Publicerad: 20 december 2017

Låt nyanlända fokusera på arbete

Etableringsreformen lovade fokus på arbete. Men nyanländas start inleds ofta med insatser från kommunernas socialtjänst. Regeringen måste täta det så kallade glappet.

Det skriver SKL och Akademikerförbundet SSR i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Med etableringsreformen skulle fokus hamna på arbete i stället för sociala insatser och bidrag. Ändå måste många nyanlända, det första de gör efter att ha fått uppehållstillstånd, uppsöka kommunen för att få ekonomiskt bistånd. Detta på grund av ett inbyggt systemfel. Syftet med etableringsreformen var inte att ge onödigt merarbete för socialtjänstens personal som redan har hög arbetsbelastning, inte heller att det skulle skapa ökade kostnader för kommunerna.

Regeringen har i budgetpropositionen lovat att åtgärda det så kallade ”glappet”. Det är en högst angelägen ambition som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Akademikerförbundet SSR välkomnar. Problemet har varit känt länge och tidigare försök har inte resulterat i några åtgärder för att förbättra situationen. Den här gången måste frågan ges tillräcklig prioritet för att lösas skyndsamt.

Det glapp vi talar om uppstår vid övergången mellan den ersättning som betalas ut till asylsökande och ersättningen som betalas ut efter beviljat uppehållstillstånd för de som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Den förstnämnda betalas ut i förskott, den andra i efterskott. Det innebär att personer som fått uppehållstillstånd i regel är utan försörjning i avvaktan på en första utbetalning av etableringsersättningen. De senaste åren har också väntetiderna för att få påbörja etableringsinsatserna ökat på grund av ett högt mottagande. Mediantiden från uppehållstillstånd till en beviljad etableringsplan, och därmed möjlig utbetalning, låg 2015 på 115 dagar. Längre väntetider har gjort att perioden utan försörjning i många fall blir flera månader.

Kommunernas kostnader kan räknas i hundratals miljoner. Arbetsbelastningen för redan hårt ansträngda socialsekreterare blir än värre. Och nyanlända tvingas vända sig till ytterligare en myndighet för sin försörjning. Ett av syftena med etableringsreformen var just att nyanlända skulle komma i kontakt med arbetsmarknaden – inte med socialtjänsten. Osäkerheten kring den ekonomiska situationen slukar dessutom mycket energi för de nyanlända, en energi som skulle kunna användas till något mycket mer konstruktivt.

Utbetalningsdatumet av etableringsersättningen flyttas vid årsskiftet fram från den 10:e till den 26:e varje månad. Det görs för att de som omfattas av etableringen ska ha en utbetalning som liknar den för andra arbetssökande och förvärvsarbetande. Det är en bra reform, om den åtföljs av en lösning på glappet, som annars kan förlängas ett par veckor till. Annars blir det tyvärr bara en försämring.

Individers ersättning såväl under asyltiden som etableringstiden efter uppehållstillstånd är ett statligt ansvar, inte ett kommunalt. Glappet uppstår för att olika statliga ersättningssystem inte samordnas. Det borde ha lösts för länge sedan men i alla fall i samband med att utbetalningsdatumet nu ändras. SKL och Akademikerförbundet SSR har länge lyft behovet av att statliga stöd och insatser bättre måste förhålla sig till individens behov, istället för att som idag bara leda till att nyanlända introduceras till ytterligare ett bidragssystem samt belastar kommunernas socialtjänster. Därför är det bra att regeringen tagit initiativet i budgetpropositionen och vi ser nu fram emot en snabb lösning.

Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad
Sveriges Kommuner och Landsting,

Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Debattartikeln är publicerad på Dagens Samhälles debattsida på webben 20 december 2017








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot