Publicerad: 24 november 2014

Utökade strandskydd hotar utveckling

Flera länsstyrelser utökar nu det generella strandskyddet om 100 meter utan tydliga skäl. Agerandet är rättsosäkert och slår mot lokal utveckling. Regeringen måste agera.

Vi som skriver denna artikel värnar allemansrätten och den biologiska mångfalden längs Sveriges stränder. Men länsstyrelsernas hantering av regelverket som ska säkerställa dessa värden, strandskyddet, är inte acceptabel.

Länsstyrelserna arbetar sedan ett par år tillbaka med ett regeringsuppdrag om utvidgade strandskydd. Uppdraget handlar om att förtydliga skälen för de utökningar som gjorts tidigare och att, vid behov, föreslå nya områden där skyddet ska utökas.

Så långt är allt bra, i vissa områden finns skäl att ha mer än 100 meter skydd för att värna viktiga värden. Men om myndigheterna väljer att utöka ett strandskydd är de skyldiga att tydligt motivera varför. Likaså ska de ta hänsyn till enskilda intressen. Trots detta saknas ofta tydliga motiveringar för områden som utvidgas, liksom bedömningar av hur enskilda påverkas.

300 meter istället för 100 meter

Badplats vid en sjö.

Länsstyrelsernas översynsuppdrag tar slut vid årsskiftet och många områden ska då få så mycket som 300 meter strandskydd istället för 100 meter – och utökningen görs många gånger utan tydliga skäl och utan att länsstyrelserna tar hänsyn till kritik.

Exempel: Länsstyrelsen i Västra Götaland vill nu ha 300 meter strandskydd längs hela Bohusläns kust. Denna ändring drivs igenom trots stort motstånd från kommuner, näringsliv, fastighetsägare och lantbrukare. Uddevalla är en av flera kommuner som drabbas.

På samma sätt vill Länsstyrelsen i Södermanland lägga en död hand över stora delar av länet. Länsstyrelsen har överlåtit åt flera kommuner att motbevisa varför det utökade skyddet inte behövs, trots att bevisbördan ligger på Länsstyrelsen själv.

I Skellefteå anser Länsstyrelsen att det är nödvändigt att utöka strandskyddet från 100 meter till 200 meter. Men trots att kommunen betonat att det krävs en klar motivering för att agerandet ska bli förståeligt, så lyser denna motivering med sin frånvaro.

Rättsosäkert agerande

Länsstyrelsernas agerande är rättsosäkert. Ett beslut om att utöka detta starka skydd måste vara ordentligt grundat. Det får inte baseras på löst tyckande. När ett strandskydd väl har börjat gälla i ett område är det mycket svårt att få dispens.

För enskilda fastighetsägare, lantbrukare och andra företagare är länsstyrelsernas agerande ett allvarligt intrång i äganderätten. En utvidgning till 300 meter innebär inte sällan att hela eller stora delar av fastigheter och verksamheter hamnar inom strandskydd. Det blir avsevärt svårare att exempelvis bygga om, bygga nytt och att generellt sett använda marken på det sätt som krävs för att utveckla verksamheterna. Därutöver medför det utökade strandskyddet administrativa bördor. Att utvidga strandskyddet utan hänsyn till markägarens och verksamhetsutövarens behov kan därför få orimliga konsekvenser för den enskilde.

För att företagen ska kunna fortsätta att växa lokalt och skapa nya jobb krävs rätt förutsättningar.  Fyra av fem jobb skapas i småföretag. På många håll i landet är småföretagandet än viktigare. Platser där turist- och besöksnäringen växer i betydelse spelar tillgängligheten till attraktiva ytor stor roll. I värsta fall kan länsstyrelsernas agerande stoppa verksamheternas utveckling och därmed hindra att nya jobb skapas.

Utökat strandskydd ett hinder för bostadsbyggande

Det utökade strandskyddet försvårar också kommunernas möjligheter att planera för nya bostäder. Inte minst på landsbygden är kommunerna beroende av att kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att locka till sig nya invånare. Det finns dessutom kommuner och fastighetsägare som har färdiga bostadsplaner respektive bygglov i de områden där länsstyrelserna nu ska införa ett generellt byggförbud. Det är inte rimligt att länsstyrelserna på detta vis grusar planerna. De som har bostäder inom de utökade strandskyddsområdena måste framöver söka dispens varje gång de vill göra ändringar inom den egna tomten.

Ibland kan det vara nödvändigt att utöka ett strandskydd, men oftast räcker det generella skyddet om 100 meter för att värna viktiga värden. När kommuner får många områden med 300 meter strandskydd innebär det att en stor procentuell del av den tillgängliga marken drabbas av förbud.

Nu måste regeringen agera. Dialog har inte varit en framkomlig väg. Därför behöver regeringen se till att länsstyrelsernas motiveringar till utökade strandskydd granskas. I de fall där länsstyrelserna inte har uppgett en tydlig motivering ska det utökade strandskyddet upphävas och återgå till det generella strandskyddet om 100 meter. Med tanke på de allvarliga följder ett utökat strandskydd kan få ska länsstyrelserna aldrig gå längre än vad som krävs.

Sverige behöver fler jobb, fler bostäder, tillväxt och utveckling – inte fler storskaliga och byråkratiska skyddsformer.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Elisabeth Thand Ringqvist
VD, Företagarna

Helena Jonsson
Förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund

Reinhold Lennebo
VD, Fastighetsägarna Sverige

Viking Jonsson
Ordförande, Regionförbundet Sörmland

Henrik Sundström
Kommunstyrelsens ordförande, Uddevalla kommun

Lorents Burman
Kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun

Debattartikeln har publicerats på svd.se/opinion, 2014-11-24.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Sidfot