Publicerad: 26 juni 2017

Förhandla om EU-politik som stärker Sverige

Regeringen måste i kommande förhandlingar om unionens budget och politik arbeta för att sammanhållningspolitiken står fortsatt stark.

EU:s Sammanhållningspolitik är EU:s främsta instrument för att skapa tillväxt lokalt och regionalt runt om i Europa. Den har stor betydelse för Sveriges tillväxt och skapar konkret nytta för medborgarna. Bara i Sverige fördelas inom nuvarande programperiod, 2014-2020, drygt 20 miljarder kronor till projekt och insatser som bland annat ger fler jobb, bättre miljö, nya innovationer och höjd livskvalitet bland medborgarna.

Samanhållningspolitiken är också ett verktyg för att hantera vissa av det europeiska samarbetets stora utmaningar, däribland den altjämnt svårhanterliga flyktingsituationen och den växande polariseringen inom unionen.

Den 26-27 juni bjuder Europeiska Kommissionen in till Sammanhållningsforum i Bryssel för att samla in synpunkter på hur EU:s sammanhållningspolitik bör utformas för att svara mot de utmaningar som unionen står inför. Vi har en stark övertygelse om sammanhållningspolitikens mervärde och vi kommer att vara i Bryssel för att försvara våra svenska intressen. Vi är också beredda att ta ett utökat ansvar för sammanhållningspolitikens genomförande i Sverige och att delta i dialogen om hur resurser kan nyttjas bäst för att skapa tillväxt i våra regioner.

Sveriges regering har i kommande förhandlingar om EU:s budget och gemensamma politik möjlighet att påverka unionens utveckling. Det är viktigt att man nu presenterar en viljeinriktning. Vi vill att regeringen erkänner sammanhållningspolitikens värde och arbetar för att den ska fortsätta utvecklas genom att driva följande frågor.

Sammanhållningspolitiken fyller en viktigare funktion än någonsin och det måste synas i budgeten

EU:s legitimitet är på många håll ifrågasatt och avståndet mellan unionen och medborgarna kan kännas långt. I dessa tider är det avgörande att satsa på sammanhållningspolitiken, som gör allvar av principen att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Genom sammanhållningspolitiken mobiliseras den lokala och regionala nivån i Europa för att hantera gemensamma utmaningar och för att nå EU:s uppsatta mål. Det genomförs till exempel insatser för att erbjuda nyanlända språkpraktik, motverka avhopp från skolan, skapa innovationskapacitet hos det regionala näringslivet, bygga ut bredband och för att få utrikesfödda kvinnor i sysselsättning. Kommuner, landsting och regioner samarbetar över nationsgränser och bidrar på så sätt till ett mer sammanhållet Europa. Regeringen måste arbeta för att sammanhållningspolitiken fortsatt får samma andel av EU:s budget som idag.

Regionernas styrkor behöver tas tillvara bättre

Det behövs större fokus än i dag på så kallad smart specialisering, vilket innebär att man genom sammanhållningspolitiken investerar i de branscher och sektorer som en region kan bli bäst på. På så sätt kan varje region öka sin konkurrenskraft. För att lyckas med det krävs bland annat bättre former för samarbeten mellan regioner i olika länder med kompletterande styrkor. Vi vill också framhålla vikten av att tillväxtpolitiken inte begränsas till täta miljöer, utan att städer och landsbygd utvecklas gemensamt. Annars riskerar Sverige att gå miste om den utvecklingskraft som finns i stora delar av landet. Det behövs en tydligare koppling mellan regional- och landsbygdspolitik såväl inom EU som på nationell nivå.

Det behövs en särskild satsning på integration

Sverige är ett av de länder i Europa som tagit störst ansvar i asyl- och flyktingmottagandet de senaste åren. Nu pågår ett omfattande arbete med stödja människors integration och sysselsättning. Precis som EU tidigare har avsatt extra resurser till ungas sysselsättning, behövs nu ett liknande initiativ kring integrationen.

Genomförandet måste bli enklare och bättre

Den totala EU-budgeten kommer sannolikt att minska till följd av Storbritanniens utträde ur unionen. Det innebär att genomförandet och administrationen måste bli mer effektivt. Det fyra olika struktur- och investeringsfonderna, där sammanhållningspolitikens resurser ingår, behöver få ett gemensamt regelverk. Därtill behöver regeringen arbeta för att uppföljningen av insatser som beviljats medel differentieras mellan olika länder. Uppföljningen kräver mycket administration, och bör lättas upp för länder med låga felmarginaler. Vi vill dessutom att regeringen samlar ansvaret för förvaltningen av fonderna i Sverige på en myndighet. I dag sköts förvaltningen av tre myndigheter. Det gör administrationen mer betungande än nödvändigt.

Vi hoppas att regeringen är beredd att försvara sammanhållningspolitiken. Skulle man dock inte vara det, då behöver det snarast inledas en dialog med regionalt utvecklingsansvariga om hur detta ska kompenseras i statsbudgeten. Nyttorna från denna del av EU-politiken är för stora för att Sverige ska kunna vara utan dem.

Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Birgitta Losman, ordförande regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen, representerar Strukturfondspartnerskapet Västsverige

Robert Uitto, ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Jämtland Härjedalen, representerar Strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland

Erik Bergkvist, ordförande Regionförbundet Västerbotten, representerar Strukturfondspartnerskapet Övre Norrland

Jelena Drenjanin, kommunalråd Huddinge Kommun, representerar Strukturfondspartnerskapet Stockholm

Tomas Riste, ordförande Region Värmland, representerar Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige

Viking Jonsson, ordförande Regionförbundet Sörmland, representerar Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige

Leif Larsson, styrelseledamot Regionförbundet i Kalmar län, representerar Strukturfondspartnerskapet Småland och öarna

Christina Mattisson, ordförande Region Blekinge, representerar Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge

Publicerad i Västerbottens-Kuriren den 23 juni 2017








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot