Publicerad: 18 mars 2015

Viktigt steg mot jämlik vård

Vården är fortfarande ojämlik i en rad avseenden. Det är viktigt att dessa skillnader belyses. Landstingen vidtar redan åtgärder för att jämna ut skillnader, men mer behövs.

En läkare som pratar med en kvinna som sitter i en undersökningsstol.

Läkemedelsindustriföreningens (Lif) kommission för jämlik vård har i veckan rapporterat att hälso- och sjukvården är ojämlik i en rad avseenden; utifrån geografi, kön, utbildning, etnicitet, ålder och psykisk sjukdom.

Det är viktigt att dessa skillnader belyses. Landstingen vidtar redan åtgärder för att jämna ut skillnader, men mer behövs.

Hur ser då förutsättningarna för jämlik vård ut? Vården i Sverige bedrivs vid tusentals olika enheter, vid vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, kliniker vid sjukhus och i den kommunala hemsjukvården. Det ideala är att alla patienter med en viss sjukdom, oavsett vem man är och var man söker vård, får insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap, anpassade till dig som individ. Finns det då i Sverige någon form av nationellt kunskapsstöd, riktat till vårdverksamheterna som stöd för det ideala? Nej. Dessvärre inte.

Opraktiska nationella riktlinjer

Någon kan invända att Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer. Det är sant, men de är ytterst få och för den stora majoriteten kroniska sjukdomar saknas riktlinjer. Dessutom är riktlinjerna inte utformade som ett praktiskt stöd för vårdverksamheter, exempelvis för en vårdcentral.  

Men det finns lysande undantag. Ett sådant är cancervården. Där har de sex regionala cancercentra i samverkan (RCC) tagit fram nationella vårdprogram för olika cancerformer. Det betyder att det finns en nationell likformig beskrivning riktad till alla cancerkliniker i Sverige, som talar om hur en viss cancerform bäst bör behandlas. På sikt kommer det också att finnas i särskilda patientversioner, så att även patienten vet vad som kan förväntas. Avsikten är att förbättra behandlingsresultaten generellt men också att minska skillnaderna mellan olika enheter. Som patient ska du få den bästa vården oavsett vid vilken klinik och av vilken personal du behandlas och oavsett vem du är. Det är den enkla tanken.

Förutsättningar för jämlik vård

Det är viktigt att betona att det handlar om just rekommendationer, ett verksamhetsstöd framtaget av och för vårdens professioner. Ansvaret för att individualisera behandling utifrån den enskilda patientens behov och förutsättningar är den mest centrala uppgiften i mötet mellan patienter och vårdens professioner. Men poängen är att det måste finnas ett gemensamt kunskapsbaserat stöd att individualisera vården utifrån, för att det ska bli en patientcentrerad och jämlik vård.

Utveckling tillsammans med patienter

Vid två vårdcentraler, en i Eskilstuna och en i Karlstad, har ett projekt bedrivits som syftat till att göra vårdcentralerna bättre för personer med kroniska sjukdomar. Patienter med två olika kroniska sjukdomar, kronisk smärta och KOL, medverkade i projektet. På patienternas förslag utarbetades en behandlingsguide, en folder som sammanfattade vilka insatser som enligt aktuell kunskap har bäst förutsättningar att minska besvären för dessa två sjukdomar, och hur vården kommer att ges.  

Det är intressant att när patienterna själva medverkat i utvecklingsarbetet vill de ha tydligare beskrivningar av vad som är den bästa vården för den sjukdom de har och en plan för hur de kommer att få den vården.

Det är samma grundtanke som i de nationella vårdprogrammen för olika cancerformer. Den bästa vården för en viss cancerform finns beskriven i ett nationellt vårdprogram.

Viktigt för kroniker

Detta sätt att arbeta behöver utvidgas till att gälla fler områden än cancer. Personer med kroniska sjukdomar skulle gynnas särskilt av nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer, som på cancerområdet. Vården pågår under lång tid, ofta livslångt, och många vårdgivare kan vara involverade. Då är det extra angeläget att det finns en beskrivning riktad till vårdverksamheterna och till patienterna som beskriver den vård som har bäst förutsättningar att minska risken för försämring och bidra till ökad hälsa.

Arbete pågår

Ett sådant verksamhetsstöd skulle markant förbättra förutsättningarna för jämlik vård av hög kvalitet. SKL har därför i år, med statligt stöd och tillsammans med landstingen, inlett ett arbete som ska resultera i nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer för kroniska sjukdomar, riktade till vårdverksamheter. Det är ett viktigt steg mot en jämlik vård.

Hans Karlsson
Chef för avdelningen vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting

Debattaritkeln har publicerats på dagenssamhalle.se, 2015-03-18.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Sidfot