Publicerad: 1 juli 2016

Bättre förlossningsvård

Det går att göra stora förbättringar inom förlossningsvården och för kvinnors hälsa, skriver Hans Karlsson, Mia Ahlberg och Lotti Helström.

Svensk hälso- och sjukvård är av hög kvalitet och står sig väl i de flesta internationella jämförelser. Men det finns stora förbättringsområden för att skapa en mer jämlik vård.

SKL har, genom en överenskommelse med regeringen, genomfört en kartläggning av förlossningsvård och andra insatser som rör kvinnors hälsa. Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi har tillsammans med bland annat patientföreningar, företrädare för olika yrkesgrupper, landstingsledningsrepresentanter, experter samt olika myndighetspersoner deltagit i arbetet.

Syftet med kartläggningen var att identifiera områden där det behövs extra insatser för att förbättra kvinnors hälsa och för att uppnå en mer jämlik vård. Kartläggningen visar på flera förbättringsområden:

  • Ökad mångfald och mer fokus på kvinnors förväntningar, behov och upplevelser gör att vården behöver bli mer lyhörd och anpassas efter detta
  • Många kvinnor drabbas av allvarliga och undvikbara bristningar och Sverige ligger efter andra länder
  • Det finns data från bland annat Graviditetsregistret, som inte används i ett systematiskt kvalitetsarbete
  • Behov av barnmorskor och ibland svårigheter att behålla erfarna barnmorskor är ett problem på en del kliniker.

Det är en utmaning som kräver nya angreppssätt, som teambaserade arbetssätt och lärande i vardagen.

Skillnader i geografiska förutsättningar, tillgång till vårdpersonal och andra lokala faktorer gör att många av utmaningarna ser olika ut för varje enskilt landsting/region. Precis som i allt annat patientsäkerhets- och kvalitetsarbete handlar det om envetet, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete.

Olika typer av kunskapsstöd spelar en viktig roll för kvalitetsutvecklingen. För att effektivt ta fram, uppdatera och sprida lättillgängliga och kvalitetssäkrade kunskapsstöd kan en ökad nationell samordning behövas.

Är vården optimalt organiserad utifrån patienternas behov? Tas personalens kompetens omhand? Finns det utrymme för nödvändig kompetensutveckling och lärande i vardagen?

Dessa frågor behöver alla vårdgivare ställa sig.

I samband med kartläggningen har alla landsting och regioner fått svara på hur de hittills förbättrat kvinnovården. Vissa har satsat pengar på att utveckla tekniken på förlossningsklinikerna, medan andra har fokuserat på att ändra arbetssätten genom att anställa mer administrativ personal för att avlasta barnmorskorna. Stora satsningar har gått till att vidareutbilda läkare och barnmorskor i nya metoder och ett antal informationsskrifter på olika språk har tagits fram. ”Kulturdoula” är ett relativt nytt projekt där utlandsfödda gravida kvinnor kan få stöd från en kulturdoula som kommer från samma land och har samma modersmål som den blivande mamman.

Landstingen och regionerna har olika förutsättningar, men bilden av de framtida utmaningar som finns inom kvinnors hälsa och förlossningsvården är gemensam.

Inom de kommande åren räknar man med stora pensionsavgångar av barnmorskor.

Allt fler kvinnor drabbas av psykisk ohälsa och övervikten bland kvinnor ökar. Detta innebär nya utmaningar för både förlossningsvården och annan vård som rör kvinnors hälsa.

En annan utmaning är den växande hälsoskillnaden mellan olika etniska och socioekonomiskt utsatta grupper. Med en allt större andel av utlandsfödd befolkning behöver vården utveckla nya arbetssätt för att kunna nå ut till och möta dessa kvinnor.

Kartläggningen visar att det finns utmaningar och förbättringsområden. Det finns till exempel oönskade skillnader i resultat mellan olika landsting och verksamheter. Det kan i sin tur stimulera till jämförelser och ett ökat lärande i vården. Vilka är framgångsfaktorerna?

Det finns ett stort engagemang på alla nivåer i svensk förlossnings- och kvinnovård. Det ger Sverige goda förutsättningar att tillsammans med alla berörda påbörja bygget av strukturer i syfte att skapa en ännu bättre förlossnings- och kvinnovård.

Hans Karlsson, avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting

Mia Ahlberg, ordförande, Svenska Barnmorskeförbundet

Lotti Helström, ordförande, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi

Debattartikeln publicerades på unt.se 2016-06-30

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot