Publicerad: 15 juni 2015

Svensk sjukvård behåller sin topposition

Idag presenterar SKL en rapport där svensk hälso- och sjukvård jämförts med sjukvården i 15 andra länder. Rapporten visar att Sverige fortsatt är i topp när det gäller medicinska resultat.

Rapporten Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015

Men sjukvård handlar inte bara om de medicinska resultaten. Det handlar också om vårdens förmåga att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar när det gäller service, delaktighet och bemötande. I rapporten visas att när det kommer till sådana aspekter hamnar Sverige längre ned i rankingen.

Bäst på medicinska resultat

Läkare och patient.

Den svenska hälso- och sjukvården är i huvudsak skattefinansierad och den omfattar hela befolkningen. Nästan en tiondel av samhällets totala resurser går till sjukvården. Det är därför av avgörande betydelse att vårdens resurser används väl och att de ger goda resultat.

För att få ett grepp om den svenska sjukvårdens kvalitet och effektivitet krävs något att jämföra med. Därför genomför SKL internationella jämförelser. Den första gjordes 2005 och upprepades 2008. I båda dessa presterade vården i Sverige bra jämfört med vården i andra länder.

Idag presenteras 2015 års jämförelse. I den ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika med goda förutsättningar att tillhandahålla bra sjukvård.

Den första goda nyheten är att Sverige tar förstaplatsen i det kvalitetsindex som skapats utifrån 13 olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröst- och kolorektalcancer, samt spädbarnsdödlighet.

Den andra goda nyheten är att den svenska sjukvården hushållar väl med sina resurser. Sverige tar förstaplatsen i effektivitetsindexet, det index där den samlade kvaliteten i vården sätts i relation till de totala kostnaderna för att nå denna kvalitet.  
Sammantaget har alltså svensk sjukvård en stark position när den jämförs med andra länder.

Utmanande att göra jämförelser

Internationella jämförelser av hela sjukvårdssystem har begränsningar. Omfattningen och komplexiteten i sjukvården gör det utmanande att mäta den samlade kvaliteten och effektiviteten i hela sjukvårdssystemet. Samtidigt finns ingen annan väg för den som vill bilda sig en uppfattning om hur den svenska vården står sig jämfört med andra länder. Av det skälet görs också mängder av internationella jämförelser och organisationer som WHO, OECD och EU tillhandahåller statistik som underlag för jämförelser.

Sjukvårdssystem i olika länder har olika finansieringsformer, olika fördelning av resurser mellan vårdens olika delar och olika anställningsformer för vårdens personal. Det är inte möjligt att på analytisk väg värdera dessa olika sätt att organisera och finansiera vården och på den vägen slå fast vad som är ett bra sjukvårdssystem. Därför dominerar i internationella jämförelser ansatser där olika dimensioner av det medicinska resultatet ingår. Det gäller aspekter av hälsan i befolkningen, som medellivslängd, återstående livslängd i olika åldrar, undvikbar dödlighet, spädbarnsdödlighet och dödlighet i olika folksjukdomar.

Därför tar även den jämförelse som SKL presenterar idag sin utgångspunkt i de medicinska resultaten. Man kan säga att den utgår från att för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kvalitet att vården lyckas rädda livet på dem vid sjukdom eller skada.
Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygt tio år tillhandahåller dock OECD en uppsättning kvalitetsindikatorer som blivit standard vid internationella jämförelser. Även SKL:s jämförelse bygger på data huvudsakligen från OECD.

De medicinska resultaten är dock inte allt. Betydelse har också vårdens förmåga att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar på service, delaktighet och bemötande. Att inte ha långa väntetider är också väsentlig. Dock är väntetiderna svåra att jämföra, eftersom det inte finns internationellt överenskomna mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer sig mycket åt.

Sverige inte bäst på delaktighet och bemötande

I den rapport som publiceras idag ingår en genomgång av internationella jämförelser gjorda av andra organisationer och där Sverige finns med. Även i dessa står Sverige starkt när det gäller medicinska resultat. Men när rankingen vidgas till att avse aspekter som patienternas delaktighet, information och väntetider hamnar Sverige längre ned. I de tre jämförelser som ingår i rapporten rankas Sverige som nr 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), nr 6 av 17 länder (Conference Board of Canada) och som nr 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse).

Det här är faktorer som i ökande omfattning speglas i media och i debatten om sjukvården, och som tenderar att skapa en negativ bild av svensk sjukvård. Därför måste svensk vård sträva mot att med bibehållen kvalitet och effektivitet i världsklass också nå världstopp i bemötande, delaktighet och tillgänglighet.

Med de goda resultaten i ryggen ska svensk sjukvård också ta tag i det som är en av de största utmaningarna i alla världens olika sjukvårdssystem, att vården inte är jämlik.

Håkan Sörman
VD på Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats på svd.se, 2015-06-15.

Läs vidare








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot