Publicerad: 29 juni 2018

Debatt

Använd kompetens rätt i vården

Svensk sjukvård har mycket höga medicinska resultat. För att fortsätta ha en kostnadseffektiv sjukvård med toppresultat krävs att hälso- och sjukvården klarar kompetensförsörjningen.

Fram till 2026 ökar Sveriges befolkning med en miljon invånare. Framför allt ökar antalet barn, unga och äldre markant. De som är i arbetsför ålder ökar inte alls i samma takt. Tuffare konkurrens om arbetskraften innebär att enbart nyrekryteringar inte kommer att räcka till för att möta befolkningens ökade och förändrade behov av välfärdstjänster de kommande tio åren

Seminarium i Almedalen: Rätt använd kompetens lyfter vården

För att klara den utmaningen behöver vi göra flera olika saker. En av dem är att utveckla nya arbetssätt som är effektivare än dagens och som också gör att personalen verkligen får använda sin kompetens på bästa sätt.

Att använda kompetensen rätt ökar förutsättningarna för att säkra fortsatt hög kvalitet i svensk hälso- och sjukvård. Det finns många möjligheter. Genom att se över vem som gör vad och fördela arbetsuppgifter och roller på ett nytt sätt mellan olika yrkesgrupper, kan vården nå ännu bättre resultat. Helt andra kompetenser och nya yrken kan också gå in och utveckla verksamheten och bidra till kompetensförsörjningen.

Vi som är ansvariga för verksamheten i hälso- och sjukvården – i kommuner, landsting och regioner – diskuterar redan detta mycket och i en ny rapport, ”Använd kompetens rätt”, visar på vi flera exempel där förändring redan sker. Det som nu krävs är att ansvariga också på den nationella nivån – i riksdag, regering och myndigheter – bidrar på ett positivt sätt till den här utvecklingen.

Patienter möter en trygg och säker vård i Sverige. Den som blir sjuk i stroke eller hjärtsjuk har allt större möjligheter att överleva och svensk cancervård visar både internationellt sett och procentuellt mycket goda resultat. Mångåriga satsningar på medicinsk forskning i kombination med en effektiv vård och hög kompetens hos vårdens medarbetare, gör svensk sjukvård till något att vara stolt över. Därför har omkring 85 procent av patienter och brukare högt eller mycket högt förtroende för svensk hälso- och sjukvård.

Men vi som arbetar dagligen med att utveckla vården vill mer än så. Varje patient och brukare ska vara nöjd med den vård man får. Varje diagnos ska kunna botas eller lindras. Det är alltid målbilden för svensk hälso- och sjukvård.

Vi saknar inte utmaningar. De senaste mätningarna visar att andelen skador inom sjukvården – fall, vårdrelaterade infektioner och trycksår till exempel – ökar något. Alla patienter får inte sjukhusvård på den avdelning där personalen är specialister på just den diagnosen. Väntan på en behandling är ibland för lång – det kan vara på en vårdcentral på akutmottagningen eller på en specialistmottagning. Tilliten till vården behöver också bli högre.

En nyckel till att möta många av dessa utmaningar är vårdens medarbetare. Sverige har vårdpersonal med mycket hög kompetens, god utbildning och stort engagemang. Det är dock ett faktum att bristen på exempelvis sjuksköterskor, läkare och barnmorskor påverkar vårdens möjlighet att fungera optimalt.

Idag arbetar knappt 300 000 medarbetare i hälso- och sjukvården. Fram till 2026 skulle vi behöva nyrekrytera cirka 118 000 personer för att behålla samma nivå på vårdens tjänster som idag. Med den arbetskraftsbrist, som vi har idag och som kommer att öka ytterligare, är det en omöjlig ekvation. Den som bara ser mer och bättre rekrytering, ser inte verkligheten. Vårdens arbetsgivare ska vara attraktiva och våra yrken inom vården ska ha goda villkor, men det räcker inte.

Vi behöver utveckla flera olika sätt att fortsätta höja kvaliteten i hälso- och sjukvården. Att använda medarbetarnas kompetens rätt är en väldigt viktig väg. Vi ska öka samverkan mellan olika yrkesgrupper, digitaliseringens möjligheter behöver användas mer och bättre och vi bör definiera tydligare vad som ingår en yrkesroll och inte. Arbetsgivare och stat behöver satsa ännu mer på utbildning och på kompentensutveckling.

Flera vårdarbetsgivare arbetar redan i dag med att ställa om verksamhet, organisation och arbetssätt i syfte att använda medarbetarnas kompetens på ett bättre sätt. Genom att anpassa organisationen av arbetet till nya mål, kan både medarbetarna och verksamheten utvecklas, och resurserna användas ännu mer effektivt.

Ett exempel är Region Örebro, som har infört en ny yrkeskategori, vårdnära servicevärdar, vars arbetsuppgifter bland annat är slutstädning av rum och sängar, mat- och måltidshantering, beställning och uppackning av förråd och transporter av patienter och prover. Tanken är att undersköterskor och sjuksköterskor ska kunna arbeta med uppgifter som kräver sjukvårdskompetens, medan den personal som arbetar med vårdnära service har adekvat kompetens för sina serviceuppgifter. Det är ett bra exempel på hur en vårdarbetsgivare tänker nytt. Region Örebro ser både högre kvalitet på städningen och att undersköterskor får tid att ägna åt patienter och omvårdnad istället.

Nya arbetsuppgifter kan bli utvecklande utmaningar för en befintlig eller en ny yrkesgrupp. När vårdens medarbetare i större utsträckning jobbar med uppgifter de utbildats för ökar också möjligheterna för att förbättra patientsäkerheten och öka tillgängligheten.

Det finns inte en lösning, inte ett statsbidrag eller en organisationsform, som kommer att möta vårdens alla utmaningar. Det krävs en palett av arbetsinsatser och nya sätt att jobba. Detta innebär både att vi kan klara fortsatt hög kompetens i vården och ta tillvara de möjligheter som nya arbetssätt innebär. För att det ska fungera krävs samarbete över tidigare gränser, transparens kring vårdens resultat och kostnader och tillit mellan olika aktörer. Det bör vårddebatten fram till valet handla om.

Lena Micko, ordförande SKL
Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 29 juni 2018

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot