Publicerad: 17 november 2018

Debatt

Omställning till nära vård för patienternas behov

För att klara utmaningarna i hälso- och sjukvården behöver vården flytta närmare patienter och brukare. Primärvården är navet och en välfungerande samverkan med kommunal omsorg avgörande.

Det har under de senaste decennierna gjorts stora framsteg inom den svenska hälso- och sjukvården och de medicinska resultaten i Sverige är i toppklass.

Befolkningen lever längre, mår bättre och flera tidigare dödliga sjukdomar har blivit kroniska tillstånd eller kan botas helt. Framstegen har både inneburit stora möjligheter och också förändrat patienters och brukares behov. Trots detta är vår hälso- och sjukvård fortfarande utformad med ett stort fokus på det planerade och akuta omhändertagandet. Hälsofrämjande och proaktiva insatser inriktade på att förebygga kroniska sjukdomar och förhindra akut eller försämrad hälsa har en mindre framskjuten position.

Om tio år kommer andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre att ha ökat med 44 procent medan den arbetsföra befolkningen endast kommer att ha ökat med 6 procent. Sveriges åldrande befolkning kommer att ha ett större behov av en god och kontinuerlig vård och omsorg. Våra utmaningar är tydliga: vården behöver bli ännu mer tillgänglig för fler, patienter och brukare ska mötas av kontinuitet i vården och vi behöver säkerställa en jämlik vård och hälsa i hela landet.

SKL anser att svaret på framtidens utmaningar inte är nya vårdnivåer med fler organisationsrutor eller mer av det som redan görs idag. Det handlar snarare om ett skifte i kultur och arbetssätt. Ett skifte från organisation till relation, om ett arbetssätt med utgångspunkt i patienters och brukares behov och förutsättningar. Vård och omsorg inom kommuner, landsting och regioner behöver kunna fungera sömlöst. Detta kräver att trösklarna för långsiktig samverkan sänks – dagens hinder måste undanröjas, såväl juridiska som kulturella, bland annat behöver vi möjliggöra ett smidigare informationsutbyte mellan vårdens olika organisationer.

Det skifte vi beskriver innebär en omställning till en nära vård och det pågår en stor omställning i hela landet:

  • Nära vård utgår ifrån patienters och brukares individuella förutsättningar och behov. Primärvården är kärnan och samverkan med kommunal omsorg och socialtjänst, sjukhusvård, specialiserad öppenvård, elevhälsa och företagshälsovård är alla viktiga för att möta invånarnas behov.
  • Nära vård leder till att ohälsa kan förebyggas, fler patienter kan behandlas i tid och färre behöver åka till en akutmottagning i onödan. Fler patienter ska också kunna få en god och trygg vård i hemmet och övergången från sjukhus till primärvård och kommunal vård och omsorg kan ske smidigare.
  • Nära vård innebär att fler digitala undersökningar och enklare provtagningar som patienten själv kan genomföra i hemmet sparar många sjukhusbesök och långa resor. Den närmsta nära vården är egenvården, som underlättas när patienter och brukare får förutsättningar att ta ett större ansvar för sin hälsa och bli mer delaktiga i sin egen vård. Redan idag finns de flesta vårdplatserna i hemmen, inte på sjukhusen – men patienterna har inte alltid de bästa förutsättningarna och stödet att sköta sin egen vård.

Genom att skapa team med olika kompetenser runt patienten kan insatserna bli mer individanpassade, men också effektivare och vården mer tillgänglig. Stat, landsting, regioner och kommuner behöver möjliggöra omställningen till nära vård i hela landet.

SKL lämnar nu sina synpunkter på den breda statliga utredningen God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Vi ställer oss bakom huvuddelen av innehållet i utredningens delbetänkande. Utredningen stödjer just den omställning till nära vård som pågår. Det är helt avgörande nu att det finns ett gemensamt ansvarstagande och ett strategiskt samarbete mellan stat, landsting, regioner och kommuner så att vi inte tappar fart.

En statlig utredning kan föreslå ändringar i lagar och förordningar, men de viktigaste förändringarna går inte att reglera fram. De handlar snarare om förändring av kultur och arbetssätt i det dagliga arbetet. Därför måste det gemensamma ansvaret synliggöras.

Kompetensförsörjningen är en avgörande fråga de kommande åren. Vi har i dag brist på personal i så gott som alla yrkesgrupper inom vård och omsorg och även därför behöver vi ändra arbetssätt och använda resurserna bättre. Omställningen till nära vård kommer inte att lösa kompetensbehoven, men vi är övertygade om att det är en av nycklarna.

Utredningen om nära vård lägger också ett konkret förslag för att minska kompetensbristen, genom att staten föreslås finansiera 1250 nya ST-läkartjänster i allmänmedicin. SKL delar utredningens analys om att det behövs ett stort tillskott på specialister i allmänmedicin, men vi motsätter oss  att staten ska finansiera specifika tjänster. Det är fel väg att gå. Vi menar istället att ett mer generellt stöd till landstingen för att utveckla utbildningsmiljöerna i den nära vården utifrån de lokala förutsättningarna skulle göra omställningen effektivare och bättre anpassad till de faktiska behoven.

Utredningen föreslår vidare en tydligare reglering av fast läkarkontakt i primärvården. Det bygger vidare på det lagstiftade ansvar som SKL:s medlemmar redan idag har. SKL anser däremot inte att det är ändamålsenligt att reglera med ett nationellt listningstak, utan förutsättningarna för den fasta läkarkontaktens roll i teamet och hur den ska utvecklas behöver lösas lokalt och begränsas av vårdgivaren. I den nära vården är teamet runt varje patient, som sätts ihop med olika professioner beroende på patientens behov, allra viktigast.

Omställningen till nära vård pågår och har kommit olika långt på olika platser i landet. Utvecklingen sker på enskilda hälsocentraler, sjukhus eller enheter inom vården där man tagit sig an utmaningen att hitta den bästa lösningen för patienten. Platser som Borgholm, Mönsterås, Ängelholm, Övertorneå, Storuman och många fler går före och bidrar med sina erfarenheter. Omställningen till nära vård är inte gjort i en handvändning och kan heller inte lösa alla utmaningar vården står inför. Det är däremot definitivt rätt väg att gå.

Lena Micko, ordförande SKL

Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL

Artikeln är publicerad på SvD 17 november 2018

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot