Publicerad: 1 juni 2017

Överskott är knappast några förluster

Om enskilda sjukhus redovisar underskott i förhållande till sin budget så har det mindre betydelse så länge hela landstingets verksamhet visar överskott, skriver Annika Wallenskog i UNT.

Det är viktigt att se till helheten när man talar om budget och resultat. Oförutsedda händelser, och snabbt ökad efterfrågan på vård kan ge en förlust i budgeten för ett sjukhus. Men för landstinget som helhet så är det av mindre betydelse om det finns ett överskott.

Det finns verksamheter inom kommuner, landsting och regioner som går med förlust och andra som går med vinst. Det hela ska helst gå plus minus noll, alternativt ett visst överskott för att det ska finnas en buffert för sämre tider. Förra året redovisade 17 landsting och regioner och 281 kommuner överskott. Med andra ord: år 2016 fanns överlag inga större problem med underskott för majoriteten i kommunsektorn.

Förluster i välfärden ska självklart inte mörkas och det är högst olyckligt om Nima Sanandaji misstror vårt demokratiska system och att någon har för avsikt att dölja de ekonomiska resultaten i våra kommuner, landsting och regioner. En detaljerad ekonomisk redovisning för varje enskild kommunal verksamhet är offentlig. Det går exempelvis att utläsa både vilken produktion som utförts och det ekonomiska resultatet för varje enskild verksamhet i årsredovisningen för Region Uppsala och Uppsala kommun.

Sanandaji missar i sitt inlägg några viktiga bakgrundsparametrar. De flesta av sjukhusen i Sverige har sedvanlig anslagsfinansiering. Självklart är det bra om sjukhuset, trots en stram budget visar överskott. Men om landstinget som helhet har ett överskott är det mer ett internt problem och man behöver se över varför budgeten inte kunde hållas och eventuellt ändra anslagsfinansieringen till nästa årsbudget.

För verksamhet inom ramen för Lagen om valfrihetssystem är det självklart att privata och offentliga leverantörer bör ha samma förutsättningar att verka. Däremot kan den offentliga verksamheten ha svårt att ha samma ersättningsnivå till privat verksamhet och det som drivs i egen regi. Extra kostnader kan uppkomma för att kommuner och landsting alltid har det yttersta ansvaret för att tillhandahålla tjänster oavsett om det utförs av privata utförare eller i egen regi. Privata utförare kan också välja att etablera sig på områden där de har möjlighet att få avkastning, medan kommunen eller landstinget är skyldiga att täcka alla delar av riket med verksamhet.

Ekonomin är för tillfället relativt god för kommunerna och hyfsad i landstingen, men vi står inför stora ekonomiska utmaningar. Främst handlar det om den demografiska utvecklingen med en kraftig befolkningsökning med fler yngre och äldre vilket ökar behoven av välfärdstjänster. Det kommer därför att behövas en rad olika lösningar för att hålla kostnaderna nere och effektivisera verksamheter utan att tumma på kvaliteten. Det kommer också innebära en strävan efter en hållbar budget i balans på alla nivåer.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken publicerad på Uppsala Nya Tidnings debattsida 1 juni 2017

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot