Publicerad: 30 december 2017

För diskussionen baserad på fakta

2016 gick kommunsektorn som helhet med överskott. Det är bra, då finns en buffert för sämre tider, skriver SKL:s chefsekonom och representanter för Västra Götaland i en replik i G-P.

2016 gick kommuner, landsting och regioner som helhet med överskott. Det är bra, då finns en buffert för sämre tider. Det är också mer vanligt än ovanligt. I en debattartikel i Göteborgs-Posten (19/12 2017) späder Nima Sanandaji och Christian Ekström på myten om att kommuner, landsting och regioner är slösaktiga och redovisar stora ekonomiska underskott.

Fakta är att kommunsektorn redovisade ett positivt resultat på totalt cirka 25 miljarder kronor förra året. Dessa pengar behövs för att investera i förskolor, skolor, sjukhus och äldreboenden när antalet barn och äldre blir allt fler.

Författarna menar att de inte fått information om verksamheternas resultat. Det beror nog på att kommuner, landsting och regioner inte särredovisar kostnader och intäkter på det sätt som författarna tror, utan att redovisningen följer den organisation som regionen eller kommunen har.

I Västra Götalandsregionen, som lyfts i artikeln, drivs primärvården i Närhälsan. Närhälsan har alltid levererat ett överskott och utöver detta även gett avkastning till ägaren, Västra Götalandsregionen, som har varierat mellan 20 och 50 miljoner kronor per år. Vid senaste bokslutet stod Närhälsan även för avvecklingskostnader för fem vårdcentraler, som lades ned under året. Nedläggningarna var bland annat en konsekvens av att vårdcentralerna gick med underskott.

I Närhälsan är fokus på att alla enheter ska ha ekonomi i balans. Enheter med prognosticerade underskott har krav på sig att ta fram handlingsplan med åtgärder i syfte att få en ekonomi i balans. Allt detta får man reda på vid en snabb Google-sökning. Närhälsans bokslut är offentlig handling.

Att Närhälsan inte lämnar ut detaljer om enskilda vårdcentraler finns det stöd för i rättspraxis, eftersom vårdcentralerna drivs helt affärsmässigt och är konkurrensutsatta. I debattartikeln nämns att privata vårdcentraler måste lämna ut detaljerad ekonomiinformation, men det gäller bara om enskilda vårdcentraler är eget aktiebolag, vilket sällan är fallet.

Det är bra att artikelförfattarna visar ett sådant stort intresse för kommunsektorns resultat, men debatten borde utgå från fakta och inte ha som enda resultat att spä på en misstro mot välfärdens verksamheter och hur de fungerar. Att diskutera verksamheternas inriktning, kvalitet och måluppfyllelse är välkommet, men att göra det på grundval av missvisande fakta leder bara fel.

Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Västra Götalandsregionen

Per Nyström, ekonomichef Närhälsan

Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Repliken är publicerad på Göteborgs-Postens debattartikelsida på webben den 30 december 2017

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot