Publicerad: 5 december 2016

Hot mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin

Senaste 1,5 åren har förtroendevalda i närmare hälften av landets kommuner, regioner och landsting upplevt hat, hot eller våld. Skärp lagstiftningen – istället för att urholka den.

Lena Micko, ordförande SKL

En förtroendevald har som morgonrutin att titta under bilen för att undersöka att någon inte har placerat en sprängladdning där. En annan folkvald upptäckte att bilen stod i brand intill bostadshuset och en tredje slutar nu efter över tjugo år i politiken, bland annat på grund av hoten som även riktades mot dennes familj.

Listan kan göras lång över när politiker blir måltavlor för medborgares frustration eller vrede i form av hot. Det handlar om att av rädsla inte längre våga ha namnskylt på ytterdörren till att ta emot direkta dödshot. 47 procent uppger att det har förekommit hat, hot eller våld mot förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner under perioden 2015 fram till juni 2016. Det visar SKL:s nyligen sammanställda enkät som landets säkerhetssamordnare har besvarat.

Uppdraget som toppolitiker bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. Uppdraget bygger på att ibland behöva fatta och våga ta beslut som upprör känslor - som att lägga ner ett sjukhus eller omplacera ett barn som far illa. Förtroendevalda tar ett stort ansvar för helheten i en kommun, ett landsting eller en region liksom för frågor i en eller flera olika nämnder, styrelser eller fullmäktige. Att vara förtroendevald innebär att behöva tåla situationer som inte är acceptabla för till exempel blåljusgrupper eller för andra myndighetsutövande tjänstemän. Hoten tenderar dessutom att bli fler och grövre. Det är en farlig utveckling som Sveriges Kommuner och Landsting vill se en förändring av. Ett förstärkt skydd för demokratin är nödvändigt.

Det är ett brott att hota. Vi ser dock att det har blivit allmänt accepterat att just förtroendevalda ska tåla att utsättas för brottet mer än andra. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att det är tämligen vanligt att förtroendevalda ser hoten som en del i uppdraget och inte polisanmäler, eftersom man inte tror att en anmälan ska leda till något. En polis, en brandman eller en handläggare av alkoholtillstånd har alla ett särskilt skydd om de blir verbalt eller fysiskt påhoppade vid en myndighetsutövning. Regeringen har dessutom uttalat att de tänker se över behovet av förändringar av lagstiftningen för att ytterligare öka skyddet för yrkesgrupper som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa. Det tycker vi är bra, men varför förtroendevalda inte omges av samma form av juridiska skydd är en gåta.

Nu föreslår dessutom medieutredningen i sitt slutbetänkande att man bör utreda skärpta straff för hot mot journalister. Som utredaren Annette Novak uttrycker det: ”det brådskar att erkänna att varje hot mot en journalist är ett allvarligt hot mot demokratin. Det är inte som vilket mängdbrott som helst.” Återigen, vi ställer oss helt bakom slutsatsen, men varför inte samma skydd skulle omfatta förtroendevalda är en gåta.

I över tio år har SKL försökt att få regeringar att skärpa lagstiftningen och kravet kvarstår. Nu ser regeringen ut att istället vilja gå åt motsatt håll genom att försvaga det lilla straffrättsliga skyddet som tidigare fanns för ledamöter som utsätts för hot eller våld i samband med sitt beslutsfattande i till exempel socialnämnden, överförmyndarnämnden eller byggnadsnämnden.

Enligt brottsbalken har lagstiftaren sett extra allvarligt på hot och våld mot den som ansvarar för myndighetsutövning, oavsett om denne är en tjänsteman eller en förtroendevald. Vid halvårsskiftet ändrades dock lagtexten till att brottet ska rikta sig mot en tjänsteman. Genom den språkliga ändringen har regeringen sannolikt tagit bort det enda förstärkta rättsliga skydd som förtroendevalda har haft – det som fanns vid myndighetsutövning. Ett hot mot demokratin borde verkligen tas på större allvar. Urholka inte skyddet för de förtroendevalda när det snarare behöver förstärkas. Visa att det faktiskt finns en poäng med att polisanmäla varje gång en förtroendevald utsätts för hat, hot eller våld.

Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Faran finns annars att demokratin sätts ur spel. Vi har nu, med stöd från regeringen, inlett en stor satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting. Under nuvarande och nästa år kommer vi tillsammans att utveckla det systematiska arbetet med handlingsplaner för att förebygga och hantera hat, hot och våld. Vi kommer också att erbjuda utbildningar och målet är att få fler utsatta att anmäla. Men upp till alla handlingar vi gör så återstår: lagstiftningen måste ses över. Förutom fysiska och psykiska skador kan upplevda hot leda till att förtroendevalda hoppar av sina uppdrag och att ännu färre vill ta ett politiskt uppdrag eller engagera sig i känsliga ärenden. Hot mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system.

Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Artikeln har publicerats i Svenska Dagbladet 4 december 2016

Läs vidare








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot