Publicerad: 22 november 2016

Kommunsektorn slösar inte med skattepengar

Skattebetalarnas VD skriver i en debattartikel i DS 16/11 2016 att kommunerna är oaktsamma och slösar med skattebetalarnas pengar. Artikeln känns som ett hån mot kommunerna där en mycket stor del av arbetet går ut på att kämpa för att få pengarna att räcka till den verksamhet som kommuninnevånarna förväntar sig. Det absolut sista vapnet man tar till när man provat alla andra vägar och inget annat hjälper, är skattehöjning, skriver Annika Wallenskog i en replik.

Annika Wallenskog

Som skäl till "slöseriet" anför Skattebetalarna att de själva kommit fram till att det finns 10 miljarder att spara på infrastukturkostnader, kostnader för överförmyndare mm. Denna beräkning är mer att betrakta som en räkneövning och har inte så mycket med den faktiska verkligheten att göra. De kommuner som enligt beräkningen hade störst besparingspotential är stora till ytan, har många öar eller har tagit emot många flyktingar eller ensamkommande barn, som gör att kostnaderna är högre än för andra jämförbara kommuner för dessa verksamheter.

Ett annat bevis på att det slösas med pengar, enligt Skattebetalarna, är att det går att spara 20 miljarder inom skolan, gymnasiet och äldreomsorgen enligt en ESO-rapport som presenterats under hösten. Det är viktigt att konstatera att ESO-rapporten visar att effektiviteten är knappt 90 procent i dessa verksamheter. Att effektiviteten skulle vara 100 procent i alla kommuner samtidigt är självklart en orimlighet.

ESO-rapporten är dock ett bra underlag för kommunerna när de ska jämföra effektiviteten i sin verksamhet med andra kommuner.

Självklart kan kommunerna jobba ännu mer med att hitta nya lösningar och effektivisera sin verksamhet. Digitalisering och bättre teknik går att utveckla snabbare så att kommuninvånarna enklare kan ansöka om exempelvis bygglov, förskoleplats, och att välja utförare inom hemtjänst. Men de exempel som Skattebetalarna ibland anför som slöseri handlar om små satsningar som inte motsvarar några större belopp i pengar. De stora pengarna går till välfärdens kärna.

Det sorgliga med Skattebetalarnas retorik är att effekten kan bli att människor tappar förtroendet för kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet effektivt och uppfatta att de inte får valuta för sina skattepengar. Effekten av detta kan bli att Sverige blir mer som andra länder där viljan att betala skatt är låg. Detta i sin tur kan få konsekvensen att skatterna måste höjas för att räcka till samma verksamhet. Det kan väl inte vara detta som Skattebetalarna eftersträvar, eller?

Annika Wallenskog, chefsekonom och chef för avdelningen ekonomi och styrning

Publicerad i Dagens Samhälle 2016-11-22








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot