Publicerad: 16 december 2014

Svårt att mäta välfärdens kvalitet

Magnus Arnek skriver på SvD Brännpunkt, 11/12, att vi måste försöka mäta produktiviteten i kommuner och landsting. Vi på SKL välkomnar rapporten, liksom andra analyser av produktivitetsutvecklingen i den kommunala sektorn, skriver Bettina Kashefi i en replik.

Magnus Arnek skriver på SvD Brännpunkt, 11/12, att vi måste försöka mäta produktiviteten i kommuner och landsting. Han har på uppdrag av Expertgruppen för offentlig ekonomi (ESO) skrivit rapporten ”Med nya mått mätt”.

Vi på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar rapporten, liksom andra analyser av produktivitetsutvecklingen i den kommunala sektorn. Det har genom åren publicerats ett stort antal studier av produktiviteten i välfärden.

Sveriges Kommuner och Landstings utgångspunkt är att det inte räcker med att bara mäta vad som produceras – vi vill ta vår utgångspunkt i medborgarnas önskningar och behov. Får kommunmedborgarna valuta för sina skattepengar?

Databas med mer än 3 500 variabler

Arnek har i sitt arbete utgått från Sveriges Kommuner och Landstings databas Kolada. I denna databas finns information från brukarundersökningar, kommunala räkenskaper och mycket mera. Sammanlagt består databasen av mer än 3 500 olika variabler, såväl sådana som SKL samlat in som dataserier från Socialstyrelsen, kvalitetsregister och ett flertal brukarundersökningar. Vi använder själva databasen i vårt löpande uppföljningsarbete.

Årligen publicerar SKL också Öppna jämförelser inom energi och klimat, folkhälsa, företagsklimat, kollektivtrafik, miljöarbetet, sjukvård, socialtjänst, skolan, samt trygghet och säkerhet. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten.

Emellertid är vi medvetna om begränsningarna i datamaterialet. Att mäta brukarnöjdheten är exempelvis en sak, att använda mätningarna som underlag för effektivitetsskattningar något helt annat. Forskningen inom ekonomisk psykologi, bland annat av nobelpristagaren Daniel Kahneman, visar att det inte går att göra en direkt koppling mellan kvaliteten i en verksamhet och brukarnöjdheten. Brukarna kan mycket väl vara nöjda med en verksamhet som uppnår medioker kvalitet. På samma sätt kan brukarna vara missnöjda med verksamheter som internationellt sett uppnår toppresultat. Allt hänger på vilka initiala förväntningar som brukarna har.

Det finns inte ett sätt att mäta produktivitet och kvalitet

Att vi inom SKL ännu inte har tagit fram ett övergripande produktivitets- eller kvalitetsmått som kommunerna och landstingen kan styra verksamheten efter beror på att vi inte tror det är möjligt att i dag hitta ett sätt att mäta, sammanställa och aggregera resultatet av den mångfald av uppgifter som utförs i kommunerna. Detta hindrar oss inte från att med olika partiella mått systematiskt följa upp och granska egna och externa verksamheter.

Med den snabba utvecklingen av informationstekniken som pågår utesluter vi inte att det en dag kommer att vara möjligt att jämföra enskilda kommuners effektivitet på en övergripande nivå. SKL använder redan i dag de indikatorer som Magnus Arnek pekar på och många andra i sitt löpande arbete. Målet om att hitta ett mått som på en övergripande nivå visar att kommun A är effektivare än kommun B ligger dock en bra bit in i framtiden.

Bettina Kashefi
Chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på svd.se/brannpunkt, 2014-12-16.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Sidfot