Publicerad: 20 februari 2014

Vården kräver tydliga prioriteringar och nya lösningar

Hur mycket sjukvård har vi råd med och hur ska vi prioritera? I dag presenterar Svensk Försäkring en rapport där forskare och experter behandlar välfärdsutmaningarna, möjliga lösningar, behovet av prioriteringar och synen på försäkring som komplement.

I Sverige finns det ett brett stöd för en offentligt finansierad välfärd. Välfärden ska komma alla till del oavsett sociala eller ekonomiska förutsättningar. Det menar vi måste vara en given utgångspunkt oavsett den framtida utformningen av välfärdssystemen.

Det har under de senaste åren i rapport efter rapport konstaterats att välfärdens långsiktiga finansiering står inför stora utmaningar. Det handlar om en kombination av utmaningar. Försörjningsbördan ökar i takt med allt fler äldre som lever längre och är i behov av vård och omsorg samtidigt som andelen i yrkesverksam ålder minskar. Därtill innebär den medicinteknologiska utvecklingen att nya vårdmöjligheter skapas. Det är i sig mycket positivt, men det innebär samtidigt ökande kostnader – krav och efterfrågan på vård av hög kvalitet gör att vården blir allt dyrare.

Det är här dilemmat uppstår. Kvalitet och tillgänglighet i vården värderas högt av medborgarna. Samtidigt står vi inför ökade kostnader och att skatteuttaget inte kan höjas i det oändliga för att möta dessa krav. Vi riskerar att hamna i ett läge där resurserna inte längre räcker till för att öka kvaliteten i den takt invånarna kräver och risken finns att hårdare prioriteringar måste göras.

Angeläget att effektiviseringsarbetet fortsätter

Inom landstingen arbetar man ständigt med angelägna effektiviseringar, samtidigt ökar kostnaderna för hälso- och sjukvården på ett sätt som inte är hållbart på sikt. Det är angeläget att effektiviseringarna fortsätter. Det handlar om förbättringar inom organisation, styrning och ledning. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för uppföljning och utvärdering. Det handlar också om att skapa drivkrafter så att det lönar sig för vårdgivare att agera med hög kvalitet, att bidra till nya lösningar och till långsiktig hållbarhet.

På längre sikt måste systemen förberedas för att kunna hantera framtidens utmaningar. Det borde exempelvis vara självklart att de offentliga resurserna går till "rätt" vård. Med rätt menar vi att prioriteringar av vårdinsatser är väl avvägda med hänsyn till olika etiska principer, är politiskt förankrade och begripliga för medborgarna.

Vi befinner oss i en situation där efterfrågan på sjukvård växer snabbare än resurserna tillåter. En tydlig prioritering inom sjukvården skapar en högre grad av förutsägbarhet. Det är en förutsättning för att människor ska känna sig trygga. Trygga i att de vet vad de kan förvänta sig från den offentligt finansierade vården om de råkar ut för en olycka eller blir sjuka. Det är också en förutsättning för att läkare och andra vårdprofessioner ska ha mandat att vara tydliga i sina beslut om behandling eller inte för en patient. Med tydligare prioriteringar av vad det offentliga ansvarar för blir det också tydligare för den enskilde vilka behov som vilar på honom eller henne att själv ta ansvar för. Det offentliga åtagandet måste därför få en tydligare avgränsning.  Vi måste våga tala öppet om hur avgränsningar av det offentliga ansvaret kan göras genom prioriteringar eller på andra sätt och vilka prioriteringar som görs och varför. Ett självklart ställningstagande är att vi bör sträva efter mer enhetliga prioriteringar i Sverige.

Sjukvård och välfärdstjänster kan finansieras på många olika sätt och med olika konsekvenser för dem som betalar. I grunden finns det tre olika finansieringsalternativ: skatt, avgift och försäkring. Den traditionella utgångspunkten har varit att allt ska rymmas inom det offentliga skattefinansierade åtagandet. Med tanke på de utmaningar vi står inför kan det vara rimligt att vi nu också för en öppen debatt om vilka alternativa finansieringslösningar som står till buds. Vi är ovana vid att föra den diskussionen, som givetvis måste föras med utgångspunkten att varje förändring bör analyseras noggrant utifrån ett rättviseperspektiv.

Starkt stöd för skattefinansierad vård

Vilken syn har då medborgarna på den gemensamma välfärden och den framtida finansieringen av välfärdssystemen? En attitydundersökning som Novus har utfört, på uppdrag av Svensk Försäkring, visar att det finns ett starkt stöd för skattefinansierad vård. Undersökningen visar också att det finns en hög acceptans för kompletterande lösningar om det offentliga inte klarar finansieringen.

Liknande resonemang förs nu även fram i den offentliga debatten. SACO:s samhällspolitiske chef Robert Boije menar på DN Debatt den 31 januari att vare sig vi vill det eller inte kommer vi att behöva hitta nya former att organisera och finansiera delar av den offentliga sektorn. Han menar vidare att försäkringslösningar kommer att krävas för att den offentligt finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg ska kunna hålla tillräckligt hög kvalitet.

Vi kan konstatera att vi redan i dag har försäkringslösningar genom bland annat kollektivavtalen och privata (individuella) försäkringar eller gruppförsäkringar som ”toppar upp” skattefinansierade tjänster. Det finns kompletterande lösningar för framtida pension och inkomstbortfall vid exempelvis sjukdom eller arbetsskada.  Intresset för kompletterande sjukvårdsförsäkringar har också ökat under senare år.

För att Sverige ska kunna erbjuda sina medborgare en framtida vård och omsorg, som möter deras behov och samtidigt uppfyller deras krav på kvalitet och tillgänglighet, menar vi att det är hög tid att beslutsfattare och andra centrala aktörer medverkar till en konstruktiv diskussion om vad den offentliga vården kan tillhandahålla och hur välfärden i framtiden ska finansieras med hänsyn tagen till principer om vård på lika villkor och efter behov.

Annika Wallenskog
Biträdande chefekonom, SKL

Eva Erlandsson
Chefekonom, Svensk Försäkring

Per Carlsson
Professor i hälsoekonomi, Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet


Debattartikeln har publicerats på dagenssamhalle.se, 2014-02-20.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot