Publicerad: 23 april 2019

Debatt

Regeringen behöver ge besked om skolans digitalisering

Digitala nationella prov ska genomföras enligt regeringen. Det medför stora kostnader för kommuner och enskilda huvudmän. Men finansieringen från staten saknas.

Om bara tre år, år 2022, ska de nationella proven genomföras digitalt. Tusentals skolor och hundratusentals elever berörs när 28 prov ska bli digitala. Samma år ska samtliga över 15 000 skolor och förskolor ha nödvändig teknik och digital kompetens för att på bästa sätt kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter, så som det står i regeringens strategi. Ändå skriver regeringen ingenting om skolans digitalisering och den nya handlingsplanen i vårbudgeten. Det är oroväckande.

Landets huvudmän har vilja, kompetens och engagemang i arbetet med skolans digitalisering. Det är tydligt i den breda kartläggning vi gjort i Den nationella handlingsplanen för skolans digitalisering. Men utan ett större ansvarstagande från staten riskerar flera kommuner och fristående huvudmän att varken kunna genomföra de digitala proven eller att klara målen i regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Sveriges skolhuvudmän ser fram emot ett snart besked om hur regeringen vill gå vidare.

Digitalisering i skolväsendet skapar stora möjligheter genom allt ifrån screening av dyslexi och anpassade läromedel till administrativa system som frigör tid för pedagogiskt arbete. Barn och elever behöver också utveckla sin förmåga att hantera digitala verktyg; att välja och välja bort utifrån tillfälle och kritiskt hantera digitala medier. Men digitalisering innebär också kostnader, inte minst initialt, som inte helt kan lämnas till huvudmännen.

Landets kommuner och enskilda huvudmän har kommit olika långt i att utveckla och använda digitala stöd i undervisning, bedömning och administration. Det kan vi tydligt konstatera efter den grundliga kartläggning som var en del av den nationella handlingsplanen för digitaliseringen av skolväsendet, #skolDigiplan. För att lyckas lokalt krävs ett uthålligt arbete med långsiktiga strategier, stora investeringar och kompetensutveckling av olika personalgrupper.

Utifrån kartläggningen vet vi också vilka behov som huvudmännen rankar som de viktigaste för att nå målen i regeringens strategi. För att möta dessa behov föreslår handlingsplanen 18 initiativ på nationell nivå, vilka överlämnades till regeringen i mars 2019. Initiativen handlar bland annat om:

  1. Tydlig nationell samordning
  2. Vägledning och stöd till lokalt arbete
  3. Kompetensutveckling till all skolpersonal
  4. Gemensamma standards för effektivt informationsutbyte
  5. Spridning och finansiering av forskning

Handlingsplanen har en mycket bred förankring i skolväsendet. Inom projektet #skolDigiplan har SKL, i nära samverkan med Skolverket och RISE, samarbetat med nationella aktörer, akademi och näringsliv. Utöver det har tusentals lärare, förskollärare, skolledare, beslutsfattare, forskare och elever lämnat förslag och idéer till handlingsplanen.

Att genomföra regeringens strategi och att fullt ut genomföra digitala nationella prov kommer att medföra stora kostnader för kommunerna och enskilda huvudmän. Utan tvivel kommer man att behöva ekonomiskt stöd för detta. Idag saknas sådan finansiering från staten. SKL har därför påtalat till regeringen vikten av att skyndsamt genomföra en analys av handlingsplanens initiativ och aktiviteter. Vad krävs och kostar det att genomföra förslagen – och vilka blir konsekvenserna för huvudmännen om de inte genomförs?

För att huvudmännens arbete inte ska tappa fart föreslår SKL i handlingsplanen även en ny överenskommelse med regeringen. Fokus för denna bör vara att stödja huvudmännens behov om utbyggnad av digital infrastruktur, gemensamma tjänster, stöd och kompetensutveckling. En del av detta stöd är att SKL, i dialog med övriga skolväsendet, tar fram en digital vägledning. Det behövs ett konkret verktyg för huvudmän för att planera och genomföra insatser som krävs för att nå målen i den nationella strategin och inte minst förbereda verksamheten för införandet av de digitala nationella proven.

Regeringens tal om höga ambitioner måste följas av verkliga insatser. Skolhuvudmän, rektorer och lärare förväntar sig att staten tar sitt ansvar. Digital kompetens och digital infrastruktur är en central del av skolans kompensatoriska uppdrag med målet att stärka likvärdigheten. Det kräver att både staten och huvudmännen visar stort engagemang.

För att klara målen i skolväsendets digitaliseringsstrategi är det avgörande att regeringen ser till att förslagen i handlingsplanen blir verklighet och att huvudmännen ges goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen lokalt och regionalt.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 23 april 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Per-Arne Andersson
Chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot