliotek medan andra kommuner kan ha ett uppdämt behov av att bygga.

Skattebetalarna ger även SKL en känga, då de menar att SKL i sin Ekonomirapport utgår från att kommunerna inte kan sänka sina kostnader och att SKL negligerar effekterna av högre skatter. Vi förutsätter att denna kommentar beror på att Skattebetalarna inte läst Ekonomirapporten särskilt ingående.

Huvudbudskapet i rapporten är nämligen att det kommer att krävas omfattande effektiviseringar de närmaste åren. Redan i sammanfattningen kommenteras de effektivitetsbrister som SKL noterar och vi skriver att nya metoder såsom ny teknik, bättre förebyggande arbete och effektiviseringar krävs. Ekonomirapporten är också tydlig med att den kalkylerade kostnadsutvecklingen ska ifrågasättas. Och att det i praktiken är omöjligt att höja skatterna i den omfattning som en framskrivning resulterar i, baserad på en allt större befolkning och en ökad andel äldre personer. Den som läser ekonomirapporten finner att den i själva verket är en stark plädering för effektiviseringar.

Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL

Repliken har publicerats i SvD 20 juni 2016

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot