Publicerad: 12 mars 2018

Debatt

Heltidsarbete ökar kvinnors trygghet

Att heltidsarbete blir norm inom kommuner, landsting och regioner är nödvändigt för att möta kompetensförsörjningsbehovet i välfärden. Det skriver Kommunal och SKL i Kommunalarbetaren.

Antalet barn, unga och äldre ökar rejält de kommande tio åren, medan de i arbetsför ålder, 20-67 år, ökar betydligt mindre. Människors behov av vård, skola och omsorg kommer att öka samtidigt som bristen på arbetskraft kommer att vara stor.

Att heltidsarbete blir norm är också en av de mest centrala jämställdhetspolitiska insatser som kan göras. Det bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och i förlängningen också ett mer jämställt samhälle.

Det finns flera orsaker till det. Men en central är denna: individer behöver en egen ekonomi för att kunna bestämma över sina egna liv. De som arbetar deltid, det är framför allt kvinnor, får betala för det. Det skiljer hela 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. Huvudorsaken är deltidsarbetet. Vi vet också att de som arbetar deltid har en lägre lön än heltidsarbetande om man räknar per arbetad timme.

Genom att arbeta heltid ökar den ekonomiska tryggheten och friheten på flera sätt: inbetalningar till a-kassa och socialförsäkringar blir större. Även pensionen förbättras av heltidsarbete – även om det ibland i debatten kan låta annorlunda. I en artikel i Kommunalarbetaren den 22 februari ges ett räkneexempel som visar att det skiljer 1700 kronor i månaden för en kommunalare som arbetar heltid och en som arbetar 80 procent. För de allra flesta är 1700 kronor i månaden mycket pengar.

Ibland framförs också att pensionen för Kommunals medlemmar inte påverkas av att de arbetar mer, eftersom de oftare än andra ändå redan har den lägsta garanterade pensionen och att det finns bostadsbidrag som skyddar de med lägst pension. Men att vara tvungen att förändra sitt liv, att sälja en bil, en sommarstuga eller att behöva flytta, bara för att kunna få ett bidrag, är inte att ha den ekonomiska makten över sitt eget liv.

Det kan finnas flera olika skäl till att en person inte kan eller vill jobba heltid. Samtidigt vet vi att många som går upp i tid upplever att livskvaliteten förbättras med en stabilare ekonomi. I praktiken kan arbetsbelastningen också bli mindre. Det beror på att den som är deltidsanställd normalt arbetar när det är som mest att göra medan heltidsanställda ofta har en mer varierande arbetsbelastning. Det kan bidra till en bättre arbetsmiljö.

Sverige och svensk vård och omsorg står inför stora rekryteringsbehov. Om alla deltidsanställda i välfärden bara skulle arbeta en mer timme i veckan så skulle det motsvara 6000 heltidsanställda. Det finns alltså starka samhälleliga skäl till att heltid är en bra lösning för arbetsgivarna. Men det finns också många skäl till att det är en bra lösning för många kvinnor: i kronor räknat hela 3,6 miljoner skäl.

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal

Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting

 

Publicerad i Kommunalarbetaren den 12 mars 2018

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot