Publicerad: 1 juni 2017

Satsning behövs för att stärka ledarskapet i skolan

SKL vill ha ett samarbete med staten för att stärka rektorers ledarskap. Målet är att förbättra resultaten för eleverna, skriver Per-Arne Andersson, avdelningschef, i en debattartikel.

På samma sätt som bra lärare är avgörande för elevernas resultat i skolan, så är bra rektorer avgörande för lärarnas förutsättningar att prestera. Men många skolledare vittnar om otydligt ansvar, för mycket administration och för lite tid till pedagogiskt ledarskap. SKL har konkreta förslag på hur skolledarna kan utvecklas och stärkas i sin yrkesutövning.

Endast 13 procent av rektorerna hinner med det pedagogiska arbetet, resten av tiden läggs på administration. Det påverkar elevernas kunskapsutveckling negativt eftersom lärarna inte får det stöd de behöver. Dessutom är omsättningen på rektorer hög. Trots att en rektor enligt lag har stort utrymme att styra och utveckla sin verksamhet, upplever många yttre krav som påverkar deras arbetssituation negativt. Rektorernas handlingsutrymme används inte i tillräcklig utsträckning.

Såväl den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (2015) som Huvudmännens expertråd för skolutveckling och Skolkommissionen pekar på brister i styrkedjan – staten, huvudmannen, förvaltning, rektor och lärare – som det avgörande problemet. Det handlar om otydlighet i roller och ansvar och bristande förtroende mellan skolans olika aktörer.

Utredningen från 2015 verkar dock ha lagts på is. Utbildningsministern kommenterade nyligen att anledningen var att förslagen inte var tillräckliga. SKL delar denna bild samt regeringens generella problembeskrivning. I vårt yttrande ställde vi oss dock skeptiska till utredningens förslag om individuella utbildningsinsatser för olika målgrupper. Vi anser inte att den lösningen svarar mot problemen.

SKL menar istället att lärare, skolledare och huvudmän lokalt och tillsammans behöver se över vad som behöver förbättras i deras egen styrkedja och organisation. Det finns ingen enkel nationell lösning – det krävs ett långsiktigt arbete som utgår från olika huvudmäns lokala behov och förutsättningar. Just så har en tredjedel av landets kommuner arbetat, med SKL:s stöd, för att utveckla matematikundervisningen. 

Nu vill vi gå vidare, bland annat med ledarskapsutbildningen Leda för Resultat Skola. Här lär sig förvaltningschefer, rektorer och politiker leda och styra med moderna kvalitetsmetoder, öppna jämförelser och annan data. Utbildningen utgår från skolverksamhetens lokala behov och en pilotomgång har nyligen avslutats. Ett liknande program har under flera år framgångsrikt drivits inom socialtjänsten.

En poäng med Leda för Resultat Skola är att deltagarna utvecklar en gemensam förståelse för en effektiv styrning och ledning utifrån de förutsättningar som finns lokalt. Metoden är alltså kollektiv – inte individuell – kompetensutveckling. Även stödfunktioner ingår i utbildningen eftersom dessa levererar underlag som ledningen fattar beslut utifrån.

SKL vill ha ett samarbete med staten för att stärka rektorers ledarskap, helst inom ramen för Leda för Resultat Skola. Det behövs ett långsiktigt arbete där olika aktörer jobbar tillsammans för att komma åt brister och svaga länkar samt lär av dem som lyckas. Det övergripande målet är att förbättra resultaten för eleverna hos skolans huvudmän.

Per-Arne Andersson,
Avdelningschef utbildning och arbetsmarknad,
Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln är publicerad på Altingets debattsida på webben den 31 maj 2017

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Sidfot