Publicerad: 20 september 2017

Lagändring krävs för en jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst

Gör det möjligt att samla in personnummerbaserad statistik nationellt. Syftet är att öka kunskap och stärka kvalitet vad gäller förebyggande stöd och insatser till samhällets mest utsatta.

Som lagen är skriven begränsas möjligheten att nationellt samla in personuppgifter från kommunernas socialregister. Det innebär att vi inte kan se vilken hjälp människor i svåra situationer får eller vilken nytta olika insatser ger. Vi kan inte heller se hur jämlik vården och omsorgen är eller hur den skiljer sig mellan kommuner och runt om i landet. Personnummerbaserad statistik behövs som grund för att kunna se resultatet av de insatser som ges, på såväl individ- som grupp- och samhällsnivå. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla socialtjänstens insatser.

Integritetsfrågan är viktig och ska beaktas. Men den får inte stå i vägen för en konstruktiv diskussion om hur uppföljning genom personnummerbaserad statistik kan användas för att säkerställa en jämlik vård och omsorg för de mest utsatta i vårt samhälle.

Varför skulle det inte gå att värna om individens integritet och samtidigt följa upp det stöd som ges? Inom hälso- och sjukvården har man resonerat annorlunda. Där har man omfattande kvalitetsregister och personnummerbaserad statistik till stöd för uppföljning, forskning och utveckling. Inom den kommunala hälso- och sjukvården för äldre har arbetet med kvalitetsregister ökat kunskapen om brukarnas behov och förbättrat vården direkt för de äldre, till exempel genom utvecklingen av nya arbetssätt för att förebygga fall. Dessutom omfattas uppgifterna inom såväl socialtjänst som inom hälso- och sjukvården av stark sekretess och hanteras med stor försiktighet.

Vi vill ha samma möjligheter inom socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat.

Flera av de fall där barn och unga har tagit direkt skada inom den sociala barn- och ungdomsvården konstaterades redan i Vanvårdsutredningen 2011. Sex år senare har vi inte kommit så långt som vi borde. Vi har fortfarande begränsade kunskaper om effekterna av olika insatser och om hur arbetssätt och metoder kan vidareutvecklas, eftersom det saknas nationell statistik.

Även forskningen blir lidande av bristen på individstatistik. Vi vet till exempel att det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt, men några fördjupade analyser kan inte göras. Utan den kunskapen är risken stor för en fortsatt ojämlik vård och omsorg. Behovet av förordningsförändringar för utökad individstatistik inom socialtjänsten har lyfts flera gånger efter det, bland annat av Socialstyrelsen. Ingenting har hänt.

Regeringen har nyligen beslutat om den första fullständiga översynen av socialtjänstlagen sedan den trädde i kraft 1982. Översynen ska leda till en lagstiftning som bidrar till en rättssäker och likvärdig socialtjänst där uppföljning är en viktig del. Det är dags att flytta fram positionerna för socialtjänsten.

Vi vill att lagen ändras så att det är möjligt att samla in personnummerbaserad statistik nationellt för att kunna öka kunskapen och stärka kvalitet när det gäller förebyggande stöd och insatser som ges till samhällets mest utsatta. Vi behöver veta att insatserna gör nytta och hur metoder kan vidareutvecklas. Vi måste få förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat. Vi vill att regeringen skyndsamt utreder frågan om lagstöd och förordningsförändringar.

Först då kan vi verkligen höja livskvaliteten för utsatta grupper, öka jämlikheten och göra skillnad för de som är mest i behov av hjälp.

Akademikerförbundet SSR, Heike Erkers, Förbundsordförande
Famna, Jenny Hjalmarson, Kvalitetsansvarig och projektchef
Maskrosbarn, Sandra Patel Seropian, Chef för påverkansarbete
Riksförbundet Attention, Anki Sandberg, Förbundsordförande
Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa, Likabehandling, Inger Forsgren, Förbundsordförande
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Jimmie Trevett, Förbundsordförande
Sveriges Kommuner och Landsting, Hans Karlsson, Avdelningschef Vård och Omsorg
Svenska Vård, Thomas af Bjur, Förbundsdirektör
Vision, Veronica Magnusson, Förbundsordförande
Vårdföretagarna Almega, Rikard Johansson, Kvalitets-/etikrådgivare

Publicerades i tidningen Socionomen #6 2017








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot