Publicerad: 1 mars 2019

Debatt

Låt stöd som sänker trösklar till studier vara kvar

Vi anser att studiestartsstödet bör vara kvar. Det är ett av flera instrument för kommunerna för att kunna rekrytera vuxna med kort utbildning till studier.

Lena Micko.

I Sverige finns just nu cirka 350 000 arbetslösa, samtidigt som både näringsliv och offentlig sektor letar med ljus och lykta efter arbetskraft och över 100 000 jobb är vakanta. För många är det avsaknaden av gymnasieexamen som gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Personer som har stort behov av utbildning för att få arbete behöver ofta mer än att bli anvisade till studier för att våga ta steget till utbildning.

Därför behövs ett flexibelt studiemedelssystem som tar sikte på olika grupper av vuxna, oavsett om man vill yrkesväxla eller komma in på arbetsmarknaden. Sedan 2017 finns därför studiestartsstödet, ett rekryterande studiestöd med syfte att locka de som står långt från arbete och som saknar utbildning på grundskole- eller gymnasienivå.

Tyvärr når inte studiestartsstödet så många personer som det skulle kunna. En nyligen genomförd utvärdering från ansvarig myndighet, CSN, visar att det finns flera anledningar till det. En anledning är att många har fått avslag på ansökningar på grund av att nuvarande villkor för arbetslöshet inte är uppnått. De som varit sjukskrivna, deltidsarbetslösa, timavlönade eller tagit ett kort sommarjobb har inte kvalificerat sig till studiestartsstöd.

Problemet med det nuvarande arbetslöshetsvillkoret adresserade SKL och Arbetsförmedlingen i februari 2018 i en skrivelse till regeringen och kom också med förslag på ändringar. Regeringen beslutade därefter att ändra villkoret. De nya reglerna som träder i kraft från och med i dag, den 1 mars, kommer att möjliggöra att fler kan ta del av studiestartstödet.

Men framtiden för studiestartsstödet är oviss. I den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 minskas anslaget till studiestartsstödet med drygt hälften under 2019 och tas bort helt från och med 2020.

Det är olyckligt för både för individer och för samhället att införa kortsiktiga reformer på detta sätt. Att i praktiken stoppa studiestartsstödet efter mindre än två års tid och innan de nya villkoren för arbetslöshet ens hunnit träda i kraft, är att slänga ut barnet med badvattnet. Det omkullkastar också allt det arbete som lagts ner på att bygga upp en organisation och en samverkan kring studiestartsstödet.

SKL anser därför att studiestartsstödet bör vara kvar. Det är ett av flera instrument för kommunerna för att kunna rekrytera vuxna med kort utbildning till studier. Riksdagens beslut är alltför kortsiktigt och riksdag och regeringen behöver ta hänsyn till detta i sin vårändringsbudgeten. Det tjänar både individen och samhället på.

Lena Micko, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälles webb 1 mars 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Kristina Cunningham
Utredare

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot