Publicerad: 7 augusti 2018

I väntan på mer evidens får alla vara med och bidra med sin bästa praxis

Replik till Läkartidningen om metodstöd för elevhälsa.

Vi har under flera år haft kontakt med representanter för alla elevhälsans professioner och materialet bygger på denna kunskap samt den evidens som trots allt finns – och finns redovisad i materialet. Det skriver Ing-Marie Wieselgren i en replik om metodstöd för elevhälsa.

Josef Milerad och medförfattare efterfrågar ökat samarbete med experter och forskare i arbetet med ett metodstöd för elevhälsa. Vi är helt eniga i denna önskan.

Problemet är att elevhälsans uppdrag till stor del består av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Inom detta fält finns en tydlig brist på evidensbaserade metoder. Vi har därför i arbetet med en första version av metodstöd – som i enlighet med verksamheternas önskan består av en sökbar enkel webbplats – valt att låta alla elevhälsans professioner vara med och bidra med sin bästa praxis i väntan på ett bättre evidensläge.

Projekt Uppdrag psykisk hälsa finansieras av Socialdepartementet och har i olika former funnits på Sveriges Kommuner och landsting (SKL) de senaste tio åren. Redan från start har elevhälsans unika möjlighet att bidra till ungas psykiska hälsa funnits med som ett fokusområde.

I det aktuella metodstödet har vi valt att låta alla elevhälsans professioner medverka med sin kunskap och vi är självklart tacksamma att bland andra skolläkarna valt att vara med i arbetet från start. Vi har under flera år haft kontakt med representanter för alla elevhälsans professioner och materialet bygger på denna kunskap samt den evidens som trots allt finns – och finns redovisad i materialet.

Den nuvarande bristen på evidens inom förebyggande- och främjandeområdet är problematisk och vi ser ett tydligt behov av att satsa mer på forskning om vad som kan göras för barns och ungas psykiska hälsa inom detta fält. Vi har därför fört diskussioner med såväl Folkhälsomyndigheten som Socialstyrelsen om möjligheterna att förbättra kunskapsläget.

I frågan om behandlingsinsatser ökar självklart kraven på evidens. Elevhälsans huvudsakliga uppdrag i denna fråga är dock att tidigt identifiera de elever som har behov av behandlingsinsatser och slussa rätt. Även i denna fråga saknas dessvärre evidens till stor del och vår ambition i nuläget är alltså därför att tillsammans med elevhälsans olika professioner samla den kunskap som finns i en första version av metodstöd.

Artikelförfattarnas påstående om att regeringen har gett 1 400 miljoner kronor i »bidrag« till Uppdrag psykisk hälsa för 2018 förtjänar avslutningsvis att korrigeras. Uppdrag psykisk hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan SKL och regeringen (Socialdepartementet). Överenskommelsen omfattar 1 400 miljoner. 884 miljoner får rekvireras av landstingen. Kommunerna får rekvirera 350 miljoner, ungdomsmottagningarna 130. 50 miljoner tillfaller det centrala kansliet.

Vi ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog med såväl Svenska skolläkarföreningen som andra experter och kunniga inom fältet för att bidra till barns och ungas psykiska hälsa.

Ing-Marie Wieselgren, överläkare i psykiatri, projektchef Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot